×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

Lysande Lagom, Avsnitt 6: Partikelverb (1)

Avsnitt 6: Partikelverb (1)

Det är den här frågan när någon kommer in på morgonen och frågar, hur står det ut? Hahaha! Och så... Hur står det ut? Ja.

[intro] Lysande Lagom.

Välkomna till Lysande Lagom, en podd om svensk kultur, svenska språket och om att lära sig svenska. Hej Sofi! Hej Emil! Sofi Tegsveden Deveaux heter jag alltså och jag driver företaget Bee Swedish som har kurser i svenska och svenskhet.

Ja, Emil Molander, lärare i svenska som andraspråk. Idag ska vi prata om partikelverb. Ja, jag har en liten historia för dig här Emil. Jag var hemma hos en kille, det var ganska länge sedan, men han skulle ta kort på mig.

Jag går in genom dörren, det var vinter och då säger han, väldigt trevligt, han var britt, väldigt trevligt och generöst. Här kan du hänga dig. Hahaha! Du vet väl förstås vad han menade? Ja, han menade hänga av dig.

Ja, precis. Och där har vi exempel på vad partikelverb är. Det där av som han glömde, hänga av dig, gör att det blir en helt annan betydelse. Ja. Jag har en till annars som jag kan dra. Ja, få höra. Det är den här frågan när någon kommer in på morgonen och frågar, hur står det ut?

Hahaha! Hur står det till? Ja, precis. Men jag tycker det är bra, det är ett härligt sådär vintermorgon i december. Ja. Och det är verkligen allvarligt liksom. Hur står det ut egentligen?

Hahaha! Har du något Emil att bjuda på? Annars finns ju den här, istället för att man säger slå dig ner så säger man slå ner dig. Hahaha! Det är en klassiker. Och slå på datorn också. Ja, precis. Nej men det här är ju det för den som inte är insatt.

Det är någonting som kallas partikelverb. Och jag älskar det här ordet. Det känns liksom som om man håller på med nanofysik eller någonting. Att det är små partiklar som står där runt. Ja. Men låt är väldigt avancerat när man berättar det för svenskar som inte har studerat eget språk själva. Precis.

Och jag hade en diskussion med min pappa för några veckor sedan. Han frågade, men vad gör ni då när ni har kurser? Vad övar ni på? Och då kom det här med partikelverb upp. Och då blev han nästan lite arg. Så det var då partikelverb. Det är inte något jag har lärt mig. Det var inte något vi pluggade i skolan liksom.

Backren på 50-60-talet. Så det är ju någonting som många svenskar överhuvudtaget aldrig har hört talas om. Men det betyder ju inte att vi inte vet vad det är för någonting. Nej, men jag tror att vi inte märker dem. Nej. Vi tänker att vi bara säger slå dig ner.

Det är självklart att det betyder sätt dig. Sitt på den där stolen. Eller hänga av sig. Det är så självklart. Vi tänker inte på att det är ett annat ord än hänga. Alltså, häng av dig. Det är inte sådär jättetydligt egentligen när man verkligen tittar på språket. Eller slå dig ner.

Det är också jättefantast. Det känns väldigt, vad ska jag säga, brutal metod för att sätta sig. Det här är något som våra kursdeltagare får stora problem med oftast. Precis, det är jättesvårt. Och om man ska definiera vad de här partikelverben är. Då är det ju alltså verb som har, som är ett partikel, alltså ett adverb eller en preposition som har blivit betonad. Det vill säga att den är lång. Så man säger häng av sig.

Och inte hänger av sig. Det är ju så. Det är ju så. Det är ju så. Det är ju så. Det är ju så. Det är ju så.

Precis, man måste betona den där delen. Alltså man kan säga så här. Det är två ord som har lexikaliserats. Som har slagit sig ihop och blivit till ett nytt ord med en ny betydelse. Häng dig betyder inte samma sak som häng av dig. Och man kan inte bara säga häng av dig. Nej, och det är stor skillnad på att stöta på sin chef på helgen. Och att stöta på sin chef på helgen.

