×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

Lysande Lagom, Avsnitt 8: Är svenska ett svårt språk? För vem? (2)

Avsnitt 8: Är svenska ett svårt språk? För vem? (2)

Emil:

Jag kan tycka att det är lite orättvist också för att om man har engelska som sitt första språk då har man ju på ett sätt lättare att lära sig svenska när man har kinesiska som andra språk. Men en annan sak som kan vara negativt för den som har engelska som första språk

Emil:

det är ju det här med att man kanske inte har studerat några språk. Speciellt inte amerikaner. Några har studerat spanska men de flesta har aldrig studerat ett annat språk och kanske inte ens sitt eget.

Sofi:

Nej och om de har gjort det så har det ju varit någon slags gymnasienivå och då kan man fokus på lite på grammatiken om man kollar på någon film men då har man aldrig tvingats använda det här språket utan det har ju varit en liten kul grej eller någonting för sina betyg. Jag jobbade rätt länge på studieförbund och då fick man deltagarlistor

Sofi:

när man skulle börja en kurs och då tittar man igenom det där och man lär ju känna varifrån de olika namnen kommer och så såg man anded och bara nej. Och särskilt då det var nybörjarkurs så visade man att nu kommer det bli problem.

Sofi:

Om britten eller amerikanen eller australienaren sitter där och inte fattar vad vi andra håller på med överhuvudtaget.

Emil:

Men är det för att de inte kan grammatiska begrepp då? Eller vad är det specifikt som du tycker då är?

Sofi:

Det är klart, det är väldigt sällan att de har någon större koll på vad ett verb egentligen är. Men sen liksom bara allmän ovana vid att lära sig språk, ovana vid studieteknik och sen tycker jag också att de har väldigt svårt att acceptera att man säger saker på ett annat sätt.

Sofi:

Och det där måste du också ha sett. Första lektionen när man ska presentera sig själv. Vi säger ja heter Sofie och inte mitt namn är Sofie och redan där så blir det en bugg. Vadå? Men vad betyder heter?

Emil:

Ja men precis. Det där handlar ju lite om kultur också och vad man anser vara normalt och avvikande. Om man hela tiden har levt sitt liv med att som man själv pratar det normalt.

Emil:

Att det inte finns någonting annat, ja det kanske finns någonting där borta. Då är det inte lika viktigt att anstränga sig för att bli som det där lite avvikande.

Sofi:

Ja jag tror nog att de vill anstränga sig men det blir någon slags kortslutning. Det funkar liksom inte. Det går inte att acceptera att det inte är ord per ord. Utan det finns de här fraserna som man använder och du vet också det här med hur mår du? Vadå mår? Vad betyder mår? Jag mår trött. Nej det kan du inte säga.

Sofi:

Och sen kommer de in nästan och det där tycker jag låter så konstigt. Hur mår du? Då frågar de hur är du? Istället. How are you? Ja men jag är en jättebra lärare. Hur är du själv?

null

Precis.

Sofi:

Men sen tror jag också att ett problem när man kommer hit som engelsktalande är att alla svenskar vill prata engelska. Du kommer in på ett café och säger jag vill ha en kaffe. Med din engelskabytning kommer direkt kafépersonalen, de byter direkt till engelska.

Sofi:

Det är ju inte en chans att få öva svenskan där liksom.

Emil:

Precis. Jag tror speciellt i Stockholm inom serviceyrken där byter de till engelska. Även om man inte pratar engelska. Det är min fördom om Stockholm i alla fall. Men det där förekommer i resten av Sverige också att folk vill vara lite tillmötesgående.

Emil:

Och då väljer man att prata engelska. Jag hör att du kan engelska så jag tar engelska. Och just det är en amerikan, lite coolt. Eller det är en britt, vad coolt. Då får vi prata engelska. Om man tycker att det är typ en kompis.

Sofi:

Jajamän precis. Och det där är väl liksom lite status också. Det är ju mycket coolare att komma från USA än att komma från Saudi-Arabien. Om man kommer till Sverige idag. Så vi skulle nog inte gå lika långt för att bemöta någon och prata arabiska. Nej.

Sofi:

Tror jag. Utan det är just det här lite coola.

