Sverige under andra världskriget förklarat | HISTORIA | Gymnasienivå (1)
20 år efter 1:a världskriget kom det andra.
Ett krig som varar i sex år och kostar över 50 miljoner liv.
Kriget kommer att pågå överallt. Alla grannländer ockuperas-
-eller blir till slagfält, men det når inte Sverige.
Sveriges neutralitet stack i ögonen. Här satt vi i lugn och ro-
-och skeppade järnmalm till Tyskland medan folk dog på slagfälten.
Men vad skulle Sverige ha gjort? Vilket land går frivilligt i krig?
Vad hände i det neutrala Sverige under 2:a världskriget?
Hur var det att leva med en oro över att dras in i ett brutalt krig?
För att förstå vad som händer under kriget måste vi förstå landet.
Andra världskriget börjar i slutet av 1930-talet, då Sverige mår gott.
Sverige har haft det bra under 20- och 30-talet-
-med den högsta BNP-tillväxten i världen.
Många uppfattar Sverige som ett modernt land.
Demokratin fungerar. Den har kollapsat i stora delar av Europa.
I slutet av första världskriget hade många länder infört demokrati.
Men snart ser flera det som misslyckat och söker andra lösningar-
-som t.ex. i Tyskland, där nazisterna tar makten 1933.
I Sverige håller vi kvar vid den, och mycket annat händer.
På gatorna åker fler och fler bilar, och arbetarna har fått det bättre.
Ändå finns det mycket kvar att göra.
Kan vi snart anse oss färdiga med reformarbetet?
Färdiga? Det finns alltid mycket att göra.
Man bygger vidare på folkhemmet. Sommaren 1939 kommer det-
-många utredningar om hur landet ska förbättras.
Vägar i Norrland ska byggas, nya skolböcker tryckas.
Det finns en känsla av att renovera samhället och göra det modernt.
Sverige är före andra världskriget med ena foten i framtiden-
-men andra foten är kvar i 1800-talet.
Mycket är inte en del av folkhemmet, utan motsatsen - "Lortsverige".
Det har Lubbe Nordström berättat om.
Jag såg människor sammanbo med djuren. Jag såg människor bo-
-i vad man måste karaktärisera somhålor ellergrottor.
Ja, det fanns mycket att fixa innan man hade det bra i Sverige.
Hur svenskarna såg på världen utanför gränserna är en generationsfråga.
Fram till första världskriget var Sverige orienterat mot Tyskland.
Man gjorde affärer med Tyskland. Tyska var språket i läroverket.
Det förändrades mellan krigen.
Inte minst USA:s populärkultur började tränga in i Sverige.
De äldre blickar ofta mot Tyskland, medan de yngre-
-orienterar sig mot USA och England. De sidorna splittrar generationerna-
-på kulturområdet och står snart mot varandra på slagfältet.
Statsminister i Sverige är den bowlande, spårvagnsåkande skåningen:
Mr Folkhem - Per Albin Hansson.
Han uppfattas som en samlande person och det behövs-
-när freden och mellankrigstiden tar slut.
"1 sept 1939. I dag började kriget. Ingen ville tro det."
"Radion meddelar nyheter med jämna mellanrum."
"Gud hjälpe vår arma, av vanvett slagna planet."
Det här var ur Astrid Lindgrens krigsdagböcker, 17 stycken.
De beskriver vardagslivet för hennes familj i Stockholm under de åren:
1939 till krigets slut, 1945.
Ja, kriget har kommit till Europa.
När Tyskland invaderade Polen i september 1939-
-så stod det klart för alla att världen stod inför ett nytt storkrig.
Men man räknar inte med att Norden ska dras in i kriget-
-så folk blev upprörda och rädda-
-men det är inte så att man tror att Sverige ska bli angripet.
Ja, det här ska nog gå att genomlida.
Det blir troligen handelsblockader och brist på vissa varor-
-men farligare än så ska det väl inte bli. Sverige förklarar sig neutralt.
Vi har rullat ihop oss, som igelkotten inför faran-
-med taggarna åt alla håll.
Ca 70 000 soldater kallas in för att hålla neutralitetsvakt.
Men igelkotten har inte vässade taggar:
Försvaret har fått mer pengar, men Sverige är inte rustat för krig.
Trots det hade Per Albin några dagar före utbrottet hållit tal på Skansen:
Vår beredskap är god.
Per Albin var nog i god tro. Beredskapen var god-
-för den typen av konflikt som skulle komma, som inte berörde Sverige.
Men det blev ju inte så. Sverige blev mer hotat.
Egentligen var det i slutet av 1939, när Sovjetunionen gick in i Finland-
-som kriget kom riktigt nära Sverige.
Det var då som den stora debatten och oron tog fart.
