Avsnitt 7: Alla dessa möten: Något typiskt svenskt? (3)
Precis. Och ofta en annorlunda språklig interaktion. Om man är van att prata om jobbet på svenska. Det betyder ju inte att man är van att sitta igenom en trerättersmiddag med kollegorna och kanske ta en glass vin. Det är ett helt annat språk och helt andra samtalsämnen. Och så kanske det är lite bullrig miljö.
Och man har svårt att höra. Och det kanske kommer någon från en annan del av landet. Som jobbar på samma företag som pratar en konstig dialekt. Det kan ju vara jättejobbigt. Och samtidigt för svenskarna kanske det här. Middagen på slutet av dagen känns lite avslappnande och kul. Men som språkinlärare så blir det här det värsta stressmomentet på hela resan.
Men vad är det för ord och uttryck som vi använder på möten. För det här som jag fick lära mig i ettan. Ordet är fritt. Det har ingen sagt sen elevrådet tror jag.
Nej. Jag vet att jag gav mina deltagare det här ganska inte så länge sen. Ordet bordlägger. Och sen hade de testat det på sina svenska kollegor. Och det var ingen som kände igen det. Använder du det? Har du hört talas om det? Ja, bordlägger.
Men det tror jag förekommer på möten som jag har varit på. Men det här får vi bordlägga till nästa gång. Till nästa möte. Då är man obildad som svensk om man inte vet det. Ja, det ska jag rapportera tillbaka. Ja, det tycker jag absolut. Sen är det ordet dagordning som jag tycker är ett ganska fint ord.
Men det har jag märkt också att många börjar använda det mer svengelska. Agenda. Ja, just det. Usch. Dagordning är bra. Jag älskar ju annars ordet dåså. Eller uttrycket dåså. Det används ju både på möten eller i telefonsamtal. Men det är det här avslutandet.
Ja, men dåså. Och det där fattar ju ingen alls. Istället så brukar man ju höra. Det är ju många som säger det. Från engelska säger man have to go. Och så säger de plötsligt på mötet. Jag ska gå. Eller jag måste gå. Och det är ju jätteabsurt i svenska ögon.
Men då är det ju bra att kunna de här avrundade fraserna. Som bra, eller dåså. Eller mnja. Då säger vi så. Ja, precis. Nej, om man bara direkt säger jag ska gå. Då blir det lite fräckt kanske.
Jaha, ska du gå nu mitt i mötet? Man måste signalera lite först. Ja, men bra. Ja, men dåså. Vi säger så. Och då vet alla där att man har kommit till ett beslut. Ja, det där jag hade någon gång. Jag skulle förbereda kursdeltagare som skulle ut på jobb eller praktik.
Hur ska man avsluta fikat? Fikapausen och gå tillbaka till jobbet. Vad kan man säga? Vad skulle du säga? Vad skulle jag säga? Plikten kallar kanske? Exakt! Det var mitt tips. Det är kul, det blir lite humoristiskt också.
Ja, ja, plikten kallar. Man gör det lite onödigt formellt. Ja, och sen är det ju också det här. Det är inte jag som vill gå, utan det är någonting annat. Som vill att jag ska gå. Så att de inte ska ta mig personligt. Precis, plikten kallar. Sen reser sig fort.
Sen så är det ju ett annat. Här kan man inte sitta hela dagen. Ja, precis. Men det gör ju lite samma sak. Det är någon slags högre moral där. Så att man inte säger att det är jag som måste gå. Och jag tycker att det här är tråkigt. Och jag har bättre saker att göra.
Utan det är någonting annat som bestämmer det. Ja. Men hur ska man göra på ett möte då? Om man vill få igenom någonting? Hur ska man presentera det på bästa sätt? Eller hur man nu inte ska presentera det? Det här tror jag är en otroligt svår och komplicerad process att lära sig. Det är en väldigt svår process.
Det är en väldigt svår process. Det är en väldigt svår process. Det har jag sett många som kommer in som kommer från mer hierarkiska arbetsplatskulturer. Som säger att det här är en bra idé. Och så presenterar de en jättebra motivering. Som är väldigt rationell och logisk. De har verkligen rätt. Men ingenting händer.
Så jag tror att det handlar väldigt mycket. Jag brukar säga att man måste manipulera sina medarbetare eller kollegor. Och det är lite det. Jag tror att det är väldigt viktigt att man lär sig att presentera det på ett sätt. Så att de andra tror att det var de som kom på det. Så att de andra tror att det var de som kom på det. Så att de andra tror att det var de som kom på det. Och vad som händer då.
Det blir ju lite så att säga prestige lös. Man kan inte själv säga att det var jag som gjorde den här fantastiska förändringen på arbetsplatsen. Alla kommer ju tro att det var de som gjorde det. Och då sitter man med sin lilla hemlighet. Och vet att det beror på ens fantastiska ledaregenskaper. Och inget annat. Prestigelös är ju ett bra ord. Det tror jag ni har med i era bok också här.
Ja, jag tror att det är en jättebra ord. Ja, jag tror att det är en jättebra ord. Jag tror att det är en jättebra ord. Jag tror att det är en jättebra ord. Jag tror att det är en jättebra ord. Det är en jättebra ord också här. Jag tror faktiskt att det finns i varenda jobbannons. Jag tror faktiskt att det finns i varenda jobbannons.
När man söker jobb så står det. Vi tror att du som sökande är. Och så ska man vara prestigelös. Och det här är ju ett ord som inte ens existerar på något annat språk. Och det här är ju ett ord som inte ens existerar på något annat språk. Och så vill man försöka översätta det till engelska. Och så vill man försöka översätta det till engelska. Vad betyder det?
Och det är ju också väldigt, väldigt, väldigt positivet på svenska. Man kan ju dels säga att det är synonym till att vara ödmjuk. Man kan ju dels säga att det är synonym till att vara ödmjuk. Men det är ju någonting mer. Men det är ju någonting mer. Det är ju också att man inte tar fajten. Utan liksom viker sig för gruppens bästa. Utan liksom viker sig för gruppens bästa.
Utan liksom viker sig för gruppens bästa. Eller gruppharmonins bästa. Just det, jag vet att jag var bäst. Och det var jag som fixade det här. Men vi låtsas som att det var alla som gjorde det. Ja, och när det var jag som var sämst. Så får man liksom... Ja, då får man vara med lite där.
Ja, då får man vara med lite där. Ja, just det. Nästa gång så ska vi ju prata lite om engelska och svenska. Och reda ut det här, är det bra eller dåligt att kunna engelska när man lär sig svenska?
Och hur lika är de här språken egentligen? Och vad det har för effekt på språkinlärning, men också lite kulturellt. Och vad det har för effekt på språkenlärning, men också lite kulturellt. Du har lyssnat på Lysande Lagom. Och jag heter Emil Molander. Sofi Tegsveden Deveaux heter jag.
Och man kan läsa om oss på lysförlag.com och mejla till oss på podd@lysförlag.com
Tack för att ni har lyssnat!