×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

historia, Nationalismen förklarad | HISTORIA FÖRKLARAD | Gymnasiet

Nationalismen förklarad | HISTORIA FÖRKLARAD | Gymnasiet

Vanligt folk har under historiens gång-

-nog inte funderat så mycket över i vilket land de bor.

De styrdes av en kung eller furste som ansågs ha fått sin makt från Gud-

-och man var undersåtar i dess rike. Klart som korvspad.

Men i slutet av 1700-talet ställdes allt på ända.

Plötsligt kommer idéer om att folket ska bestämma vem som ska styra.

Det sker en revolution i Frankrike.

Det handlar om att befria människor som lever i imperier.

Befria människor som vill ha lika rättigheter-

-som är medborgare och inte undersåtar.

Men när vi ska vara medborgare och inte binds ihop som undersåtar-

-hur ska vi då organisera länder och vem ska tillhöra vilket land?

Här föds idén om nationalism och ett eget land.

Det är idéer som förändrar världen. Det hände för några hundra år sen.

Så vad innebär nationalism och hur påverkade den oss som människor?

Innan vi ger oss in i historien, stannar vi vid begreppet nationalism.

Ordet används runt allt från fotboll till främlingsfientlighet.

Men vi fokuserar på ursprunget.

Den nationalism som växte fram som ett tankesystem under 1800-talet-

-och är kopplat till byggandet av nationalstaten.

Nationalismen säger att varje folk har rätt till en egen politisk stat-

-en territorialstat och ett territorium.

Grundbulten har att göra med nationalstatens uppbyggnad.

Vi tar det här med nationalstat.

Det består av "nation" och "stat".

"Stat" är ett land med gränser, ett styrelseskick och utrikespolitik.

En stat har monopol på våld och organiserar arméer eller polis.

"Nation" betyder i det här fallet folk.

Vanligtvis har man ett gemensamt språk och en gemensam kultur.

Varje folk ska ha ett eget land.

Nationalstaten ska styras av dem som bor där för deras bästa.

Men det var inte alltid idén. Vänd tillbaka triangeln igen.

Som vi sa var det här standardstyret i världen under en lång tid.

Du tillhör ett lands härskare.

Om din kung förlorar landområdet till nån annan-

-så tillhör du det riket i stället.

Ditt språk var inte så viktigt, utan vem du betalar din skatt till.

På 1700-talet kom upplysningstiden, där man argumenterar för-

-att alla har ett eget förnuft, oavsett placering i triangeln.

Om alla är förnuftiga, hur ska då det hierarkiska maktsystemet motiveras?

Efter upplysningstiden räckte inte den här idén.

Det är förnuftet som ska hjälpa oss att organisera samhället.

Då kom idén att nationer var ett sätt att organisera det sociala livet-

-bestämma vem som tillhör vilket territorium.

Den idén blir lösningen på de problem som uppstod-

-när det var folket som skulle styra.

Världen indelades i nationella folk. Nu ska alla få en varsin stat.

Parallellt pågår industrialiseringen. Folk flyttar från landsbygden.

Behovet av att känna tillhörighet ökar.

Nästa problem var vilka är då folket?

Det uppstår ett behov av att definiera vilka som tillhör.

Det konstruktionsarbetet är vissa riktigt pepp på.

Inte minst är det den utbildade delen av medelklassen-

-som försöker mejsla ut ett nationellt kulturarv-

-definierar folken, vad som utmärker dem.

Man plockar fram en gemensam historia som skapar den här gemenskapen.

Man hittar på att vi tillhör samma stam.

Vi har samma blod, samma språk och samma historia-

-så är vi ett väsen som hör ihop.

Det enar oss, men det välkomnar inte andra heller.

Frigörandet av detta väsen är centralt i en liberal dröm.

Ta en titt på den här metafortunga franska illustrationen.

Den visar en framtidsvision som bygger på idén om nationalstaten.

Här ser vi de få nationalstater som finns på riktigt.

