Frihetstiden förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå (1)
Sveriges historia mellan 1500- och 1800-talet delas upp i fyra epoker.
Det här är den tredje - frihetstiden.
Under frihetstiden går man från ett system där kungen bestämmer-
-till ett system där fler kan delta, och fler och fler vill delta.
Under frihetstiden tar Sverige några staplande steg mot demokrati.
Den brukar räknas från Karl XII:s död till Gustav III:s statskupp.
Vad hände under frihetstiden?
Hur var det att leva under 1700-talet då fler får nåt att säga till om?
För att förstå frihetstiden måste vi förstå hur det var innan den började.
De första decennierna på 1700-talet, den sista biten av stormaktstiden...
Det finns få tillfällen då det har varit sämre att leva i Sverige.
Under stormaktstiden växte Sverige, men nu är det mesta förlorat.
Landet är urfattigt, och en stor del av befolkningen har dött i krig.
Karl XII har blivit skjuten i Norge.
Han hann inte gifta sig och få nåt barn som kunde ärva tronen.
Det har varit pest och hungersnöd.
Ända sen medeltiden har Sverige styrts av maktfullkomliga kungar-
-men nu vill många ha en förändring.
Att föra krig efter krig upprätthåller inte landet.
Dags för nya tider. Och hur får man det om inte med en ny regeringsform?
Frihetstiden börjar med den nya regeringsformen i januari 1719.
Karl XII dog bara två månader innan.
Man planerade inför det här, så när kungen dör sätts planerna i verket.
En regeringsform är mer spännande än det låter, för maktbalansen ändras.
Enväldet avskaffas och Sverige ska nu styras av rådet och riksdagen.
Men fanns det ingen kungaättling som protesterade?
När Karl XII dog fanns det två alternativ:
Ulrika Eleonora och Karl Fredrik.
Tronföljdsfrågan var inte avgjord-
-så det handlade nu om vilken spelare som skulle vara snabbast på bollen.
Snabbast är syrran Ulrika Eleonora.
Fast hon ville inte styra med begränsad makt.
Riksrådet övertalar henne om att det ser bättre ut-
-om riksdagen väljer henne.
Då blir det inte bråk om tronföljden.
Ulrika Eleonora går med på det här, men det första riksdagen säger är:
Vi måste ha en ny regeringsform som hon har att förhålla sig till.
Hon är i en form av gisslansituation och kan inte annat än acceptera det.
Vi har kvar hennes exemplar av regeringsformen med anteckningar.
Hon accepterade aldrig den här tillbakaskjutna positionen.
Men trots drottningens sura anteckningar kan frihetstiden börja.
Under frihetstiden sa man inte "nu lever vi i frihetstiden".
Däremot sa man att man levde i den friaste av författningar.
Folk var nöjda och sa att den inte kunde ha skrivits bättre av änglar.
Det var olagligt att prata illa om den nya regeringsformen.
Det är nu superkända Voltaire beskriver Sverige, lilla Sverige-
-som det friaste landet i världen.
Den som stod tillbaka för att landet skulle bli fritt - Ulrika Eleonora-
-sitter bara ett år på tronen.
Bredvid sig har drottningen nämligen en man, sin man, Fredrik av Essen.
Här håller de båda på rodret som en liknelse över att styra Sverige.
Fredriks och Ulrika Eleonoras plan var ju att de skulle samregera.
Detta går dock inte riksrådet med på, och drottningen väljer att abdikera.
Fredrik blir Fredrik I.
Det är under hans regeringstid som kungliga namnstämplar införs.
Det är stämplar med kungens signatur.
Dokument kan skrivas under av kungen utan att han är närvarande.
Stämpeln har ibland har setts som en metafor för hela frihetstiden.
Stämplarna lyfts fram som symboler för hur svag kungamakten har varit.
Men man behövde kungens underskrift.
Vi säger att kungarna var svaga och maktlösa vid den tiden.
Men vi jämför ju med tidigare kungar.
Det är ju tveklöst så att de är de mäktigaste politikerna vid den tiden.
Det här är en annan av de mäktigaste politikerna - Arvid Horn.
Han är kanslipresident-
-och leder arbetet i rådet, den tidens regering, som nu styr landet.
Han ville att riket skulle återupprättas.
Utan krig skulle man återuppbygga riket och få ekonomisk stabilitet.
Sverige börjar ledas som ett mer demokratiskt land.
Det växer fram två politiska grupper uppkallade efter huvudbonader.
Hattarna och mössorna var ursprunget till vad som sen blir partier.