Emil:

Jajamän precis. Och det där tycker jag är orättvist för en engelstalande som har en jättekraftig brytning som brother svensk, alldeles för att jag är amerikan. Det tycker folk är liksom lite skärmigt. Och det anses positivt och de får ett positivt bemötande kanske.

Emil:

Medan om någon pratar med mer en arabisk brytning eller någon annan sorts brytning så får man en mycket sämre bemötande. Så har du inte lärt dig svenska ordentligt ungefär.

Sofi:

Vi håller på och sätter ihop en antologi här med olika. Det är olika utländska personer som beskriver och berättar om sina erfarenheter och komma in i det svenska arbetslivet. Ett av de här kapitlen som är skrivit av ****. Hon kommer själv från Skottland. Hon kommer hit tillsammans med sin svenska sambo.

Sofi:

Hon skriver om det här med förväntningarna och hur man får reda på innan man kommer till Sverige. Vad hennes sambos släktingar och kontakter berättade för henne. Hon känner sig lurad nästan för att alla de här svenskarna som hon träffade när hon började planera sin flytt.

Sofi:

Det kommer inte bli några problem för dig. Alla i Sverige pratar jättebra engelska. Klart du kommer få ett jobb direkt. Det är inga problem för en arbetsplats att kommunicera med dig. Men hon som ändå kommer från ett väldigt fint arbete och har jobbat på ett stort företag i London.

Sofi:

Jobbar inom kommunikation och marknadsföring. Hon hade inte en chans att få jobb i Sverige. Hon sökte och sökte och nu har hon satt upp sitt eget företag. Det finns ingen marknad.

Emil:

De var säkert snälla där hennes sambos släktingar som sa att det kommer gå så bra. Du kan ju engelska. De borde ha sagt sanningen kanske.

Sofi:

Men känner de till sanningen? Hon tror dels att det är lite av en könsfråga och dels en fråga om bransch. Jag tänker om man kommer in som it-ingenjör. I alla fall här i Stockholm är det jättemånga som inte kan ett ord svenska. Men som jobbar inom de här tekniska yrkena utan problem.

Sofi:

Men om man jobbar i så kallade mjukare branscher som kommunikation eller ekonomi. Då krävs det mycket mer språk tycker man. Då är svenska ett krav som är så svårt.

Emil:

Ja men om man är kommunikatör så är det självklart att språket måste vara bra. Alltså svenska språket. Jag tror ekonomin är väl inte lika noga. Men kommunikationen är ju någons ansikte utåt. Någon borde ha sagt till en eller hon borde ha insett kanske. Att där måste språket vara bra.

Emil:

Men det är ju många som har föreställningen att engelska är andra språk i Sverige. Att Sverige är ett tvåspråkigt land. Där båda språken går lika bra.

Sofi:

Det kommer sådana här rankningar att Sverige är bäst på engelska i hela världen. Och det kan man maluska lite med hur den där undersökningen har gått till. Jag är inte helt säker på det. Framförallt så handlar det om olika typer av engelska.

Sofi:

Vi kan sitta och kolla på en tv-serie på Netflix och förstå allt. Men det är inte samma sak som att kanske byta arbetsspråk och plötsligt göra alla jobbgrejer på engelska. Då är vi nog inte så bra på engelska som vi faktiskt tror.

Emil:

Nej men det är jobbigt. Det är ansträngande. Om du själv går på ett barnkalas och så är det olika föräldrar så är det en som inte kan svenska. Att få alla där, tio föräldrar kanske runt ett bord, att prata engelska istället för svenska för att vara schysst mot den här som inte kan svenska. Det kanske går i 30 sekunder.

Emil:

Sen är det någon som inte orkar.

Sofi:

Ja och det har inte bara med språkfärdigheterna att göra. Det är också det här, det är lite pinsamt att prata engelska. Särskilt om man är med folk man känner som man är van att prata svenska med. Där brukar jag prata rätt mycket om när folk säger Ja men ni två som är spanska på den här arbetsplatsen, varför pratar inte ni svenska tillsammans?

Sofi:

Men det är jättejobbigt att prata ett annat språk med någon som man har lärt känna på sitt eget språk.

Emil:

Ja men det är ju det och det är svårt att göra bytet också. Bara det liksom. Det känns ju löjligt.

Sofi:

Men hur lika är de här två språken svenska och engelska egentligen?

