×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

filosofi, Den västerländska filosofins födelse

Den västerländska filosofins födelse

Den västerländska filosofin föddes i det antika Grekland ca 600 f kr.

Vid denna tidpunkt bestod Grekland av flera hundra olika stadsstater,

även kallade polis, där Aten och Sparta var dominerande.

En stadsstat var ett självförsörjande område styrt av en kung eller en tyrann -

-- det senare enbart en benämning på en härskare som erövrat makten

(ofta med visst folkligt stöd) istället för att ha ärvt den.

Dåtidens Grekland var också betydligt större än idag och inkluderade bland annat delar av nuvarande Turkiet

och kolonier längs stora delar av Medelhavet.

Vid denna tidpunkt framträdde ett antal tänkare som började ifrågasätta de rådande sanningarna.

De nöjde sig inte längre med att lita på myter och gudasagor

utan försökte med förnuftets hjälp att förstå sig på världen.

Tidigare hade kunskap om myterna varit det som gav folket mening och vägledning i livet.

Torka och sjukdomar, krig och olycka, födelse och död -- allt berodde enligt tron på gudarnas makt och inflytande.

Dessa myter skulle förvaltas och fick inte ifrågasättas eller ändras.

Visdom var länge att kunna återge myterna rätt och tolka dem så att tillvaron blev begriplig.

Men nu påbörjades långsamt en förskjutning från mythos till logos,

dvs från myt till förnuft, i grekernas tänkande.

Denna förändring märktes först bara hos några få men snart kom den att genomsyra den grekiska kulturen.

Man undrar förstås hur det kom sig att det var just i Grekland som denna förändring skedde.

Kanske kan en förklaring vara att grekerna, som var ett sjöfarande folk,

hade omfattande kontakter med andra kulturer genom handel och sjöfart.

På så vis fick de perspektiv på sina egna myter och förklaringsmodeller.

Vidare fanns ingen stark centralmakt och inget organiserat prästerskap som kontrollerade området.

Grekland var ett örike som tillsammans med kolonierna bildade en löst sammanhållen civilisation

byggd på frihet och överenskommelser stadsstaterna emellan.

I de äldre centralstyrda babyloniska och egyptiska kulturerna hade prästerskapet på ett helt annat sätt

dominerat kulturlivet och därmed försvårat för ett fritt och kritiskt tänkande.

Då myternas makt försvagades trädde förnuftet i dess ställe.

Man försökte nu se världen som ett samspel av krafter och lagar

och ville finna naturliga förklaringar även på sådant som verkade mystiskt och svårbegripligt.

De första tänkarna, de så kallade naturfilosoferna eller försokraterna, försökte forma en världsbild

som inte var baserad på gudomligt inflytande, ett första steg mot logos.

Begreppet filosof används under antiken som ett samlingsnamn

för alla som ägnar sig åt att beskriva världen vetenskapligt.

Många av de första filosoferna ägnar sig därför åt vad vi idag skulle kalla för naturvetenskap.

Det är först senare i historien vi har kommit att dela upp vetenskaperna i olika kategorier.

Ett exempel är läkekonstens fader, Hippokrates, som menade att människans sjukdomar berodde på

den miljö hon levde i och den föda hon åt, och att inga gudomliga makter eller demoner var inblandade.

Detta var en radikal tanke för sin tid.

Historieskrivarna som nedtecknade folkets öden

började hänvisa till mänskliga beslut och naturliga omständigheter

- det var inte längre gudarna som avgjorde människans öde, det var hon själv.

Så småningom utvecklades Grekland till en ekonomisk och militär stormakt

med Aten som den dominerande stadsstaten.

Här blomstrade kultur och fri debatt på ett sätt som saknade motstycke i den antika världen.

Till detta kulturella centrum sökte sig tänkare från hela den grekiska civilisationen

och nu hamnade staden i det filosofiska blickfånget.

Gamla traditioner och föreställningar ifrågasattes och övergavs - men vad skulle komma i dess ställe?

Hur skulle man forma det nya samhället och hur skulle människan veta

vilken väg hon skulle vandra nu när gudarna inte längre styrde?

Förutsättningarna för filosofin fanns nu på plats och det skulle inte

dröja länge förrän Sokrates, Platon och Aristoteles tar plats på scenen.


Den västerländska filosofins födelse Die Geburt der westlichen Philosophie The birth of Western philosophy Batı felsefesinin doğuşu

Den västerländska filosofin föddes i det antika Grekland ca 600 f kr. Western philosophy was born in ancient Greece around 600 BC.

Vid denna tidpunkt bestod Grekland av flera hundra olika stadsstater, At that time, Greece consisted of several hundred different city-states,

även kallade polis, där Aten och Sparta var dominerande. also called polis, where Athens and Sparta were dominant.

En stadsstat var ett självförsörjande område styrt av en kung eller en tyrann -

-- det senare enbart en benämning på en härskare som erövrat makten -- the latter merely a term for a ruler who has gained power

(ofta med visst folkligt stöd) istället för att ha ärvt den.

Dåtidens Grekland var också betydligt större än idag och inkluderade bland annat delar av nuvarande Turkiet

och kolonier längs stora delar av Medelhavet.

