×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

historia, Gustavianska tiden förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå (1)

Gustavianska tiden förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå (1)

Sveriges historia mellan 1500- och 1800-talet delas upp i fyra epoker.

Det här är den fjärde - gustavianska tiden.

Under den gustavianska tiden vill fler vara med i politiken-

-samtidigt som regimen går tvärsemot. Det där skavet är intressant.

Den gustavianska tiden utspelar sig mellan två kupper.

Gustav III:s statskupp ökar kungamakten.

Kuppen mot hans son, Gustav IV Adolf, tvingar denne från tronen.

Det är en kort period i svensk historia-

-med bara regenter som heter Gustav.

Vad hände mer under den gustavianska tiden, och hur var livet i städerna?

Här är en bulava - en stridsklubba.

När Gustav III efter sin statskupp genomdriver sin regeringsform-

-dunkar han den i bordet för att begära ordet.

Det finns ganska mycket bucklor och sprickor i den här klubban.

De kan ha uppkommit just i de här sammanhangen.

Bulavan kan ses som en symbol-

-för skiftet mellan frihetstiden och den gustavianska tiden.

Genom Gustav III:s statskupp, som trots bucklorna var helt oblodig-

-antas en ny regeringsform.

Nu är det slut på den tid då Sverige styrdes av riksdagen och rådet.

Det är en motreaktion mot det kungen menar var dåligt med frihetstiden.

Frihetstiden uppstod som en reaktion på krigen under stormaktstiden.

Nu sker en reaktion till i ett Sverige som börjar likna dagens-

-men med den stora skillnaden att det väldiga området Finland hörde till.

Där bor en fjärdedel av dåtidens svenska invånare.

Sverige är ett land där de flesta bor på landsbygden och är bönder-

-men städer börjar växa fram.

Vid den här tiden bor ungefär 70 000 människor i huvudstaden Stockholm.

Det är där statskuppen som påbörjar den gustavianska tiden sker år 1772.

Gustav III hade varit kung i ett och ett halvt år.

Han kan behålla den tillbakadragna roll-

-som fadern och kungen innan haft.

Men han väljer nåt annat.

Gustav III:s statskupp var både väl förberedd och ganska förväntad.

Det hade skett en radikalisering av det politiska klimatet i Sverige.

Man är trött på käbblet mellan hattar och mössor och vill ha förändring.

Flera stånd tror att en starkare kungamakt ska hjälpa just dem.

Bönderna vill minska adelns makt, och adeln vill skydda sina privilegier.

Planerna sätts i verket.

Gustav III lyckas med hjälp av officerare låsa in regeringen-

-och tvinga fram en ny regeringsform.

Det var då han använde bulavan.

Här ser vi Gustav III i sin kuppmakaruniform.

Den vita armbindeln är symbolen för dem som sympatiserar med kuppen.

Eller revolutionen, som kungen sa.

Det tycks ha varit väldigt populärt. Folk firade på krogar och vinkällare.

Skönt, nu har vi den nya unga kungen.

Det sjungs en sång, "Gustafs skål", av Carl Michael Bellman.

Där beskrivs Gustav III med orden: "Den bästa kung som Norden äger."

Kungen anser att han har räddat Sverige från en inre splittring.

"Det enda som hattar och mössor varit eniga om var att sönderslita riket."

Sverige styrs med fast hand, och det politiska livet förändras snabbt.

De två partierna förbjuds, och orden hattar och mössor får inte användas.

Riksdagen har inte förlorat all makt men får inte sammankallas på sex år.

Samtidigt växer sig idéströmningen upplysningen stark över hela Europa.

Mänskliga rättigheter och jämlikhet hyllas.

Gustav III gillar upplysningen trots att han just avskaffat demokratin.

Han ser sig som en upplyst despot.

Han tar upplysningsidealen-

-men glömmer jämlikhetssträvandet som somliga tycker ska ingå i dem.

Men han genomför reformer som befordrar människors väl i allmänhet.

En diktator som vill folket gott.

Han genomför populära reformer.

Ekonomin styrs upp, och tortyr samt dödsstraff för vissa brott avskaffas.

Judar och katoliker får bo i Sverige men tillåter inte religionsfrihet.