Emil:

Båda är ju germanska språk och tillhör samma språkfamilj och har ganska mycket gemensamt. Sen så är det ju såklart, det vet ju alla svenskar att det är vissa saker som är olika. Men om man jämför med världens språk så är de ju lika. Och det som din kinesiska kursdeltagare sa där, att det är som samma sak för honom.

Sofi:

Precis. Sen är det väl liksom, du pratar om både grammatik och ordförhållning men sen finns det ju andra skillnader och det är till exempel det här med formalitet. I engelska så finns det ju mycket större skillnader mellan det informella språket och det formella språket. Medan i Sverige, på svenska är de där skillnaderna ganska små.

Sofi:

Och det kan ju vara ganska svårt att förstå sig på om man har det som engelska som referensspråk. Eller om man ska säga när man lär sig svenska. Att man letar efter de där mycket mer formellare uttrycken som faktiskt saknas på svenska nästan.

Emil:

Ja, det går inte att vara lika artig på svenska. Nej. Eller? Är vi mindre artiga? Vi har inte så där jättemånga språkliga verktyg för det. Nu har ju engelska, nu är ju ni och du samma ord där.

Emil:

Men om man jämför med tyska till exempel så niar de ju fortfarande väldigt friskt i de flesta delar i alla fall. Och att komma till Sverige och säga du till någon. Eller säga du till alla. Säga du till sin lärare eller sin chef.

Emil:

Det är ju superkonstigt för många. Och sen det här, en annan artighet som inte finns på svenska det är ju please. Ordet please. Och det ska alla som lyssnar förstå här att det betyder inte samma sak som...

Emil:

Nej, det betyder inte snälla. Snälla betyder inte please.

Sofi:

Och vänligen betyder inte heller please.

Emil:

Kan du ge mig en kopp kaffe snälla?

Sofi:

Det är en del som tror att gärna betyder please. För man kan ju säga jag vill ha en kopp kaffe gärna. Men då plötsligt har man någon säga sen kan du gärna öppna dörren åt mig? Ja, precis. Och det funkar ju inte heller. Nej men det är väl där det är jättesvårt att acceptera både för den som kommer hit och för svenskar.

Sofi:

Jag tror att svenskar kanske inte egentligen tänker på att det finns ett sätt att prata som inte vi överhuvudtaget använder oss av. Och därför tror man att snälla eller vänligen är väl ungefär samma sak.

Emil:

Men vad ska man säga då istället för snälla? Vad lär du dina kursdeltagare?

Sofi:

Det som är väldigt viktigt på svenska är faktiskt inte vilka ord vi använder utan hur vi använder rösten. Ett väldigt vanligt exempel på det här som man kan göra på svenska är att säga det här. Du, tror du att du kan hjälpa mig? Att man liksom drar ut lite där och gör ett långt du av det hela.

Sofi:

Det är helt annat än att säga du, kan du hjälpa mig? Och det där brukar ju ha roliga effekter. Antingen så säger de här kursdeltagarna, det där kan jag inte säga. Jag kan inte säga du till någon.

Avsnitt 8: Är svenska ett svårt språk? För vem? (2) Episode 8: Ist Schwedisch eine schwierige Sprache? Für wen? (2) Επεισόδιο 8: Είναι τα σουηδικά μια δύσκολη γλώσσα; Για ποιον; (2) Episode 8: Is Swedish a difficult language? For whom? (2) Episodio 8: ¿Es el sueco un idioma difícil? ¿Para quién? (2) Épisode 8 : Le suédois est-il une langue difficile ? Pour qui ? (2) Episodio 8: Lo svedese è una lingua difficile? Per chi? (2) Odcinek 8: Czy szwedzki jest trudnym językiem? Dla kogo? (2) Эпизод 8: Является ли шведский язык трудным? Для кого? (2) Bölüm 8: İsveççe zor bir dil mi? Kimler için? (2)

Emil:

Jag kan tycka att det är lite orättvist också för att om man har engelska som sitt första språk då har man ju på ett sätt lättare att lära sig svenska när man har kinesiska som andra språk. I think it's a bit unfair because if you have English as your first language, it's easier to learn Swedish when you have Chinese as a second language. Bence bu biraz haksızlık çünkü ana diliniz İngilizceyse, ikinci diliniz Çinceyken İsveççe öğrenmek daha kolay. Men en annan sak som kan vara negativt för den som har engelska som första språk But another thing that can be negative for English as a first language is that

Emil:

det är ju det här med att man kanske inte har studerat några språk. there is the fact that you may not have studied any languages. Speciellt inte amerikaner. Especially not Americans. Några har studerat spanska men de flesta har aldrig studerat ett annat språk och kanske inte ens sitt eget. Some have studied Spanish but most have never studied another language, perhaps not even their own.