Ja, Nazityskland och Hitler är inte den stora oron-
-utan Sovjetunionen och Stalin. Sovjets angrepp på Finland-
-för kriget betydligt närmare och sätter vår neutralitet på prov.
Politikerna går upp i krisläge och bildar en samlingsregering-
-med alla partier utom kommunisterna.
Detta medan kriget rasar på andra sidan svenska gränsen.
"7 dec 1939. Du tid och värld!"
"Finland håller Ryssland stången på ett makalöst sätt"-
-"men folk i norr, som flyr in över svenska gränsen, har det svårt."
"Men här är folk vilda på att ge till Finland."
"Själv var jag på vinden i förrgår och rev ihop allt jag kunde."
"Finlands sak är vår!" blir en slogan.
Sverige gör avsteg från neutraliteten och skickar krigsmateriel.
Men officiella svenska trupper kommer aldrig, trots vädjan från Finland.
Utan vila för Finlands soldater en ojämn kamp. Den lilla armén nöts ut.
Till slut blir Sovjet övermäktigt, och Finland kapitulerar i mars 1940.
De tvingas till hårda fredsvillkor, där Sovjet får landområden-
-och 400 000 finländare lämnar sina hem.
Men även om kriget tar slut i öster pågår det för fullt på andra ställen.
Hur är vardagen i Sverige nu?
En 40-wattslampa drar 1 kg kol per dygn. Tänk på det!
Kriget pågick inte på svensk mark och svenska soldater dog inte-
-men kriget påverkade ju Sverige mycket, inte minst utrikeshandeln.
Det blev ganska snart en brist på kaffe, te, socker, salt-
-och ett antal olika varor.
Det införs ett ransoneringssystem för att rättvist fördela de få varorna.
Kan jag få 1 kg mjöl? Men jag har inga kuponger.
-Jag får bjuda på bakelser i stället. -Ja, gör det.
Folk experimenterar med ny mat, som säl, kråka och grävlingsbiff.
Det sys fler uniformer när fler män får en ny vardag långt hemifrån.
Läget för Sverige och alla soldater förändras helt i april 1940.
Nu är kriget framme vid alla gränser.
"9 april 1940. Så nu är Norden i alla fall krigsskådeplats."
"Bland Nordens länder är Sverige det enda utan främmande trupper."
"The peaceful corner of Europe. Ha ha!"
Det måste ha varit knepigt för många svenskar-
-när Danmark och Norge ockuperas.
Många förväntade sig också att vi skulle bli det.
Den 9 april sker ett anfall-
-och Norge och Danmark ockuperas av Nazityskland.
Två länder som också var neutrala. Det skrämmer många svenskar-
-som inte drömmer om att ingå i det stortyska rike som växer fram.
Ibland förs det ut en felaktig bild om att här fanns många tyskvänner-
-och nazister, men nazistpartierna var minimala.
Det fanns de som sympatiserade med Tyskland och var antikommunister.
Hitler var den som skulle rädda Europa från Stalin.
Men ta vanliga människor - arbetare, tjänstemän och folkskollärare-
-så tyckte de flesta illa om nazismen.
Oron i Sverige är nu stor. Många tror att vi står näst på tur.
Många förbereder sig på ett anfall.
Skolor stängs, barn skickas bort-
-mörkläggningsgardiner sätts upp och vi lär oss om förband.
En mitella kan användas för alla sorters förband vid ett bombanfall.
Tyskland kräver svensk neutralitet efter anfallen på Norge och Danmark-
-och nu ökar trycket på regeringen att undvika en tysk ockupation.
"Eftergiftspolitiken" var att de styrande-
-med Per Albin i spetsen pressades hårt av tyskarna.
Alla insatta bedömare inser att Sverige hade ett svårt läge.
Man ville hjälpa broderfolken, men var inringade av Tyskland.
Handelsmässigt var vi beroende av dem.
I maj 1940 anfaller Tyskland Frankrike, Belgien och Nederländerna.
14:e juni intas Paris.
Här tror vi att allt kan provocera Hitler, som en sång av Karl Gerhard.
Karl Gerhard gjorde revyer-
-från 20-talet och framåt. En superstjärna.
Karl Gerhard var en känd antinazist, så man höll koll på honom.
Folk från svenska säkerhetspolisen-
-var ibland med på repetitionerna.
Under den här tiden håller svenska säkerhetstjänsten koll överallt-
-så att ingen ska provocera Tyskland. Censur är de inte rädda för.
I juli 1940 sätter Karl Gerhard upp pjäsen "Gullregn"-
-med numret "Den ökända hästen från Troja".
Det kommer in en dalahäst på scenen.
I den ligger åtta stycken dansare.
Så förändras musiken. De slår ihop sina gitarrer-
-så att de blir maskingevär. De vänder på sina huvudbonader-
-och avslöjar tyska militärhjälmar.