Exakt. Exakt. Och allt ligger i betoningen. Och om man läser det i en text så ser man ju inte heller. Jag stöttade på min chef på helgen. Men jag stöttade på min chef på helgen. Men om man läser det i en text så ser man ju inte heller. Jag stöttade på min chef.

Det går inte om man inte vet från kontexten. Eller gissar sig till det. Man ser det inte i skrift. Och sen en annan sak är att i en participform så inverteras ju den här ordningen på partikeln av arbetet. Och sen en annan sak är att i en participform så inverteras ju den här ordningen på partikeln av arbetet. Och sen en annan sak är att i en participform så inverteras ju den här ordningen på partikeln av arbetet. En gång hade jag en kursdeltagare. Han var otroligt språkbegåvad.

Han jobbade som översättare från isländsk. Han översatte isländsk poesi till brasiliansk portugism. Det var ju ett lite nisch. Det var ju ett lite nisch. En ganska smal bransch.

Han hade bestämt sig för att lära sig svenska. Så han kunde översätta svensk poesi till portugism. Så han kunde översätta svensk poesi till portugism. Så jag hade honom på en kurs. Han var ju väldigt litteraturintresserad. Han kom till mig med en dag med en bok som han satt och läste. Han kom till mig med en dag med en bok som han satt och läste. Han hittade ordet en avskuren ballong.

Han hittade ordet en avskuren ballong. Och det där kunde han inte. Han kunde inte hitta ordet avskuren. Han hade läst på avskuren, avskura, avskuret. Han hade läst på avskuren, avskura, avskuret. Men det fanns inget hemma i hans lexikon. Där måste han kunna analysera att det här har kommit från

att någon har skurit av ballongsnöret. Att någon har skurit av ballongsnöret. Sen även kunna se hat vervet kommer från skära. Sen även kunna se hat vervet kommer från skära. Precis. Det är ju ett väldigt långt steg att gå från avskuren till skära av. Precis. Det är ju ett väldigt långt steg att gå från avskuren till skära av. Dels måste man veta att skära heter nödvändigtvis skär, skar, skurit.

Dels måste man veta att skära heter nödvändigtvis skär, skar, skurit. Därför är det Verbgrupp 4 som slutar på SPE isupinum. Det görs om till skuren i particip. Det görs om till skuren i particip. Eftersom det är partikelverskära av, så tar man- eftersom det är partikelverskära av, så tar man- partikeln av och söker allt först.

Det bådar väldigt tekniskt, återigen. Det låter väldigt tekniskt. Det är väldigt svårt om man- ska tänka på det på det sättet. Men varför är de här partikelverk? De är väldigt svåra för alla inlärare. De är väldigt svåra för alla inlärare.

De är väldigt specifika för nordiska språk. Det finns sällan någon motsvarighet till exempel- det finns sällan någon motsvarighet till exempel- portugisiska. Det finns lite i engelska. Man säger turn off the tv. Ja, det finns det. Och tyska.

Men det är väldigt specifikt för de nordiska. Och det första problemet är att man inte ser dem. Och det första problemet är att man inte ser dem. Det finns ingenting- när man läser en text eller man hör någon prata- om man inte verkligen har lärt sig det här. Det finns ingenting som signalerar att det här är ett partikelverb. Det finns ingenting som signalerar att det här är ett partikelverb.

Det här betyder någonting annat. Vad tycker du om? Eller vad tycker du om? Vad tycker du om det här? Det är liksom- väldigt svårt att se skillnaden där. Ena fallet är det tycker. Man har en åsikt om någonting.

Och det andra är tycker om som betyder gillar. Alltså tycker har ändrat betydelse helt och hållet. Och det är små, små signaler. Man måste höra det där att det är om som betonas. Om man inte hör det- då är det omöjligt att särskilja det där. Det tror jag är det första problemet. Och sen är det andra tror jag att alla de här partikelverben-

är mer eller mindre lika. Vi har går till, går ut- går ut på, går hem, går igen- går upp, går ner och så vidare. Hur ska man hålla ordning på allt det där? Det finns väldigt många snarlika. Och ibland så är de ju- de kan se ut nästan likadant.