Sofi:

Nej och om de har gjort det så har det ju varit någon slags gymnasienivå och då kan man fokus på lite på grammatiken om man kollar på någon film men då har man aldrig tvingats använda det här språket utan det har ju varit en liten kul grej eller någonting för sina betyg. No, and if they have done so, it has been at some kind of high school level and then you can focus on grammar if you watch a movie, but then you have never been forced to use this language, it has been a little fun thing or something for your grades. Jag jobbade rätt länge på studieförbund och då fick man deltagarlistor I worked for quite a long time in a study association and you got lists of participants.

Sofi:

när man skulle börja en kurs och då tittar man igenom det där och man lär ju känna varifrån de olika namnen kommer och så såg man anded och bara nej. when you would start a course and then you look through it and you get to know where the different names come from and then you saw anded and just no. Och särskilt då det var nybörjarkurs så visade man att nu kommer det bli problem. And especially since it was a beginner's course, they showed that there would be problems.

Sofi:

Om britten eller amerikanen eller australienaren sitter där och inte fattar vad vi andra håller på med överhuvudtaget. If the Brit or the American or the Australian is sitting there and doesn't understand what the rest of us are doing at all.

Emil:

Men är det för att de inte kan grammatiska begrepp då? But is it because they don't know grammatical concepts? Eller vad är det specifikt som du tycker då är?

Sofi:

Det är klart, det är väldigt sällan att de har någon större koll på vad ett verb egentligen är. Of course, it is very rare that they have any idea what a verb actually is. Men sen liksom bara allmän ovana vid att lära sig språk, ovana vid studieteknik och sen tycker jag också att de har väldigt svårt att acceptera att man säger saker på ett annat sätt. But then just general unfamiliarity with learning languages, unfamiliarity with study techniques, and then I also think that they find it very difficult to accept that you say things in a different way.

Sofi:

Och det där måste du också ha sett. And you must have seen that too. Första lektionen när man ska presentera sig själv. First lesson when you have to introduce yourself. Vi säger ja heter Sofie och inte mitt namn är Sofie och redan där så blir det en bugg. We say yes my name is Sofie and not my name is Sofie and already there is a bug. Vadå? Men vad betyder heter?

Emil:

Ja men precis. Det där handlar ju lite om kultur också och vad man anser vara normalt och avvikande. Om man hela tiden har levt sitt liv med att som man själv pratar det normalt. If you have always lived your life speaking normally.

Emil:

Att det inte finns någonting annat, ja det kanske finns någonting där borta. That there is nothing else, well maybe there is something over there. Då är det inte lika viktigt att anstränga sig för att bli som det där lite avvikande. Then it's not as important to make an effort to be that little bit different.

Sofi:

Ja jag tror nog att de vill anstränga sig men det blir någon slags kortslutning. Yes, I think they want to make an effort but there is a short circuit. Det funkar liksom inte. It just doesn't work. Det går inte att acceptera att det inte är ord per ord. It is not possible to accept that it is not word for word. Utan det finns de här fraserna som man använder och du vet också det här med hur mår du? Vadå mår? What do you mean? Vad betyder mår? Jag mår trött. I feel tired. Nej det kan du inte säga. No, you can't say that.

Sofi:

Och sen kommer de in nästan och det där tycker jag låter så konstigt. And then they almost come in and that sounds so strange to me. Hur mår du? Då frågar de hur är du? Then they ask how are you? Istället. How are you? Ja men jag är en jättebra lärare. Yes, but I am a great teacher. Hur är du själv? What are you like?

null

Precis.