Man kan se dem som två nätverk som mobiliserade till olika omröstningar.
Vilka som var med var lite otydligt.
-Hur ser den gryende demokratin ut? -Riksdagen var en ståndsriksdag.
Så det var präster, borgare, bönder och adel som hade varsin riksdag.
Varje stånd har en röst, men det är inte så demokratiskt.
Många tillhör inget stånd-
-och stånden representerar olika stor del av befolkningen.
Varje stånd hade sin egen lokal.
Delegationer av adelsmän gick till prästerna och delgav dem sina beslut.
"Tack så mycket", säger prästerna, och sen gör de likadant i sin tur.
Men utanför de här lokalerna stod ofta folk och väntade.
Där bondeståndet möttes fanns det en trappa som ofta var full med folk.
De stod och lyssnade på vilka beslut som fattades.
1700-talsriksdagen är ganska stökig. Folk är högljudda och ibland onyktra.
Riksdagsrepresentanter får ingen lön, utan får försörja sig på annat håll.
Korruption var ganska vanligt.
Att man tog emot mutor eller att man förskingrade pengar från statskassan.
Det är lätt att hålla reda på vem som är vem i det svenska ståndssamhället.
De sitter ju i olika byggnader.
Men utanför blir det allt knepigare.
Det var viktigt för var och en hur man stod i den sociala hierarkin.
Om du är ute och går i nån stad i landet-
-är det viktigt att kunna avläsa om du eller nån annan ska kliva undan.
Grundas samhällets sociala hierarki i att du är född i ett visst stånd-
-bör det gå att avläsa vilket det är.
Men också vilken ställning du har inom det ståndet. Helst på håll.
Under frihetstiden blir det svårare då folk börjar kunna köpa nya saker.
Vissa grupper börjar tjäna mer pengar och tillgången på billiga varor ökar.
Till exempel bomullstyger med tryck som ser fina ut utan att vara dyra.
Det uppfattas som nåt problematiskt som kan vända på samhällsordningen.
Det ses som farligt att de lägre stånden klär sig som nåt de inte är.
För att det inte ska bli kaos måste den sociala hierarkin regleras i lag.
Det kommer överflödsförordningar-
-som reglerar vem som får använda vilka typer av varor.
För att hålla på hierarkierna, men också för att befordra svenska varor.
Om du är född i bondeståndet får du enligt lag inte bära siden.
Folk kan ju missta sig på ditt stånd.
Borgare kan få böter om de bär värja. Det får enbart adeln göra.
Du får inte klä dig över ditt stånd.
De som står längst ner i hierarkin hamnar inför rätta för såna brott.
Särskilt pigor. Och böterna är skyhöga.
Social rörlighet finns inte i frihetstidens Sverige-
-men landet har börjat repa sig från kaosåren i början av 1700-talet.
Sverige har en populär regeringsform, en gryende demokrati-
-och har inte krigat på länge.
Det är väl toppen? Nej, hattarna drömmer om revansch på Ryssland.
Mössledaren Arvid Horn avsätts, och Sverige går till anfall mot Ryssland.
Nu ska landet få återupprättelse, men det blir ett riktigt fiasko.
Kriget pågår i två år, Sverige vinner ingenting, och Ryssland tar Finland.
För att få tillbaka det måste Sverige gå med på eftergifter.
Vid den här tiden har Ulrika Eleonora dött barnlös.
Sverige hade ingen tronföljare.
Den ryska kejsarinnan sa att om man valde hennes släkting Adolf Fredrik-
-skulle det förbättra fredsvillkoren.
Ryssland vill ha en allierad på tronen. Det retar upp dalabönderna.
De börjar snickra ihop saker som inte enbart används till jordbruk.
Här har vi en spikklubba - ett ganska enkelt vapen.
Men det är, icke desto mindre, dödligt.
Det speciella med vapnet är att det nog är ett av de 1084 stångvapen-
-som beslagtogs från dalallmogen när de tågade ner till Stockholm-
-i det som kallas den stora daldansen.
Under frihetstiden, då det borde vara möjligt för folkets röster att höras-
-sker den stora daldansen, även kallat Dalupproret, 1743.
Femtusen uppretade dalkarlar vandrar till huvudstaden-
-för att "rycka peruken" av herrarna i Stockholm.
De är upprörda över det dyra, onödiga kriget, handelsrestriktioner-
-och Rysslands inblandning i valet av tronföljare.
De tågar hela vägen till Stockholm.