Vid denna tidpunkt framträdde ett antal tänkare som började ifrågasätta de rådande sanningarna. At this point, a number of thinkers emerged who began to question the prevailing truths.

De nöjde sig inte längre med att lita på myter och gudasagor

utan försökte med förnuftets hjälp att förstå sig på världen. but tried to use reason to understand the world.

Tidigare hade kunskap om myterna varit det som gav folket mening och vägledning i livet.

Torka och sjukdomar, krig och olycka, födelse och död -- allt berodde enligt tron på gudarnas makt och inflytande.

Dessa myter skulle förvaltas och fick inte ifrågasättas eller ändras. These myths were to be preserved and not to be questioned or changed.

Visdom var länge att kunna återge myterna rätt och tolka dem så att tillvaron blev begriplig. For a long time, wisdom was being able to reproduce the myths correctly and interpret them to make sense of life.

Men nu påbörjades långsamt en förskjutning från mythos till logos, But now a slow shift from mythos to logos began,

dvs från myt till förnuft, i grekernas tänkande.

Denna förändring märktes först bara hos några få men snart kom den att genomsyra den grekiska kulturen.

Man undrar förstås hur det kom sig att det var just i Grekland som denna förändring skedde. One wonders why it was in Greece that this change took place.

Kanske kan en förklaring vara att grekerna, som var ett sjöfarande folk,

hade omfattande kontakter med andra kulturer genom handel och sjöfart.

På så vis fick de perspektiv på sina egna myter och förklaringsmodeller.

Vidare fanns ingen stark centralmakt och inget organiserat prästerskap som kontrollerade området.

Grekland var ett örike som tillsammans med kolonierna bildade en löst sammanhållen civilisation Greece was an island kingdom that, together with its colonies, formed a loose civilization.

byggd på frihet och överenskommelser stadsstaterna emellan.

I de äldre centralstyrda babyloniska och egyptiska kulturerna hade prästerskapet på ett helt annat sätt

dominerat kulturlivet och därmed försvårat för ett fritt och kritiskt tänkande. has dominated cultural life, making it difficult for free and critical thinking.

Då myternas makt försvagades trädde förnuftet i dess ställe. As the power of myth weakened, reason took its place. Mitin gücü zayıfladıkça yerini akıl aldı.

Man försökte nu se världen som ett samspel av krafter och lagar They now tried to see the world as an interplay of forces and laws.

och ville finna naturliga förklaringar även på sådant som verkade mystiskt och svårbegripligt. and wanted to find natural explanations even for things that seemed mysterious and difficult to understand.

De första tänkarna, de så kallade naturfilosoferna eller försokraterna, försökte forma en världsbild The first thinkers, the so-called natural philosophers or pre-Socratics, tried to form a world view.

som inte var baserad på gudomligt inflytande, ett första steg mot logos. which was not based on divine influence, a first step towards logos.

Begreppet filosof används under antiken som ett samlingsnamn The term philosopher is used in antiquity as a collective term

för alla som ägnar sig åt att beskriva världen vetenskapligt. for anyone dedicated to describing the world scientifically.

Många av de första filosoferna ägnar sig därför åt vad vi idag skulle kalla för naturvetenskap.

Det är först senare i historien vi har kommit att dela upp vetenskaperna i olika kategorier. It is only later in history that we have come to divide the sciences into different categories.

Ett exempel är läkekonstens fader, Hippokrates, som menade att människans sjukdomar berodde på One example is the father of medicine, Hippocrates, who believed that human diseases were caused by

den miljö hon levde i och den föda hon åt, och att inga gudomliga makter eller demoner var inblandade. the environment she lived in and the food she ate, and that no divine powers or demons were involved.

Detta var en radikal tanke för sin tid. This was a radical idea for its time.

Historieskrivarna som nedtecknade folkets öden The history writers who recorded the fate of the people

började hänvisa till mänskliga beslut och naturliga omständigheter started referring to human decisions and natural circumstances

- det var inte längre gudarna som avgjorde människans öde, det var hon själv. - it was no longer the gods who decided man's fate, it was he himself.

Så småningom utvecklades Grekland till en ekonomisk och militär stormakt Eventually, Greece developed into a major economic and military power.

med Aten som den dominerande stadsstaten. with Athens as the dominant city-state.

Här blomstrade kultur och fri debatt på ett sätt som saknade motstycke i den antika världen. Here culture and free debate flourished in a way that was unprecedented in the ancient world. Burada kültür ve özgür tartışma antik dünyada eşi benzeri görülmemiş bir şekilde gelişti.

Till detta kulturella centrum sökte sig tänkare från hela den grekiska civilisationen

och nu hamnade staden i det filosofiska blickfånget. and now the city came under the philosophical spotlight.

Gamla traditioner och föreställningar ifrågasattes och övergavs - men vad skulle komma i dess ställe? Old traditions and beliefs were questioned and abandoned - but what would take their place?

Hur skulle man forma det nya samhället och hur skulle människan veta

vilken väg hon skulle vandra nu när gudarna inte längre styrde?

Förutsättningarna för filosofin fanns nu på plats och det skulle inte The preconditions for the philosophy were now in place and it would not be

dröja länge förrän Sokrates, Platon och Aristoteles tar plats på scenen. before Socrates, Plato and Aristotle take to the stage.