Som till exempel det här med att ta sig till. Vad tar du dig till? Ja, det betyder vad gör du? Men att man tar till sig någonting. Alltså ta till sig och ta till sig betyder två helt olika saker. Sen har vi också då ta till. Det betyder att använda någonting. Eller ta till en ny metod.

Ta till, ta till sig och ta sig till- betyder tre helt olika saker. Och ta för dig. Ja, precis. Ta för dig är inte samma sak som ta på dig. Nej, eller ta av sig. Exakt. Och sen det där med- så ska man höra det också, att det är betoning på-

ta på dig, det är inte ta på dig. Ja, precis. Igår tog jag på mig skorna. Det blir en helt annan sak än jag tog på mig skorna. Och sen får man ju inte blanda ihop det heller med avtar. Nej, precis. Som inte är ett partikelverb utan ett så kallat fast sammansatt verb.

Men det finns ju, så att säga, väldigt, väldigt lika, liknande- former där som gör att det är väldigt svårt att hålla ordning på allt. Ja, det beror på vem du frågar. En del säger att det där är ett partikelverb också. Att ta av och avta. Båda är partikelverbar, att avta är sammansatt. Men det betyder ju inte samma sak.

Nej, men det där är ju jätteintressant det där- när man vänder på dem. För ibland så kan de betyda samma sak. Ja, medför, för med sig är väl ungefär samma sak? Ja, precis. Men det finns liksom en liten skillnad där i formalitet. Till exempel ta med.

Då säger man, ja, ta med dig väskan. Medta, lunch medtages. Då blir det mycket mer formellt. Precis, då sträcker man på sig och packar något riktigt tjusigt i sin väska. Men samtidigt som det här med ta av och avta, då är det helt olika betydelser. Avta är att det blir mindre av någonting, eller smärtan avtog.

Men ta av är ju en helt annan sak. Går av, avgår. Går an, angår. Ja, det betyder helt olika saker. Men ibland så kan det också vara skillnaden mellan konkret och abstrakt. Till exempel att stryka under någonting. Det är ju någonting du gör med pennan.

Men understryka, då gör du det inte med pennan. Men det är i princip samma sak du menar. Jag vill understryka att det här är viktigt. Sådana där små, små nyanser. Det kan ta väldigt lång tid att lära sig dem. Och framförallt att börja använda partikelvärv. Det är en sak att förstå dem. Men sen att börja använda dem, det brukar ta ganska lång tid.

Precis, jag upplever ofta att det är många som inte vill acceptera att de här partikelvärven finns. Det där vill inte jag befatta mig med. Och jag tror också det är lite relaterat till att på engelska till exempel, deras motsvarigheter, get up, get out och så vidare.

Det är en ganska informell språk. Man skulle aldrig använda dem i ett professionellt sammanhang. Medan på svenska så är partikelvärven någonting vi använder även på jobbet eller informell text. De är väldigt specifika och sakliga tycker vi.

Ja men precis, de är ju det. De är väldigt vanliga, vi har väldigt många. Om man har tur som inlärare, då har man en... Nu är det ingen som har ordbok längre. Men det finns ju en ordbok som har partikelverben i skriften.

Avsnitt 6: Partikelverb (1) Abschnitt 6: Partikelverben (1) Section 6: Particle verbs (1) Section 6 : Verbes à particule (1) Sezione 6: Verbi con particelle (1) Paragraaf 6: Partikelwerkwoorden (1) Secção 6: Verbos com partículas (1) Bölüm 6: Partikül fiiller (1)

Det är den här frågan när någon kommer in på morgonen och frågar, hur står det ut? There is this question when someone comes in in the morning and asks, how are you doing? Hahaha! Och så... Hur står det ut? Und nun... Wie sieht es aus? And then... How does it stand? Ja.

[intro] Lysande Lagom.