Sofi:

Men sen tror jag också att ett problem när man kommer hit som engelsktalande är att alla svenskar vill prata engelska. But then I also think that one problem when you come here as an English speaker is that all Swedes want to speak English. Du kommer in på ett café och säger jag vill ha en kaffe. Med din engelskabytning kommer direkt kafépersonalen, de byter direkt till engelska.

Sofi:

Det är ju inte en chans att få öva svenskan där liksom. It's not like there's a chance to practice Swedish there.

Emil:

Precis. Jag tror speciellt i Stockholm inom serviceyrken där byter de till engelska. Även om man inte pratar engelska. Det är min fördom om Stockholm i alla fall. Men det där förekommer i resten av Sverige också att folk vill vara lite tillmötesgående. But this happens in the rest of Sweden as well, with people wanting to be accommodating.

Emil:

Och då väljer man att prata engelska. Jag hör att du kan engelska så jag tar engelska. Och just det är en amerikan, lite coolt. And that's an American, which is kind of cool. Eller det är en britt, vad coolt. Då får vi prata engelska. Om man tycker att det är typ en kompis.

Sofi:

Jajamän precis. That's right. Och det där är väl liksom lite status också. And that's a bit of status as well. Det är ju mycket coolare att komma från USA än att komma från Saudi-Arabien. Coming from the US is much cooler than coming from Saudi Arabia. Om man kommer till Sverige idag. If you come to Sweden today. Så vi skulle nog inte gå lika långt för att bemöta någon och prata arabiska. So we would probably not go as far to meet someone and speak Arabic. Nej.

Sofi:

Tror jag. Utan det är just det här lite coola.

Emil:

Jajamän precis. Och det där tycker jag är orättvist för en engelstalande som har en jättekraftig brytning som brother svensk, alldeles för att jag är amerikan. And I think that's unfair for an English speaker who has a very strong accent like brother Swedish, just because I'm American. Det tycker folk är liksom lite skärmigt. People think it's a bit of a show-off. Och det anses positivt och de får ett positivt bemötande kanske. And it's considered positive and they get a positive response perhaps.

Emil:

Medan om någon pratar med mer en arabisk brytning eller någon annan sorts brytning så får man en mycket sämre bemötande. Whereas if someone speaks with more of an Arabic accent or any other kind of accent, you get a much worse treatment. Så har du inte lärt dig svenska ordentligt ungefär. So you haven't learned Swedish properly.

Sofi:

Vi håller på och sätter ihop en antologi här med olika. We are putting together an anthology here with different ones. Det är olika utländska personer som beskriver och berättar om sina erfarenheter och komma in i det svenska arbetslivet. Various foreigners describe and talk about their experiences and their entry into the Swedish workplace. Ett av de här kapitlen som är skrivit av \*\*\*\*. One of these chapters written by \*\*\*\*\*. Hon kommer själv från Skottland. Hon kommer hit tillsammans med sin svenska sambo.

Sofi:

Hon skriver om det här med förväntningarna och hur man får reda på innan man kommer till Sverige. Vad hennes sambos släktingar och kontakter berättade för henne. What her partner's relatives and contacts told her. Hon känner sig lurad nästan för att alla de här svenskarna som hon träffade när hon började planera sin flytt. She feels cheated almost because all these Swedes she met when she started planning her move.

Sofi:

Det kommer inte bli några problem för dig. There will be no problem for you. Alla i Sverige pratar jättebra engelska. Klart du kommer få ett jobb direkt. Det är inga problem för en arbetsplats att kommunicera med dig. Men hon som ändå kommer från ett väldigt fint arbete och har jobbat på ett stort företag i London. But she comes from a very nice job and has worked for a big company in London.

Sofi:

Jobbar inom kommunikation och marknadsföring. Hon hade inte en chans att få jobb i Sverige. She had no chance of getting a job in Sweden. Hon sökte och sökte och nu har hon satt upp sitt eget företag. She applied and applied and now she has set up her own business. Det finns ingen marknad. There is no market.

Emil:

De var säkert snälla där hennes sambos släktingar som sa att det kommer gå så bra. I'm sure her roommate's relatives were nice and told her it would be fine. Du kan ju engelska. De borde ha sagt sanningen kanske. Maybe they should have told the truth.