Svenska kyrkan är kyrkan för svenskar.

Konverterar man får man lämna landet.

Å andra sidan vill kungen att det kommer invandrare från andra länder-

-och jobbar i branscher som många inte vill jobba i, bl.a. guldsmide.

Han låter judar och katoliker komma till Sverige och utöva sin tro-

-i utbyte mot att de inte gifter sig med nån utanför sin trosgemenskap.

De får heller inte omvända nån, men de får en begränsad religionsfrihet.

Gustav III är, i sättet han styr Sverige, inspirerad av Frankrike.

Gustav III:s lockelse till Frankrike är inte annorlunda än nån annans.

Frankrike dominerar det europeiska kulturlivet-

-mer än nån annan kultur har dominerat i Europa.

Jag skulle säga att det överträffar dagens amerikanisering och annat.

Av Frankrike införskaffar Sverige en koloni - en ö i Västindien.

Huvudstaden döps till Gustavia.

Planen är att Sverige ska bli ett nav i den västindiska slavhandeln.

Gustav III ser hur det finns inkomster att tjäna på den handeln.

En handel som är ny för Sverige.

Den franska påverkan är också ytterst påtaglig i det svenska hovlivet.

Gustav III bjuder in människor som får äran att se på-

-när han äter och klär på sig.

Han har en idé om folks klädsel.

Axelklaffarna är fodrade med rött siden. "Couleur de feu" kallas det.

Det här är delar från den nationella dräkten som Gustav III införde 1778.

Han ville kläda hela svenska folket. Ett folk, en dräkt var mottot.

Här ser vi den dräkten "in action" under en offentlig bespisning.

Gustav III kan underhålla vid hovet-

-men hur ska han underhålla sin fru?

Kungen och Sofia Magdalena kommer inte så bra överens och barn dröjer.

Det här beror nog på ett ointresse från, i första hand, kungens sida.

Hans stora intresse är det som kallas de sköna konsterna.

Han inrättar akademier. Nu börjar det komma svensk litteratur på riktigt.

Men det är kanske inte kulturpolitik som når ut till de breda folklagren.

Folk märkte av kulturpolitiken när de såg: "Kolla, nu är det opera."

Det var inte en folklig teater eller musikkultur som befordrades-

-utan en elitkultur.

En annan person kan berätta om hur livet ser ut för vanliga människor.

Han som skrev hyllningsvisan efter statskuppen - Carl Michael Bellman.

Bellman blandar högt och lågt och fångar upp hur människor talar.

Det gör också att vi hör 1700-talets svenska och 1700-talets människor.

Bellman växer upp i Stockholm.

Redan som ung visade han en begåvning för litteratur och skrivande.

Men det som är allra viktigast är när han börjar skriva Fredmans epistlar.

Förmodligen visste inte Bellman då att han skulle skriva fler epistlar.

Man skulle göra en sorts bibelparodi, och de här bara sprutar ur Bellman.

Snart har han skrivit femtio stycken, och han bygger upp en egen värld.

Men det riktiga Stockholm som finns där i epistlarna, hur ser det ut?

Bellmans Stockholm var mycket mindre än dagens. Ungefär 72 000 invånare.

Och mycket mindre yta. Man pratar om staden, och då menar man Gamla stan.

Ofta bodde fattiga människor och rika människor i samma kvarter.

Det fanns inte fina och mindre fina delar.

Det fanns många krogar i Stockholm.

Man hade sällan kök i sina bostäder. "Take away" är ingen ny uppfinning.

Man gick och hämtade mat och åt den hemma.

Bellman är son till en tjänsteman och en prästdotter-

-men det finns gott om personer från andra samhällsgrupper att studera.

Dem möter vi ofta i hans berättelser.

Jag läser Fredmans epistel nummer 33.

Så kunde det låta i Stockholms hamn.

Och den här biten av Fredmans epistel nummer 33 ska ju alltså talas.

Han skildrar fattigt folk, men Bellman själv står kungen nära.

Bellman associeras med Gustav III.

Han kan ses som en sorts hovpoet. Han stod kungen nära.

Men kungen är en regent som både drar till sig och stöter ifrån sig folk.

Missnöjet med Gustav III finns liksom som en underström ganska länge.