Välkomna till Lysande Lagom, en podd om svensk kultur, svenska språket och om att lära sig svenska. Hej Sofi! Hej Emil! Sofi Tegsveden Deveaux heter jag alltså och jag driver företaget Bee Swedish som har kurser i svenska och svenskhet. So my name is Sofi Tegsveden Deveaux and I run the company Bee Swedish, which offers courses in Swedish and Swedishness.

Ja, Emil Molander, lärare i svenska som andraspråk. Yes, Emil Molander, teacher of Swedish as a second language. Idag ska vi prata om partikelverb. Today we are going to talk about particle verbs. Ja, jag har en liten historia för dig här Emil. Yes, I have a little story for you here Emil. Jag var hemma hos en kille, det var ganska länge sedan, men han skulle ta kort på mig. I was at a guy's house, it was quite a long time ago, but he was going to take my picture.

Jag går in genom dörren, det var vinter och då säger han, väldigt trevligt, han var britt, väldigt trevligt och generöst. I walk in the door, it was winter and he says, very nice, he was British, very nice and generous. Här kan du hänga dig. Hier können Sie sich aufhängen. Here you can hang yourself. Hahaha! Hahaha! Du vet väl förstås vad han menade? Surely you know what he meant? Ja, han menade hänga av dig. Ja, er meinte, dass er dich aushaken soll. Yes, he meant unhook you.

Ja, precis. Och där har vi exempel på vad partikelverb är. Det där av som han glömde, hänga av dig, gör att det blir en helt annan betydelse. The one he forgot, hanging off you, gives it a completely different meaning. Ja. Jag har en till annars som jag kan dra. I have another one elsewhere that I can pull. Ja, få höra. Yes, let's hear it. Det är den här frågan när någon kommer in på morgonen och frågar, hur står det ut? There is this question when someone comes in in the morning and asks, how are you doing?

Hahaha! Hur står det till? What is the situation? Ja, precis. Men jag tycker det är bra, det är ett härligt sådär vintermorgon i december. But I think it's good, it's a lovely winter morning in December. Ja. Och det är verkligen allvarligt liksom. And it's really serious as well. Hur står det ut egentligen? Wie fällt sie wirklich auf? How does it really stand up?

Hahaha! Hahaha! Har du något Emil att bjuda på? Do you have any Emil to offer? Annars finns ju den här, istället för att man säger slå dig ner så säger man slå ner dig. Otherwise there is this, instead of saying knock you down, they say knock you down. Hahaha! Det är en klassiker. Och slå på datorn också. And turn on the computer too. Ja, precis. Nej men det här är ju det för den som inte är insatt. No, but this is it for those who are not familiar with it.

Det är någonting som kallas partikelverb. It is something called a particle verb. Och jag älskar det här ordet. Det känns liksom som om man håller på med nanofysik eller någonting. It kind of feels like you're doing nanophysics or something. Att det är små partiklar som står där runt. That there are small particles standing around. Ja. Men låt är väldigt avancerat när man berättar det för svenskar som inte har studerat eget språk själva. But the song is very advanced when you tell it to Swedes who have not studied their own language. Precis.

Och jag hade en diskussion med min pappa för några veckor sedan. Han frågade, men vad gör ni då när ni har kurser? Vad övar ni på? Och då kom det här med partikelverb upp. And then the issue of particle verbs came up. Och då blev han nästan lite arg. And then he almost got a little angry. Så det var då partikelverb. So it was then particle verbs. Det är inte något jag har lärt mig. It is not something I have learned. Det var inte något vi pluggade i skolan liksom. It was not something we studied in school.

Backren på 50-60-talet. Backren in the 50s and 60s. Så det är ju någonting som många svenskar överhuvudtaget aldrig har hört talas om. So this is something that many Swedes have never even heard of. Men det betyder ju inte att vi inte vet vad det är för någonting. But that doesn't mean we don't know what it is. Nej, men jag tror att vi inte märker dem. No, but I think we don't notice them. Nej. Vi tänker att vi bara säger slå dig ner. We think we'll just say sit down.