Men dalahästen har ett femte ben.
Ut kommer Karl Gerhard ur benet, och så börjar han sjunga.
Det femte benet är en femtekolonn, ett uttryck för en förrädare.
Numret är en skämtsam, men vass kritik mot eftergiftspolitiken.
Publiken tyckte naturligtvis om att han var så tydligt antinazistisk-
-men alla var inte lika glada.
Nej, t.ex. inte de i Berlin. Överståthållaren förbjuder numret.
Gerhard nekar först, men måste ge upp inför hotet om en stängd teater-
-och en arbetslös personal.
Per Albin ska få balansera på neutralitetslinan i hårdare blåst-
-i juni 1941. Nu inleder Tyskland operation Barbarossa-
-anfallet på Sovjet. Om vi tittar på en karta, ser vi:
För att anfalla Sovjet måste Tyskland transitera trupper genom Sverige.
Detta är omdiskuterat än i dag.
Folk blandar ihop två händelser.
Den ena är transiteringen av tyskar på permission i Norge-
-som åker genom Sverige fram och tillbaka, ca två miljoner resor.
Det var ett neutralitetsbrott, men det fanns en engångstransitering-
-i samband med angreppet på Sovjet.
Då ville tyskarna skicka en division genom Sverige till Finland.
Där handlade det om att släppa igenom en utrustad division på 13 000 man.
Det kravet utlöser "midsommarkrisen" i Sverige.
Ska vi släppa igenom trupper för att hjälpa Tyskland?
Regeringen väljer att släppa igenom en division på väg till slagfältet.
Sverige har återigen vikt sig för Tyskland.
Vad som händer med invånarna i de ockuperade områdena-
-vet de flesta ganska lite om.
Det förekommer kortare notiser om vad som händer med judarna.
De är korta och byråkratiska:
"Nu har 3 000 judar förflyttats från den regionen till Polen."
Ingenting antyder egentligen vidden av vad som pågår.
Det får dock svenskarna en aning om när det sker i vårt grannland.
Förändringen är deportationen av de norska judarna.
Då får det ett större genomslag. Men inte förintelsen i vår mening.
Vi har ju en film som spelar: Auschwitz, "Arbeit macht frei".
Vi ser schäferhundar och godståg. Det visste folk inte om.
Men man förstod att massor med judar höll på att gå under-
-att det pågick ett massmord på judar.
Sverige har under krigets första år en hård flyktingpolitik.
Inte många flyende släpptes in i landet.
Det tyska anfallet mot Sovjet, som skapat problem här-
-blir dock ett bakslag för Hitler. Han tvingas retirera.
Nu samlar Tyskland krafterna och manar till hårdare krig.
Vill ni ha det totala kriget?
Kriget går in i en ny fas. Hitlers armé ser inte längre ostoppbar ut.
Tidigare stod Storbritannien ensamt, men nu kämpar även Stalin-
-och efter Japans attack på USA, är president Roosevelt med de allierade.
Nu när tyskarnas krigslycka vänt, blir neutraliteten enklare.
Nu upphör transiteringen och är ur världen.
1943 börjar Sverige också ta emot fler flyktingar-
-bl.a. nästan 8 000 danska judar, nära samtliga i landet.
Närmare krigsslutet öppnar Sverige upp ännu mer-
-genom "de vita bussarna" som räddar folk ur tyska koncentrationsläger.
Till slut är krigslyckan över för Tyskland, de allierade är för starka.
Förluster i Afrika, missen i Sovjet och landstigningen i Normandie-
-gör att makten många var så rädda att provocera faller ihop helt.
"7 maj 1945. Detta är V-dagen!"
"Kriget är slut. Kriget är slut!"
"Ett vansinnigt jubel ligger i detta nu över Stockholm."
"Kungsgatan är täckt av ett tjockt papperslager."
"Alla människor är som om de vore tokiga."
Tyskland kapitulerar slutligen, och Hitler dör i maj 1945.
Kriget i Europa är därmed över, även om det fortsätter på andra håll.
Men det innebär för Sveriges del en utandning. Ännu ett krig är över.
Förhoppningsvis blir det en fredlig värld framöver.
Kriget tar slut ute i världen genom att USA använder-
-ett helt nytt vapen, atombomben, som fälls över Japan.
Sverige klarar sex års krig utan att dras in.
Inkallade kan återvända hem, ransoneringskuponger kastas-
-och revymakare gå tillbaka till att skriva vilka texter de vill.
Men förhoppningarna om en fredlig värld, nu när nazisterna är borta-
-är alla inte övertygade om, inte ens vår mest kända barnboksförfattare.
"Nyårsafton 1945. Två märkliga ting bragte år 1945:"