Man kan se det i smädeskrifter.

Satirbilder som dessa kan publiceras tack vare tryckfrihetsförordningen-

-som infördes under frihetstiden.

Gustav III försöker nu stävja motståndet på enklast möjliga sätt.

Han förbjuder kritik mot kungamakten.

Han vet hur han ska få folket att sluta upp bakom sin kung. Ett krig.

Och mot vilka? Jo, superfienden Ryssland.

Han vill återställa stormaktsväldet och har bestämt sig för att kriga.

Men han kan inte bara förklara krig. Det måste röstas igenom i riksdagen.

Såvida Sverige inte blir anfallet först. Och riksdagen vill inte kriga.

Så Gustav III låter en grupp egna soldater utklädda till ryssar-

-fejka en attack mot Sverige. Och så kan kriget dra i gång.

Den svenska flottan ger sig av över Östersjön.

Kriget går inte som tänkt. Sverige förlorar och tvingas tillbaka.

Det som var tänkt att öka kungens popularitet ger motsatt effekt.

Under kriget sker ett uppror bland officerare och delar av krigsmakten.

Det slår kungen ner och på riksdagens möte efter krigsslutet-

-gör han en kupp och blir enväldig.

Liksom kungarna under stormaktstiden behöver han bara lyssna på sig själv.

De demokratiska idéerna är borta.

I allmänhetens ögon sågs han nu som en tyrann.

I det här huset träffas en skara adelsmän vid slutet av 1700-talet.

De äter en middag, pratar och kommer till ett beslut. De ska mörda kungen.

Planerna sätts i verket under en maskeradbal på Operan i Stockholm.

Får man skjuta på en maskerad?

Bakom masken gömmer sig den f.d. kaptenen Jacob Johan Anckarström.

Trots sin militära bakgrund träffar han inte några vitala organ.

-Heliga makter, vad har hänt? -Ingenting. Jag har inte alls ont.

Hade det hänt i dag hade nog kungen kunnat lämna sjukhuset ganska snart.

Men det här hände för 200 år sen-

-så tretton dagar efter skottet dör Gustav III.

Franska revolutionen pågår samtidigt, och man kan se det i det ljuset.

Läser man samtida franska tidningar kan man se, efter mordet på kungen-

-hur det beskrivs som ett tyrannmord-

-och att man i Sverige har gjort upp med den enväldiga kungamakten.

Den som efterträder Gustav III på tronen är hans son Gustav IV Adolf.

Han är i tonåren, men efter några år med förmyndare tar han över kronan-

-betydligt tidigare än nån hade räknat med.

Han har, efter sin fars statskupper, inte stöd hos rådet eller riksdagen.

Det är en besvärlig tid i Europas historia efter franska revolutionen.

Det är under Napoleonkrigen. Hela Europa är i gungning.

Det är ett svårt förhållande för vilken kung som helst att hantera.

Problemet är att han inte är den politisk begåvning Gustav III var.

Gustav III kunde balansera grupper och förhandla, och han var skicklig.

Gustav IV Adolf försöker i stället trycka på "jag är enväldig".

Gustav IV Adolf försöker envist hävda sin rätt att själv styra landet.

I Europa rasar Napoleonkriget-

-och det är ett krig där bland annat en av Bellmans söner kommer att dö.

Det kriget tycker Gustav IV Adolf att Sverige ska vara med i.

Beslutet får förödande konsekvenser, både för riket och för kungen själv.

Kriget går dåligt och till slut måste Sverige förhandla fred med Ryssland.

Sverige blir av med en tredjedel av landets yta - hela Finland.

25 % av befolkningen tillhör nu ett annat land.

Fiaskot slutar med en kupp mot Gustav IV Adolf, och han tvingas abdikera.

Gustav Adolf blir då landsförvisad.

Han framlever sina dagar i Europa under namnet överste Gustafsson-

-och lever ett ganska tragiskt liv.

Med Gustav IV Adolf avsatt införs en ny regeringsform i Sverige 1809.

Nu inskränks kungens makt igen. Denna gång för gott.

Sen dess har Sverige inte haft några enväldiga kungar eller kuppförsök.

Gustav III:s bror Karl blir kung. Det är slutet på den gustavianska tiden.