De som passerat Frihetsgudinnan, länder som Frankrike och USA.

Resten är en drömvärld där människor förenats med sitt definierade folk.

Vi ser tyskar, italienare och belgare på frammarsch mot en ljus framtid.

Ovanför tittar Jesus på i glädje. På marken ligger krossade föremål-

-som påminner om systemet med styrande kungar och furstar.

Nu ska idéerna gå från tanke till verklighet i Europa.

Man brukar säga att nationalismen fyller två funktioner vid den tiden.

Å ena sidan har den en enande funktion-

-å andra sidan brukar man säga att den har en splittrande funktion.

Låt oss leka Rita om Europas karta under 1800-talet.

Europa är i början av 1800-talet organiserat efter Wienkongressen-

-som skedde 1815 efter franska revolutionen och Napoleonkrigen.

Wienkongressen var ett möte mellan stormakterna i Europa.

Där skulle man dra upp planer för hur Europa skulle styras.

Man skulle inte angripa varandra.

Wienkongressen tog lite hänsyn till var språkgränserna gick.

Men det blir det ändring på. Vi börjar med Tyskland-

-ett land som inte finns ännu.

Vad som finns är några stater som alla pratar tyska.

Med nationalismens framfart drömmer allt fler om en nationalstat.

En av drömmarna är Otto von Bismarck-

-som är ministerpresident i det starkaste tyska riket Preussen.

Han ska föra samman Tyskland till en nationalstat genom järn och blod.

Han ska ena landet genom att erövra eller befria-

-beroende på hur man ser det, tysktalande i intilliggande imperier.

Han för krig mot först Danmark, sen Österrike och sen Frankrike.

I och med industrialiseringen går det väldigt bra under krigen.

Man övertar områdena där de tysktalande befolkningarna bor.

Därmed, 1871, säger man att Tyskland har enats.

Det gör man genom att föra krig.

Här har vi nationalstaten Tyskland för första gången-

-enad under kejsaren Vilhelm I.

Under podiet står Otto von Bismarck.

Det kommer att påverka Europa och världen framåt.

Maktbalansen i Europa gungar på grund av det nya jätteriket.

Tillbaka till Rita om Europas karta under 1800-talet.

Nästa område till rakning - Italien. Ett land som heller inte finns.

Italien består av olika furstehus och kungahus.

Furstehuset Sardinien leder viljan att bygga en italiensk stat.

Det kom att understödjas av rödskjortorna under Garibaldi.

Frihetskämpen och nationalisten Garibaldi blir en folkhjälte-

-för sin kamp att föra ihop smårikena.

Till slut lyckas man med enandet och grundlägger Italien som stat.

Men de är inte riktigt italienare. En statsman säger:

Det försöker de med, genom att skapa en historia om en romersk gemenskap.

Nu till det svåraste området: Balkan.

I början av 1800-talet ingår det i det Osmanska riket.

Balkan ses som bron mellan öst och väst, mellan islam och kristendom-

-men också bron mellan Asien och Europa.

Balkan påverkas av de nationalistiska tankarna.

Områden hoppas på självständighet och egna nationalstater.

Senare bryter sig Grekland, Bulgarien, Serbien och Rumänien loss.

Men den nationalistiska kampen på Balkan är svårare.

Det Osmanska riket var utblandat.

Det fanns inga etniskt rena områden. De såg på folk på ett annat sätt.

Det kallas för millet. Det är det turkiska ordet för folk/nation.

Muslimer, judar, armenier, ortodoxa, etcetera utgjorde olika milleter-

-och de levde jämte varandra.

Det skapar problem i utopierna om nationalstater-

-med ett tydligt definierat folk.

Ett "vi" skapar också ett "dem". Överallt finns det minoriteter-

-med andra språk eller kulturer än majoriteten. Var ska de få plats?

När man på 1800-talet plötsligt ska bygga nationalstater-

-hamnar många folk i kläm och måste välja nation.

Nationalismen talar om vilka som tillhör och vilka som inte tillhör.

