Akademiskt skrivande – så funkar det
Akademiskt skrivande - så funkar det
När du skriver uppsatser, rapporter och andra skriftliga uppgifter på universitetsnivå
förväntas du att skriva akademiskt.
Vad betyder det egentligen, att skriva akademiskt?
Vi tänker försöka besvara den frågan och också ge dig några bra tips
när det gäller att lyckas med sitt akademiska skrivande.
Genom din utbildning så får du träna mycket på att skriva akademisk text.
Man kan säga att den akademiska texten är bärande för hela din universitetsutbildning.
Just det. Som student kommer du att producera stora mängder akademisk text.
Utgångspunkten är ofta att du ska göra någon form av analys eller undersökning
och sedan redovisa vad du gjort och vad du kommit fram till.
I det här arbetet förväntas du tänka kritiskt och kunna analysera och diskutera ett visst problem eller ett ämne,
inte bara återge vad andra redan har skrivit.
Akademiskt skrivande handlar mycket om att problematisera ett ämnesområde.
Det betyder att man ställer frågor, man vrider och vänder på ett problem,
att man ser saker ur olika perspektiv
och att man gör någon form av undersökning för att få svar på sina frågor.
Precis. Det är vanligt i akademiska texter att man gör någon form av undersökning.
Man utgår då från en fråga eller ett problem som sedan undersöks på olika sätt.
Det var lite övergripande. Det finns också några formella krav för akademiskt skrivande som du bör följa.
och vi ska nu gå igenom de viktigaste.
Vi börjar med det akademiska språket.
Generellt kan man säga att det akademiska språket ska vara sakligt, korrekt och opersonligt,
det vill säga du ska inte basera texten på personliga åsikter och allmänt tyckande.
Undvik till exempel att för ofta skriva jag och man. Undvik också vaga och värdeladdade formuleringar.
Det akademiska språket är, skulle man kunna säga, lite återhållsamt.
Det är formellt hållet, man försöker hålla sig utanför texten så mycket som möjligt som skribent
och det innehåller sällan eget tyckande eller talspråk eller slangspråk.
Det akademiska språket eller den akademiska stilen kännetecknas av att det är enkelt
och att det är koncentrerat.
Det handlar alltså inte om att skriva långa, komplicerade texter utan skriv kort och koncist. Så enkelt som möjligt.
Du ska naturligtvis använda de fackbegrepp som tillhör ämnet men du ska inte krångla till det i onödan.
Vi summerar. Det akademiska språket ska vara sakligt, korrekt och objektivt.
Undvik talspråk och eget tyckande, och du som skribent ska hålla dig utanför texten.
Vi går vidare med textens struktur.
En akademisk text ska följa en viss struktur eller sammansättning.
Den ska göra det lätt för läsaren att följa med i de tankar och resonemang som du presenterar.
Strukturen kan variera beroende på hur uppgiften ser ut och hur stor den är
men gemensamt är att den följer samma grundprincip.
En inledning där du presenterar vad din text ska handla om och ditt syfte och din frågeställning.
Sedan följer vad vi kan kalla för en huvuddel där frågan utreds, och det är också den största delen.
Till sist kommer en avslutning där du presenterar dina mest framträdande resultat och slutsatser.
Ett tips när vi är inne på struktur är att tänka igenom styckeindelningen.
En tydlig styckeindelning gör texten mer lättläst och överskådlig.
En tumregel är ny tanke - nytt stycke,
det vill säga, varje gång som du ska presentera en ny tanke, ett nytt argument eller ett nytt ämne,
påbörja då ett nytt stycke.
Så när det gäller textens struktur, utgå från principen inledning - huvuddel och avslutning
och när du skriver, försök att dela in din text enligt modellen ny tanke - nytt stycke.
Slutligen kommer vi till referenser.
När du skriver akademiska texter ska du ta del av och använda dig av den forskning
som redan finns på området och då är det viktigt att du redovisar varifrån du hämtar ditt material,
alltså att du refererar.
Genom att referera tar du inte äran för någon annans arbete
och du ger läsaren möjlighet att gå till ursprungskällan och läsa mer.
Här ser vi ett exempel på en referens där man sätter ut författarens namn
och utgivningsåret för den källa man har använt.
Man visar det både i den löpande texten och längst bak i en referenslista där alla referenser finns samlade.
Det finns flera olika sätt att arbeta med referenser.
Därför är det bra om du kollar upp vad som gäller för just din utbildning.
Men du, om du inte anger källa i din text, då kan du bli anklagad för plagiat och det är ju inte bra.
Det gäller också om du lånar formuleringar direkt ur källorna eller om din text är för lik originaltexten,
men om vi säger att du hittar ett kort avsnitt eller någon enstaka mening som du vill använda i original
så kan du göra det genom att citera, det vill säga skriva av texten ordagrant, sätta ut citattecken
och ange korrekt referens.
Att referera innebär alltså att ange källa för sitt material.
Om du inte anger källa eller om din text ligger för nära originaltexten kan du bli anklagad för plagiat.
Avsluta alltid din text med en referenslista
och glöm inte att ta reda på vilket referenshanteringssystem som gäller för din utbildning.
Det känns häftigt att få hålla en uppsats som man har skrivit själv i handen och känna att man har
dels producerat en större mängd text men också vad den innehåller eller vad det betyder,
det är ju ändå forskning man producerar vilket känns ganska coolt.
Med de orden tänkte vi avsluta den här introduktionen till akademiskt skrivande. Lycka till.