Men det blir mest ett tumult-
-som slutar med döda dalkarlar och över 3 000 tillfångatagna upprorsmän.
När Fredrik dör övertar Adolf Fredrik tronen, till dalkarlarnas förtret.
Kungens fru heter Lovisa Ulrika.
Att hon var nåt att räkna med syntes tidigt.
Här ligger det en liten gulddosa.
Öppnar man den kan man se ett föremål som ser ut som ett vikt papper.
Det är Lovisa Ulrikas fosterhinna, alltså, segerhuva som det kallas.
Tidigare ansågs det vara ett tecken på framtida lycka.
Man tänkte sig att prinsessan skulle kunna bära det här som ett armband.
Sveriges "power couple" är inte nöjda med sin tillbakaskjutna position.
För att stärka sin makt bestämmer de sig för att genomföra en statskupp.
Kuppförsöket var inte väl genomtänkt.
Kungen blir sjuk, och det hela avslöjas tidigt.
Man arresterar upprorsmännen, och de avrättas inför kungaparets ögon.
Lovisa Ulrikas fosterhinna funkade inte som lyckoamulett den gången.
Sverige ligger i framkant när det gäller konst, kultur och vetenskap.
Det bildas en vetenskapsakademi, och det sker en tidig industrialisering.
Sverige hakar på koloniseringstrenden som råder bland länderna i Europa.
Genom Ostindiska kompaniet får vi en handelsrutt hela vägen till Kina.
Livet för vanligt folk börjar sakta förbättras.
Socknar börjar till exempel ta hand om sina fattiga.
Men på ett plan sker det inte mycket.
Människor är ganska ofria, i alla fall när det kommer till religion.
Religionen är central i människors liv.
Det är den som förklarar och legitimerar hela ståndssamhället.
Nu hålls husförhör, ett slags religionsförhör, av prästen.
När det gäller husförhören så har de flera funktioner.
Kyrkan är en propagandaapparat via vilken staten kan få ut sitt budskap.
Det andra är som skvallercentral.
Kyrkan håller koll på vem folk ligger med, är gifta med och har barn med.
Tredje funktionen är som skola. Vid husförhör går en präst hem till folk.
Man förhör familjen och tjänstefolket i Luthers lilla katekes.
Man ska veta vad som är rätt och fel.
Det här leder till att folk blir mer läskunniga än på många andra håll.
Då är det ju roligt om folk kan läsa vad de vill.
De kan de när Sverige inför världens första tryckfrihetsförordning.
Tryckfrihetsförordningen kommer 1766, och det man inte får skriva om är:
Man får inte kritisera kungamakten, religionen eller regeringsformen.
I övrigt får du debattera och skriva vad som helst.
Det debatteras flitigt. Hattarna och mössorna är ofta på kollisionskurs.
Anmälningarna om valfusk är många.
Mitt i allt detta dör Adolf Fredrik.
Det har ofta hävdats att han åt ihjäl sig på semlor.
Måltiden bestod bland annat av semlor, som var ett slags vetebröd.
Men han åt för mycket och fick en hjärtinfarkt.
Det hade inget med semlan att göra.
Adolf Fredriks son Gustav III kröns.
Han är den första tronarvingen som fötts i Sverige på länge.
Hans pappa och Fredrik I kom till Sverige som vuxna.
Gustav III försöker skapa ordning i den svenska riksdagen-
-men nu slår valfusket i taket.
Vid valet 1771, då är vi framme vid frihetstidens sista riksdag-
-hade man svårt att enas om vilka som skulle få rösta i talmansvalet.
I borgarståndet urartade det här talmansvalet-
-så pass att det uppstod blodvite.
Man slogs vid valurnan om vem som skulle få stoppa i sedlar och inte.
Korruption, valfusk och slagsmål inne i riksdagen.
I det här kaoset ser Gustav III en möjlighet att ta tillbaka makten.
Han planerar en statskupp, och han blir inte sjuk som sin far.
Kuppen är också bättre planerad.
I augusti 1772 lyckas han med hjälp av officerare låsa in regeringen-
-och tvinga dem att gå med på en ny regeringsform som ger kungen makten.
Gustav III:s kupp avslutar effektivt frihetstiden.
Vi är tillbaka där vi började, med en stark kungamakt och en svag riksdag.
Man har sett på frihetstiden på olika sätt.
Det är antingen den friaste perioden Sverige hade haft.
Andra säger att det här var den mest korrumperade tiden i svensk historia.
Det här är också Finlands historia, eftersom landet då ingick i riket.