Nationalismen är både inkluderande och exkluderande.

Med en sån inbyggd motsättning blir det viktigt med varumärken-

-med flaggor, böcker, språk och statyer.

Vi behöver statyer!

De statyer som tillkommer i västvärlden från 1800-talets mitt-

-fram till krigsutbrottet 1914-

-handlar till stor del om att manifestera nationen.

Vad kan mer tydligt visa att vi är ett gemensamt folk-

-än att ha avbildade nationalhjältar runt om i städerna där vi bor?

Statyernas funktion i nationsbygget är att skapa idén om-

-att vi tillhör ett gemensamt folk, en gemensam nationalitet.

Hur ska vi lära oss det? Jo, vi identifierar symbolfigurer-

-som vi kan se på statyer och läsa om i historiska läroböcker.

Stadens gemensamma platser blir en påminnelse om en historia-

-som du kan se på vägen till affären.

Vad vi ser i Tyskland och Italien är-

-att över Bismarck och Vilhelm I, som är centralfigurer i enandet-

-så restes det 300-400 statyer från 1871 till 1900.

Garibaldi, som är en "rockstjärna" i Europa vid den tiden-

-står staty i nästan varenda italiensk stad.

Nya gränser och statyer i varje stad. Nationalismen verkar ostoppbar.

Hur ser det ut i Sverige?

Jo, nationalismen fick fart när Sverige splittras som land.

År 1809 förlorar Sverige Finland, något som många ser som en katastrof.

Nu behövs en ny nationell identitet.

En identitet där Finland inte ingår och vad som är svenskt blir tydligt.

Under tidiga 1800-talet är det väldigt uppenbart-

-att man vill återupprätta en svensk manlighet.

Man är förnedrad för att Ryssland tog den östra rikshalvan.

Man vill vara stolt och svensk igen, efter det förkrossande nederlaget.

Man tillverkar statyer av Asa-Tor som står och musklar sig-

-och man skriver dikter om hur starka de svenska männen är.

Det handlar om revansch och manlighet.

Inte bara historien ska fram-

-kulturen ska också mejsla fram den svenska nationella identiteten.

Poeter, musiker, konstnärer drabbas av den nationella väckelsen-

-och börjar producera nationalistiska texter och konstverk.

Kulturens betydelse för nationalstaten brukar lyftas fram.

Vi har en gemensam kultur och det gör oss till ett folk-

-det gör att vi har nåt gemensamt.

Det är en tid som vi kallar nationalromantiken-

-när kulturen kretsar kring den svenska nationen.

Den kommer till uttryck när man utbildar barn i folkskolan.

Det har gett skolan dess styrka.

Där får vi 1868 "Läsebok för folkskolan"-

-som innehåller det som sen blir vår nationalsång.

Mycket av det typiskt svenska är det-

-som konstnärerna och poeterna lyfte fram och skapade-

-under 1800-talet och sekelskiftet.

Som en del av detta byggs ett friluftsmuseum.

Här ska folk minnas sin kultur.

Artur Hazelius försöker på Skansen samla ihop ett svenskt kulturarv.

På Skansen kan svenskarna se hur deras förfäder levde.

Eftersom vi är i union med Norge-

-så plockar han in norska byggnader och kulturarv också.

Men det får ett tvärt slut när Norge bröt sig ur unionen 1905.

Det visar på problematiken med nationalism.

Ena dagen är norrmän och svenskar ett folk-

-nästa dag, när unionen upphör, är vi det inte.

I dag ser vi inte bara Tyskland eller Italien-

-utan en majoritet av världens länder är nationalstater.

Men redan under 1800-talet förändrades hur folk definierades.

Början av 1800-talet handlar om vad som utgör ett folk-

-baserat på språk och kultur.

I slutet av 1800-talet så kommer ras att utgöra en grund-

-för att definiera vad som är ett nationellt folk.

Nationalismen rör sig från att ha velat bryta med kungamakten-

-till nåt som skapar ett "vi och dem"-tänk.