Sofi:

Men känner de till sanningen? But do they know the truth? Hon tror dels att det är lite av en könsfråga och dels en fråga om bransch. She thinks it's partly a gender issue and partly an industry issue. Jag tänker om man kommer in som it-ingenjör. I think if you come in as an IT engineer. I alla fall här i Stockholm är det jättemånga som inte kan ett ord svenska. At least here in Stockholm there are a lot of people who don't know a word of Swedish. Men som jobbar inom de här tekniska yrkena utan problem. But who work in these technical professions without any problems.

Sofi:

Men om man jobbar i så kallade mjukare branscher som kommunikation eller ekonomi. But if you work in so-called softer industries such as communications or finance. Då krävs det mycket mer språk tycker man. This requires much more language, it seems. Då är svenska ett krav som är så svårt. Then Swedish is a requirement that is so difficult.

Emil:

Ja men om man är kommunikatör så är det självklart att språket måste vara bra. Yes, but if you are a communicator, it goes without saying that the language has to be good. Alltså svenska språket. That is, the Swedish language. Jag tror ekonomin är väl inte lika noga. I think the economy is not as fussy. Men kommunikationen är ju någons ansikte utåt. But communication is someone's public face. Någon borde ha sagt till en eller hon borde ha insett kanske. Someone should have told you or she should have realized perhaps. Att där måste språket vara bra. The language must be good.

Emil:

Men det är ju många som har föreställningen att engelska är andra språk i Sverige. But many people have the idea that English is a second language in Sweden. Att Sverige är ett tvåspråkigt land. Där båda språken går lika bra.

Sofi:

Det kommer sådana här rankningar att Sverige är bäst på engelska i hela världen. Rankings like this show that Sweden is the best in English in the world. Och det kan man maluska lite med hur den där undersökningen har gått till. Und es gibt einige Verwirrung darüber, wie die Umfrage durchgeführt wurde. And there is some confusion about how the survey was conducted. Jag är inte helt säker på det. I am not entirely sure about that. Framförallt så handlar det om olika typer av engelska. Above all, it is about different types of English.

Sofi:

Vi kan sitta och kolla på en tv-serie på Netflix och förstå allt. Men det är inte samma sak som att kanske byta arbetsspråk och plötsligt göra alla jobbgrejer på engelska. Då är vi nog inte så bra på engelska som vi faktiskt tror. Then we are probably not as good at English as we think we are.

Emil:

Nej men det är jobbigt. No, but it's hard. Det är ansträngande. It is exhausting. Om du själv går på ett barnkalas och så är det olika föräldrar så är det en som inte kan svenska. If you go to a children's party and there are different parents, one of them does not know Swedish. Att få alla där, tio föräldrar kanske runt ett bord, att prata engelska istället för svenska för att vara schysst mot den här som inte kan svenska. Getting everyone there, maybe ten parents around a table, to speak English instead of Swedish to be nice to this person who doesn't know Swedish. Det kanske går i 30 sekunder.

Emil:

Sen är det någon som inte orkar. Then there is someone who cannot cope.

Sofi:

Ja och det har inte bara med språkfärdigheterna att göra. Yes, and it's not just about language skills. Det är också det här, det är lite pinsamt att prata engelska. There is also this, it is a bit embarrassing to speak English. Särskilt om man är med folk man känner som man är van att prata svenska med. Especially if you are with people you know who are used to speaking Swedish. Där brukar jag prata rätt mycket om när folk säger Ja men ni två som är spanska på den här arbetsplatsen, varför pratar inte ni svenska tillsammans? I usually talk quite a lot about when people say "But you two who are Spanish in this workplace, why don't you speak Swedish together?".

Sofi:

Men det är jättejobbigt att prata ett annat språk med någon som man har lärt känna på sitt eget språk. But it is very difficult to speak another language with someone you have come to know in your own language.

Emil:

Ja men det är ju det och det är svårt att göra bytet också. Yes, but it is, and it is difficult to make the change too. Bara det liksom. Just like that. Det känns ju löjligt.

Sofi:

Men hur lika är de här två språken svenska och engelska egentligen? But how similar are these two languages, Swedish and English, really?