Nu börjar den tid som många anser är början på det Sverige vi lever i nu.

Den gustavianska tiden betraktas ofta i ett väldigt rosenskimrande ljus.

Och där kan man väl se att Gustav III har lyckats i sin propagandaapparat.

Han har ofta blivit ihågkommen för teater, kultur och opera.

Men det finns en annan bild.

Han gör sig till enväldig, inleder slavhandel i Västindien-

-han startar ett olagligt krig mot Ryssland där det dör 30 000 soldater.

Det är den andra bilden av Gustav III.

Här ser vi en staty av honom.

Den föreställer kungen när han återvänder från sitt ryska krig.

På den här piedestalen står det: "Kung Gustav III lagstiftare"-

-"segervinnare, fredens återskapare."

Stämmer det som står på piedestalen?

Ja, visst han stiftade lagar som gynnade Stockholms borgerskap.

De som betalade för skulpturen.

Segervinnare? Det var många förluster men en stor seger på slutet.

Fredens återställare? Tveksamt. Det var han som startade kriget.

Gustavianska tiden förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå (1) Die Gustavianische Ära erklärt | GESCHICHTE | Oberstufe (1) Η εποχή της Γουσταβίας | ΙΣΤΟΡΙΑ | Γυμνάσιο (1) The Gustavian era explained | HISTORY | High school level (1) L'ère gustavienne expliquée | HISTOIRE | Niveau lycée (1) Wyjaśnienie epoki Gustawa | HISTORIA | Poziom szkoły średniej (1)

Sveriges historia mellan 1500- och 1800-talet delas upp i fyra epoker. Sweden's history between the 16th and 19th centuries is divided into four eras.

Det här är den fjärde - gustavianska tiden. This is the fourth - Gustavian era.

Under den gustavianska tiden vill fler vara med i politiken- During the Gustavian era, more people want to be involved in politics-

-samtidigt som regimen går tvärsemot. Det där skavet är intressant. - while the regime is going in the opposite direction. That chafing is interesting.

Den gustavianska tiden utspelar sig mellan två kupper. The Gustavian period takes place between two coups.

Gustav III:s statskupp ökar kungamakten. Gustav III's coup d'état increases royal power.

Kuppen mot hans son, Gustav IV Adolf, tvingar denne från tronen. The coup against his son, Gustav IV Adolf, forces him from the throne.

Det är en kort period i svensk historia- It is a short period in Swedish history-

-med bara regenter som heter Gustav.

Vad hände mer under den gustavianska tiden, och hur var livet i städerna?

Här är en bulava - en stridsklubba. Here is a bulava - a fighting club.

När Gustav III efter sin statskupp genomdriver sin regeringsform-

-dunkar han den i bordet för att begära ordet. -he drops it on the table to request the floor.

Det finns ganska mycket bucklor och sprickor i den här klubban.

De kan ha uppkommit just i de här sammanhangen. They may have arisen precisely in these contexts.

Bulavan kan ses som en symbol-

-för skiftet mellan frihetstiden och den gustavianska tiden. -for the shift between the freedom era and the Gustavian era.

Genom Gustav III:s statskupp, som trots bucklorna var helt oblodig- Through Gustav III's coup d'état, which despite the dents was completely bloodless-

-antas en ny regeringsform. -a new form of government is adopted.

Nu är det slut på den tid då Sverige styrdes av riksdagen och rådet. Now it is the end of the time when Sweden was governed by the Riksdag and the Council.

Det är en motreaktion mot det kungen menar var dåligt med frihetstiden.

Frihetstiden uppstod som en reaktion på krigen under stormaktstiden.

Nu sker en reaktion till i ett Sverige som börjar likna dagens-

-men med den stora skillnaden att det väldiga området Finland hörde till.

Där bor en fjärdedel av dåtidens svenska invånare.

Sverige är ett land där de flesta bor på landsbygden och är bönder-

-men städer börjar växa fram.

Vid den här tiden bor ungefär 70 000 människor i huvudstaden Stockholm.

Det är där statskuppen som påbörjar den gustavianska tiden sker år 1772.

Gustav III hade varit kung i ett och ett halvt år.