Definitionen av folk fortsätter att vara ett problem för nationalismen.

Hur ska minoriteter behandlas?

Tankarna kan användas i olika syften.

Nationalismen är ett andefattigt-

-och filosofiskt tunt tankesystem.

Nationalismen behöver alltid paras med andra filosofier-

-eller politiska ideologier för att den ska kunna existera.

Nationalism har använts på olika sätt-

-av religiösa och politiska partier.

De baksidorna blir man påmind av om man blickar mot Balkan.

Under lång tid var skapandet-

-av nationalstaterna på Balkan ganska blodiga historier.

Det har hemsökt Europa fram till i dag.

Det var Balkankrig 1912, 1913, första världskriget började på Balkan.

Andra världskriget är en blodig historia på Balkan.

Så blev det även på 1990-talet.

Mer än 8 000 människor har dödats i Sarajevo under året.

Det här är en av de många parker-

-som har gjorts om till begravningsplats.

Marschen mot frihetsgudinnan blev svårare i verkligheten.

Är drömmen aktuell i dag, i en mer globaliserad värld?

Många sa att nationalismen skulle minska i betydelse-

-men parallellt med den globala världsordningen-

-så ser vi väldigt starka nationalistiska tendenser.

Den attraktionskraft som nationalismen har i dag-

-har att göra med brister som skapas-

-de ojämlikheter som skapas utifrån den globala utvecklingen.

Nationalismen var en ideologi som kom uppifrån-

-som handlade om att du ska ställa upp för nationalstaten.

Nu har den blivit en rörelse som vänder sig mot etablissemanget-

-och nationalstaten.

Så nationalismen har visat sig vara oerhört flexibel.

Svensktextning: Maria Grimstad Iyuno-SDI Group för UR


Nationalismen förklarad | HISTORIA FÖRKLARAD | Gymnasiet Nationalismus erklärt | GESCHICHTE ERKLÄRT | Sekundarschule Nationalism explained | HISTORY EXPLAINED | Secondary school Nacjonalizm wyjaśniony | HISTORIA WYJAŚNIONA | Szkoła średnia

Vanligt folk har under historiens gång- Throughout history, ordinary people have

-nog inte funderat så mycket över i vilket land de bor. -I haven't thought much about which country they live in.

De styrdes av en kung eller furste som ansågs ha fått sin makt från Gud-

-och man var undersåtar i dess rike. Klart som korvspad.

Men i slutet av 1700-talet ställdes allt på ända.

Plötsligt kommer idéer om att folket ska bestämma vem som ska styra.

Det sker en revolution i Frankrike.

Det handlar om att befria människor som lever i imperier.

Befria människor som vill ha lika rättigheter-

-som är medborgare och inte undersåtar.

Men när vi ska vara medborgare och inte binds ihop som undersåtar-

-hur ska vi då organisera länder och vem ska tillhöra vilket land?

Här föds idén om nationalism och ett eget land.

Det är idéer som förändrar världen. Det hände för några hundra år sen.

Så vad innebär nationalism och hur påverkade den oss som människor?

Innan vi ger oss in i historien, stannar vi vid begreppet nationalism.

Ordet används runt allt från fotboll till främlingsfientlighet.

Men vi fokuserar på ursprunget.

Den nationalism som växte fram som ett tankesystem under 1800-talet-

-och är kopplat till byggandet av nationalstaten.

Nationalismen säger att varje folk har rätt till en egen politisk stat-

-en territorialstat och ett territorium.

Grundbulten har att göra med nationalstatens uppbyggnad.

Vi tar det här med nationalstat.

Det består av "nation" och "stat".

"Stat" är ett land med gränser, ett styrelseskick och utrikespolitik.

En stat har monopol på våld och organiserar arméer eller polis.

"Nation" betyder i det här fallet folk.

Vanligtvis har man ett gemensamt språk och en gemensam kultur.

Varje folk ska ha ett eget land.

Nationalstaten ska styras av dem som bor där för deras bästa.