Emil:

Båda är ju germanska språk och tillhör samma språkfamilj och har ganska mycket gemensamt. Both are Germanic languages and belong to the same language family and have quite a lot in common. Sen så är det ju såklart, det vet ju alla svenskar att det är vissa saker som är olika. Then, of course, all Swedes know that there are certain things that are different. Men om man jämför med världens språk så är de ju lika. But if you compare the languages of the world, they are similar. Och det som din kinesiska kursdeltagare sa där, att det är som samma sak för honom. And what your Chinese student said there, it's like the same thing for him.

Sofi:

Precis. Sen är det väl liksom, du pratar om både grammatik och ordförhållning men sen finns det ju andra skillnader och det är till exempel det här med formalitet. Then it's like, you talk about both grammar and vocabulary, but then there are other differences, such as formality. I engelska så finns det ju mycket större skillnader mellan det informella språket och det formella språket. Medan i Sverige, på svenska är de där skillnaderna ganska små. Whereas in Sweden, in Swedish, these differences are quite small.

Sofi:

Och det kan ju vara ganska svårt att förstå sig på om man har det som engelska som referensspråk. And it can be quite difficult to understand if you have it as a reference language like English. Eller om man ska säga när man lär sig svenska. Or if you want to say when you learn Swedish. Att man letar efter de där mycket mer formellare uttrycken som faktiskt saknas på svenska nästan. That you look for those much more formal expressions that are actually missing in Swedish.

Emil:

Ja, det går inte att vara lika artig på svenska. Yes, it is not possible to be as polite in Swedish. Nej. Eller? Är vi mindre artiga? Vi har inte så där jättemånga språkliga verktyg för det. We don't have many linguistic tools for that. Nu har ju engelska, nu är ju ni och du samma ord där. Now English, you and you are the same word there.

Emil:

Men om man jämför med tyska till exempel så niar de ju fortfarande väldigt friskt i de flesta delar i alla fall. Aber wenn man es zum Beispiel mit Deutschland vergleicht, sind sie in den meisten Teilen trotzdem sehr gesund. But if you compare with German, for example, they are still very healthy in most parts anyway. Och att komma till Sverige och säga du till någon. And to come to Sweden and say you to someone. Eller säga du till alla. Säga du till sin lärare eller sin chef.

Emil:

Det är ju superkonstigt för många. Och sen det här, en annan artighet som inte finns på svenska det är ju please. Ordet please. Och det ska alla som lyssnar förstå här att det betyder inte samma sak som... And anyone listening here should understand that it doesn't mean the same thing as...

Emil:

Nej, det betyder inte snälla. Snälla betyder inte please.

Sofi:

Och vänligen betyder inte heller please.

Emil:

Kan du ge mig en kopp kaffe snälla?

Sofi:

Det är en del som tror att gärna betyder please. Some people think that please means please. För man kan ju säga jag vill ha en kopp kaffe gärna. Men då plötsligt har man någon säga sen kan du gärna öppna dörren åt mig? But then all of a sudden you have someone say 'can you please open the door for me? Ja, precis. Och det funkar ju inte heller. And that doesn't work either. Nej men det är väl där det är jättesvårt att acceptera både för den som kommer hit och för svenskar. "No, but that's where it's very difficult to accept, both for those who come here and for Swedes.

Sofi:

Jag tror att svenskar kanske inte egentligen tänker på att det finns ett sätt att prata som inte vi överhuvudtaget använder oss av. I think Swedes may not really think that there is a way of speaking that we don't use at all. Och därför tror man att snälla eller vänligen är väl ungefär samma sak.

Emil:

Men vad ska man säga då istället för snälla? Vad lär du dina kursdeltagare?

Sofi:

Det som är väldigt viktigt på svenska är faktiskt inte vilka ord vi använder utan hur vi använder rösten. What is very important in Swedish is actually not what words we use but how we use our voice. Ett väldigt vanligt exempel på det här som man kan göra på svenska är att säga det här. A very common example of this that you can do in Swedish is to say this. Du, tror du att du kan hjälpa mig? Att man liksom drar ut lite där och gör ett långt du av det hela. It's like pulling out a bit there and making a long you out of the whole thing.

Sofi:

Det är helt annat än att säga du, kan du hjälpa mig? Och det där brukar ju ha roliga effekter. And that usually has funny effects. Antingen så säger de här kursdeltagarna, det där kan jag inte säga. Either these course participants say, "I can't say that". Jag kan inte säga du till någon. I can't say you to anyone.