Han kan behålla den tillbakadragna roll-

-som fadern och kungen innan haft.

Men han väljer nåt annat.

Gustav III:s statskupp var både väl förberedd och ganska förväntad.

Det hade skett en radikalisering av det politiska klimatet i Sverige.

Man är trött på käbblet mellan hattar och mössor och vill ha förändring.

Flera stånd tror att en starkare kungamakt ska hjälpa just dem.

Bönderna vill minska adelns makt, och adeln vill skydda sina privilegier.

Planerna sätts i verket.

Gustav III lyckas med hjälp av officerare låsa in regeringen-

-och tvinga fram en ny regeringsform.

Det var då han använde bulavan.

Här ser vi Gustav III i sin kuppmakaruniform.

Den vita armbindeln är symbolen för dem som sympatiserar med kuppen.

Eller revolutionen, som kungen sa.

Det tycks ha varit väldigt populärt. Folk firade på krogar och vinkällare.

Skönt, nu har vi den nya unga kungen.

Det sjungs en sång, "Gustafs skål", av Carl Michael Bellman.

Där beskrivs Gustav III med orden: "Den bästa kung som Norden äger."

Kungen anser att han har räddat Sverige från en inre splittring.

"Det enda som hattar och mössor varit eniga om var att sönderslita riket."

Sverige styrs med fast hand, och det politiska livet förändras snabbt.

De två partierna förbjuds, och orden hattar och mössor får inte användas.

Riksdagen har inte förlorat all makt men får inte sammankallas på sex år.

Samtidigt växer sig idéströmningen upplysningen stark över hela Europa.

Mänskliga rättigheter och jämlikhet hyllas.

Gustav III gillar upplysningen trots att han just avskaffat demokratin.

Han ser sig som en upplyst despot.

Han tar upplysningsidealen-

-men glömmer jämlikhetssträvandet som somliga tycker ska ingå i dem.

Men han genomför reformer som befordrar människors väl i allmänhet.

En diktator som vill folket gott.

Han genomför populära reformer.

Ekonomin styrs upp, och tortyr samt dödsstraff för vissa brott avskaffas.

Judar och katoliker får bo i Sverige men tillåter inte religionsfrihet.

Svenska kyrkan är kyrkan för svenskar.

Konverterar man får man lämna landet. If you convert, you have to leave the country.

Å andra sidan vill kungen att det kommer invandrare från andra länder-

-och jobbar i branscher som många inte vill jobba i, bl.a. guldsmide.

Han låter judar och katoliker komma till Sverige och utöva sin tro-

-i utbyte mot att de inte gifter sig med nån utanför sin trosgemenskap.

De får heller inte omvända nån, men de får en begränsad religionsfrihet.

Gustav III är, i sättet han styr Sverige, inspirerad av Frankrike.

Gustav III:s lockelse till Frankrike är inte annorlunda än nån annans. Gustav III's attraction to France is no different than anyone else's.

Frankrike dominerar det europeiska kulturlivet-

-mer än nån annan kultur har dominerat i Europa. -more than any other culture has dominated Europe.

Jag skulle säga att det överträffar dagens amerikanisering och annat.

Av Frankrike införskaffar Sverige en koloni - en ö i Västindien. From France, Sweden acquires a colony - an island in the West Indies.

Huvudstaden döps till Gustavia.

Planen är att Sverige ska bli ett nav i den västindiska slavhandeln.

Gustav III ser hur det finns inkomster att tjäna på den handeln.

En handel som är ny för Sverige.

Den franska påverkan är också ytterst påtaglig i det svenska hovlivet.

Gustav III bjuder in människor som får äran att se på- Gustav III invites people who have the honour of watching the

-när han äter och klär på sig.

Han har en idé om folks klädsel.

Axelklaffarna är fodrade med rött siden. "Couleur de feu" kallas det.

Det här är delar från den nationella dräkten som Gustav III införde 1778.

Han ville kläda hela svenska folket. Ett folk, en dräkt var mottot. Tüm İsveç halkını giydirmek istiyordu. Tek halk, tek kostüm sloganıydı.

Här ser vi den dräkten "in action" under en offentlig bespisning.

Gustav III kan underhålla vid hovet-

-men hur ska han underhålla sin fru? -Ama karısına nasıl bakacak?