Men det var inte alltid idén. Vänd tillbaka triangeln igen.

Som vi sa var det här standardstyret i världen under en lång tid.

Du tillhör ett lands härskare.

Om din kung förlorar landområdet till nån annan-

-så tillhör du det riket i stället.

Ditt språk var inte så viktigt, utan vem du betalar din skatt till.

På 1700-talet kom upplysningstiden, där man argumenterar för-

-att alla har ett eget förnuft, oavsett placering i triangeln.

Om alla är förnuftiga, hur ska då det hierarkiska maktsystemet motiveras?

Efter upplysningstiden räckte inte den här idén.

Det är förnuftet som ska hjälpa oss att organisera samhället. Toplumu düzenlememize yardımcı olması gereken şey akıldır.

Då kom idén att nationer var ett sätt att organisera det sociala livet-

-bestämma vem som tillhör vilket territorium.

Den idén blir lösningen på de problem som uppstod-

-när det var folket som skulle styra.

Världen indelades i nationella folk. Nu ska alla få en varsin stat.

Parallellt pågår industrialiseringen. Folk flyttar från landsbygden.

Behovet av att känna tillhörighet ökar.

Nästa problem var vilka är då folket?

Det uppstår ett behov av att definiera vilka som tillhör. Kimin ait olduğunu tanımlamaya ihtiyaç vardır.

Det konstruktionsarbetet är vissa riktigt pepp på. Bazı insanlar bu tasarım çalışmasından gerçekten heyecan duyuyor.

Inte minst är det den utbildade delen av medelklassen-

-som försöker mejsla ut ett nationellt kulturarv-

-definierar folken, vad som utmärker dem.

Man plockar fram en gemensam historia som skapar den här gemenskapen.

Man hittar på att vi tillhör samma stam.

Vi har samma blod, samma språk och samma historia-

-så är vi ett väsen som hör ihop. -Bizler birbirimize ait olan tek bir varlığız.

Det enar oss, men det välkomnar inte andra heller.

Frigörandet av detta väsen är centralt i en liberal dröm.

Ta en titt på den här metafortunga franska illustrationen.

Den visar en framtidsvision som bygger på idén om nationalstaten.

Här ser vi de få nationalstater som finns på riktigt.

De som passerat Frihetsgudinnan, länder som Frankrike och USA.

Resten är en drömvärld där människor förenats med sitt definierade folk.

Vi ser tyskar, italienare och belgare på frammarsch mot en ljus framtid.

Ovanför tittar Jesus på i glädje. På marken ligger krossade föremål-

-som påminner om systemet med styrande kungar och furstar.

Nu ska idéerna gå från tanke till verklighet i Europa.

Man brukar säga att nationalismen fyller två funktioner vid den tiden.

Å ena sidan har den en enande funktion-

-å andra sidan brukar man säga att den har en splittrande funktion.

Låt oss leka Rita om Europas karta under 1800-talet.

Europa är i början av 1800-talet organiserat efter Wienkongressen-

-som skedde 1815 efter franska revolutionen och Napoleonkrigen.

Wienkongressen var ett möte mellan stormakterna i Europa.

Där skulle man dra upp planer för hur Europa skulle styras.

Man skulle inte angripa varandra.

Wienkongressen tog lite hänsyn till var språkgränserna gick.

Men det blir det ändring på. Vi börjar med Tyskland-

-ett land som inte finns ännu.

Vad som finns är några stater som alla pratar tyska.

Med nationalismens framfart drömmer allt fler om en nationalstat.

En av drömmarna är Otto von Bismarck-

-som är ministerpresident i det starkaste tyska riket Preussen.

Han ska föra samman Tyskland till en nationalstat genom järn och blod.

Han ska ena landet genom att erövra eller befria-

-beroende på hur man ser det, tysktalande i intilliggande imperier.

Han för krig mot först Danmark, sen Österrike och sen Frankrike.

I och med industrialiseringen går det väldigt bra under krigen.

Man övertar områdena där de tysktalande befolkningarna bor.