Kungen och Sofia Magdalena kommer inte så bra överens och barn dröjer.

Det här beror nog på ett ointresse från, i första hand, kungens sida.

Hans stora intresse är det som kallas de sköna konsterna.

Han inrättar akademier. Nu börjar det komma svensk litteratur på riktigt.

Men det är kanske inte kulturpolitik som når ut till de breda folklagren. Ancak bu, kitlelere ulaşan bir kültür politikası olmayabilir.

Folk märkte av kulturpolitiken när de såg: "Kolla, nu är det opera."

Det var inte en folklig teater eller musikkultur som befordrades-

-utan en elitkultur.

En annan person kan berätta om hur livet ser ut för vanliga människor.

Han som skrev hyllningsvisan efter statskuppen - Carl Michael Bellman.

Bellman blandar högt och lågt och fångar upp hur människor talar.

Det gör också att vi hör 1700-talets svenska och 1700-talets människor.

Bellman växer upp i Stockholm.

Redan som ung visade han en begåvning för litteratur och skrivande.

Men det som är allra viktigast är när han börjar skriva Fredmans epistlar.

Förmodligen visste inte Bellman då att han skulle skriva fler epistlar.

Man skulle göra en sorts bibelparodi, och de här bara sprutar ur Bellman.

Snart har han skrivit femtio stycken, och han bygger upp en egen värld.

Men det riktiga Stockholm som finns där i epistlarna, hur ser det ut?

Bellmans Stockholm var mycket mindre än dagens. Ungefär 72 000 invånare.

Och mycket mindre yta. Man pratar om staden, och då menar man Gamla stan.

Ofta bodde fattiga människor och rika människor i samma kvarter.

Det fanns inte fina och mindre fina delar.

Det fanns många krogar i Stockholm.

Man hade sällan kök i sina bostäder. "Take away" är ingen ny uppfinning.

Man gick och hämtade mat och åt den hemma.

Bellman är son till en tjänsteman och en prästdotter-

-men det finns gott om personer från andra samhällsgrupper att studera.

Dem möter vi ofta i hans berättelser.

Jag läser Fredmans epistel nummer 33.

Så kunde det låta i Stockholms hamn.

Och den här biten av Fredmans epistel nummer 33 ska ju alltså talas.

Han skildrar fattigt folk, men Bellman själv står kungen nära.

Bellman associeras med Gustav III.

Han kan ses som en sorts hovpoet. Han stod kungen nära.

Men kungen är en regent som både drar till sig och stöter ifrån sig folk. Ancak kral, insanları hem cezbeden hem de iten bir hükümdardır.

Missnöjet med Gustav III finns liksom som en underström ganska länge. Gustav III'e yönelik memnuniyetsizlik uzunca bir süredir alttan alta devam ediyordu.

Man kan se det i smädeskrifter.

Satirbilder som dessa kan publiceras tack vare tryckfrihetsförordningen-

-som infördes under frihetstiden.

Gustav III försöker nu stävja motståndet på enklast möjliga sätt.

Han förbjuder kritik mot kungamakten.

Han vet hur han ska få folket att sluta upp bakom sin kung. Ett krig. He knows how to get the people to rally behind their king. A war.

Och mot vilka? Jo, superfienden Ryssland.

Han vill återställa stormaktsväldet och har bestämt sig för att kriga.

Men han kan inte bara förklara krig. Det måste röstas igenom i riksdagen.

Såvida Sverige inte blir anfallet först. Och riksdagen vill inte kriga.

Så Gustav III låter en grupp egna soldater utklädda till ryssar-

-fejka en attack mot Sverige. Och så kan kriget dra i gång.

Den svenska flottan ger sig av över Östersjön.

Kriget går inte som tänkt. Sverige förlorar och tvingas tillbaka.

Det som var tänkt att öka kungens popularitet ger motsatt effekt.

Under kriget sker ett uppror bland officerare och delar av krigsmakten.

Det slår kungen ner och på riksdagens möte efter krigsslutet-

-gör han en kupp och blir enväldig.

Liksom kungarna under stormaktstiden behöver han bara lyssna på sig själv.

De demokratiska idéerna är borta.