Därmed, 1871, säger man att Tyskland har enats.

Det gör man genom att föra krig.

Här har vi nationalstaten Tyskland för första gången-

-enad under kejsaren Vilhelm I.

Under podiet står Otto von Bismarck.

Det kommer att påverka Europa och världen framåt.

Maktbalansen i Europa gungar på grund av det nya jätteriket.

Tillbaka till Rita om Europas karta under 1800-talet.

Nästa område till rakning - Italien. Ett land som heller inte finns.

Italien består av olika furstehus och kungahus.

Furstehuset Sardinien leder viljan att bygga en italiensk stat.

Det kom att understödjas av rödskjortorna under Garibaldi.

Frihetskämpen och nationalisten Garibaldi blir en folkhjälte-

-för sin kamp att föra ihop smårikena.

Till slut lyckas man med enandet och grundlägger Italien som stat.

Men de är inte riktigt italienare. En statsman säger:

Det försöker de med, genom att skapa en historia om en romersk gemenskap.

Nu till det svåraste området: Balkan.

I början av 1800-talet ingår det i det Osmanska riket.

Balkan ses som bron mellan öst och väst, mellan islam och kristendom-

-men också bron mellan Asien och Europa.

Balkan påverkas av de nationalistiska tankarna.

Områden hoppas på självständighet och egna nationalstater.

Senare bryter sig Grekland, Bulgarien, Serbien och Rumänien loss.

Men den nationalistiska kampen på Balkan är svårare.

Det Osmanska riket var utblandat.

Det fanns inga etniskt rena områden. De såg på folk på ett annat sätt.

Det kallas för millet. Det är det turkiska ordet för folk/nation.

Muslimer, judar, armenier, ortodoxa, etcetera utgjorde olika milleter-

-och de levde jämte varandra.

Det skapar problem i utopierna om nationalstater-

-med ett tydligt definierat folk.

Ett "vi" skapar också ett "dem". Överallt finns det minoriteter-

-med andra språk eller kulturer än majoriteten. Var ska de få plats?

När man på 1800-talet plötsligt ska bygga nationalstater-

-hamnar många folk i kläm och måste välja nation.

Nationalismen talar om vilka som tillhör och vilka som inte tillhör.

Nationalismen är både inkluderande och exkluderande.

Med en sån inbyggd motsättning blir det viktigt med varumärken-

-med flaggor, böcker, språk och statyer.

Vi behöver statyer!

De statyer som tillkommer i västvärlden från 1800-talets mitt-

-fram till krigsutbrottet 1914-

-handlar till stor del om att manifestera nationen.

Vad kan mer tydligt visa att vi är ett gemensamt folk-

-än att ha avbildade nationalhjältar runt om i städerna där vi bor?

Statyernas funktion i nationsbygget är att skapa idén om-

-att vi tillhör ett gemensamt folk, en gemensam nationalitet.

Hur ska vi lära oss det? Jo, vi identifierar symbolfigurer-

-som vi kan se på statyer och läsa om i historiska läroböcker.

Stadens gemensamma platser blir en påminnelse om en historia-

-som du kan se på vägen till affären.

Vad vi ser i Tyskland och Italien är-

-att över Bismarck och Vilhelm I, som är centralfigurer i enandet-

-så restes det 300-400 statyer från 1871 till 1900.

Garibaldi, som är en "rockstjärna" i Europa vid den tiden-

-står staty i nästan varenda italiensk stad.

Nya gränser och statyer i varje stad. Nationalismen verkar ostoppbar.

Hur ser det ut i Sverige?

Jo, nationalismen fick fart när Sverige splittras som land.

År 1809 förlorar Sverige Finland, något som många ser som en katastrof.

Nu behövs en ny nationell identitet.

En identitet där Finland inte ingår och vad som är svenskt blir tydligt.

Under tidiga 1800-talet är det väldigt uppenbart-

-att man vill återupprätta en svensk manlighet.

Man är förnedrad för att Ryssland tog den östra rikshalvan.

Man vill vara stolt och svensk igen, efter det förkrossande nederlaget.

Man tillverkar statyer av Asa-Tor som står och musklar sig-

-och man skriver dikter om hur starka de svenska männen är.

Det handlar om revansch och manlighet.

Inte bara historien ska fram-

-kulturen ska också mejsla fram den svenska nationella identiteten.

Poeter, musiker, konstnärer drabbas av den nationella väckelsen-

-och börjar producera nationalistiska texter och konstverk.

Kulturens betydelse för nationalstaten brukar lyftas fram.

Vi har en gemensam kultur och det gör oss till ett folk-

-det gör att vi har nåt gemensamt.

Det är en tid som vi kallar nationalromantiken-

-när kulturen kretsar kring den svenska nationen.

Den kommer till uttryck när man utbildar barn i folkskolan.

Det har gett skolan dess styrka.

Där får vi 1868 "Läsebok för folkskolan"-

-som innehåller det som sen blir vår nationalsång.

Mycket av det typiskt svenska är det-

-som konstnärerna och poeterna lyfte fram och skapade-

-under 1800-talet och sekelskiftet.

Som en del av detta byggs ett friluftsmuseum.

Här ska folk minnas sin kultur.

Artur Hazelius försöker på Skansen samla ihop ett svenskt kulturarv.

På Skansen kan svenskarna se hur deras förfäder levde.

Eftersom vi är i union med Norge-

-så plockar han in norska byggnader och kulturarv också.

Men det får ett tvärt slut när Norge bröt sig ur unionen 1905.

Det visar på problematiken med nationalism.

Ena dagen är norrmän och svenskar ett folk-

-nästa dag, när unionen upphör, är vi det inte.

I dag ser vi inte bara Tyskland eller Italien-

-utan en majoritet av världens länder är nationalstater.

Men redan under 1800-talet förändrades hur folk definierades.

Början av 1800-talet handlar om vad som utgör ett folk-

-baserat på språk och kultur.

I slutet av 1800-talet så kommer ras att utgöra en grund-

-för att definiera vad som är ett nationellt folk.

Nationalismen rör sig från att ha velat bryta med kungamakten-

-till nåt som skapar ett "vi och dem"-tänk.

Definitionen av folk fortsätter att vara ett problem för nationalismen.

Hur ska minoriteter behandlas?

Tankarna kan användas i olika syften.

Nationalismen är ett andefattigt-

-och filosofiskt tunt tankesystem.

Nationalismen behöver alltid paras med andra filosofier-

-eller politiska ideologier för att den ska kunna existera.

Nationalism har använts på olika sätt-

-av religiösa och politiska partier.

De baksidorna blir man påmind av om man blickar mot Balkan.

Under lång tid var skapandet-

-av nationalstaterna på Balkan ganska blodiga historier.

Det har hemsökt Europa fram till i dag.

Det var Balkankrig 1912, 1913, första världskriget började på Balkan.

Andra världskriget är en blodig historia på Balkan.

Så blev det även på 1990-talet.

Mer än 8 000 människor har dödats i Sarajevo under året.

Det här är en av de många parker-

-som har gjorts om till begravningsplats.

Marschen mot frihetsgudinnan blev svårare i verkligheten.

Är drömmen aktuell i dag, i en mer globaliserad värld?

Många sa att nationalismen skulle minska i betydelse-

-men parallellt med den globala världsordningen-

-så ser vi väldigt starka nationalistiska tendenser.

Den attraktionskraft som nationalismen har i dag-

-har att göra med brister som skapas-

-de ojämlikheter som skapas utifrån den globala utvecklingen.

Nationalismen var en ideologi som kom uppifrån-

-som handlade om att du ska ställa upp för nationalstaten.

Nu har den blivit en rörelse som vänder sig mot etablissemanget-

-och nationalstaten.

Så nationalismen har visat sig vara oerhört flexibel.

Svensktextning: Maria Grimstad Iyuno-SDI Group för UR