I allmänhetens ögon sågs han nu som en tyrann.

I det här huset träffas en skara adelsmän vid slutet av 1700-talet.

De äter en middag, pratar och kommer till ett beslut. De ska mörda kungen.

Planerna sätts i verket under en maskeradbal på Operan i Stockholm.

Får man skjuta på en maskerad?

Bakom masken gömmer sig den f.d. kaptenen Jacob Johan Anckarström.

Trots sin militära bakgrund träffar han inte några vitala organ.

-Heliga makter, vad har hänt? -Ingenting. Jag har inte alls ont.

Hade det hänt i dag hade nog kungen kunnat lämna sjukhuset ganska snart.

Men det här hände för 200 år sen-

-så tretton dagar efter skottet dör Gustav III.

Franska revolutionen pågår samtidigt, och man kan se det i det ljuset.

Läser man samtida franska tidningar kan man se, efter mordet på kungen-

-hur det beskrivs som ett tyrannmord-

-och att man i Sverige har gjort upp med den enväldiga kungamakten. -Ve İsveç otokratik krallığa son vermiştir.

Den som efterträder Gustav III på tronen är hans son Gustav IV Adolf.

Han är i tonåren, men efter några år med förmyndare tar han över kronan-

-betydligt tidigare än nån hade räknat med.

Han har, efter sin fars statskupper, inte stöd hos rådet eller riksdagen. After his father's coup d'état, he has no support from the Council or Parliament.

Det är en besvärlig tid i Europas historia efter franska revolutionen.

Det är under Napoleonkrigen. Hela Europa är i gungning.

Det är ett svårt förhållande för vilken kung som helst att hantera.

Problemet är att han inte är den politisk begåvning Gustav III var. Sorun şu ki, Gustav III gibi bir siyasi deha değil.

Gustav III kunde balansera grupper och förhandla, och han var skicklig.

Gustav IV Adolf försöker i stället trycka på "jag är enväldig".

Gustav IV Adolf försöker envist hävda sin rätt att själv styra landet.

I Europa rasar Napoleonkriget-

-och det är ett krig där bland annat en av Bellmans söner kommer att dö.

Det kriget tycker Gustav IV Adolf att Sverige ska vara med i. Gustav IV Adolf İsveç'in bu savaşta yer almasını istiyor.

Beslutet får förödande konsekvenser, både för riket och för kungen själv.

Kriget går dåligt och till slut måste Sverige förhandla fred med Ryssland.

Sverige blir av med en tredjedel av landets yta - hela Finland.

25 % av befolkningen tillhör nu ett annat land.

Fiaskot slutar med en kupp mot Gustav IV Adolf, och han tvingas abdikera.

Gustav Adolf blir då landsförvisad.

Han framlever sina dagar i Europa under namnet överste Gustafsson-

-och lever ett ganska tragiskt liv.

Med Gustav IV Adolf avsatt införs en ny regeringsform i Sverige 1809.

Nu inskränks kungens makt igen. Denna gång för gott.

Sen dess har Sverige inte haft några enväldiga kungar eller kuppförsök.

Gustav III:s bror Karl blir kung. Det är slutet på den gustavianska tiden.

Nu börjar den tid som många anser är början på det Sverige vi lever i nu.

Den gustavianska tiden betraktas ofta i ett väldigt rosenskimrande ljus.

Och där kan man väl se att Gustav III har lyckats i sin propagandaapparat.

Han har ofta blivit ihågkommen för teater, kultur och opera.

Men det finns en annan bild.

Han gör sig till enväldig, inleder slavhandel i Västindien-

-han startar ett olagligt krig mot Ryssland där det dör 30 000 soldater.

Det är den andra bilden av Gustav III.

Här ser vi en staty av honom.

Den föreställer kungen när han återvänder från sitt ryska krig.

På den här piedestalen står det: "Kung Gustav III lagstiftare"-

-"segervinnare, fredens återskapare."

Stämmer det som står på piedestalen?

Ja, visst han stiftade lagar som gynnade Stockholms borgerskap.

De som betalade för skulpturen.

Segervinnare? Det var många förluster men en stor seger på slutet.

Fredens återställare? Tveksamt. Det var han som startade kriget.