Det är självklart att det betyder sätt dig. It goes without saying that it means way you. Sitt på den där stolen. Eller hänga av sig. Or hanging out. Det är så självklart. It is so obvious. Vi tänker inte på att det är ett annat ord än hänga. We don't think about it being a different word than hang. Alltså, häng av dig. So, go for it. Det är inte sådär jättetydligt egentligen när man verkligen tittar på språket. It's not really that clear when you really look at the language. Eller slå dig ner. Oder setzen Sie sich. Or take a seat.

Det är också jättefantast. It is also a huge fan. Det känns väldigt, vad ska jag säga, brutal metod för att sätta sig. It feels like a very, how shall I say, brutal method of sitting down. Det här är något som våra kursdeltagare får stora problem med oftast. This is something that our students often have a lot of trouble with. Precis, det är jättesvårt. Och om man ska definiera vad de här partikelverben är. And to define what these particle verbs are. Då är det ju alltså verb som har, som är ett partikel, alltså ett adverb eller en preposition som har blivit betonad. Then it is a verb that has, which is a particle, an adverb or a preposition that has been emphasized. Det vill säga att den är lång. Das heißt, sie ist lang. That is, it is long. Så man säger häng av sig.

Och inte hänger av sig. Det är ju så. Det är ju så. Det är ju så. So ist das nun einmal. Det är ju så. Det är ju så. Det är ju så.

Precis, man måste betona den där delen. Genau, diesen Teil muss man betonen. Exactly, you have to emphasize that part. Alltså man kan säga så här. Det är två ord som har lexikaliserats. Som har slagit sig ihop och blivit till ett nytt ord med en ny betydelse. Which have merged and become a new word with a new meaning. Häng dig betyder inte samma sak som häng av dig. Hanging yourself does not mean the same thing as hanging yourself. Och man kan inte bara säga häng av dig. And you can't just say hang out. Nej, och det är stor skillnad på att stöta på sin chef på helgen. Nein, und es ist ein großer Unterschied, ob man seinem Chef am Wochenende über den Weg läuft. No, and there is a big difference between bumping into your boss at the weekend. Och att stöta på sin chef på helgen. Und wenn Sie am Wochenende Ihrem Chef begegnen. And bumping into your boss at the weekend.

Exakt. Exakt. Och allt ligger i betoningen. Och om man läser det i en text så ser man ju inte heller. And if you read it in a text, you don't see it either. Jag stöttade på min chef på helgen. I bumped into my boss at the weekend. Men jag stöttade på min chef på helgen. Men om man läser det i en text så ser man ju inte heller. Jag stöttade på min chef.

Det går inte om man inte vet från kontexten. You can't do that if you don't know from the context. Eller gissar sig till det. Or guess at it. Man ser det inte i skrift. You don't see it in writing. Och sen en annan sak är att i en participform så inverteras ju den här ordningen på partikeln av arbetet. And then another thing is that in a participle form, this order of the particle is inverted by the work. Och sen en annan sak är att i en participform så inverteras ju den här ordningen på partikeln av arbetet. And then another thing is that in a participle form, this order of the particle is inverted by the work. Och sen en annan sak är att i en participform så inverteras ju den här ordningen på partikeln av arbetet. And then another thing is that in a participle form, this order of the particle is inverted by the work. En gång hade jag en kursdeltagare. Han var otroligt språkbegåvad. He had an incredible talent for languages.

Han jobbade som översättare från isländsk. Han översatte isländsk poesi till brasiliansk portugism. He translated Icelandic poetry into Brazilian Portuguese. Det var ju ett lite nisch. It was a bit of a niche. Det var ju ett lite nisch. En ganska smal bransch. A rather narrow sector.

Han hade bestämt sig för att lära sig svenska. Så han kunde översätta svensk poesi till portugism. Så han kunde översätta svensk poesi till portugism. Så jag hade honom på en kurs. Han var ju väldigt litteraturintresserad. Han kom till mig med en dag med en bok som han satt och läste. He came to me one day with a book that he was reading. Han kom till mig med en dag med en bok som han satt och läste. He came to me one day with a book that he was reading. Han hittade ordet en avskuren ballong. He found the word a severed balloon.

Han hittade ordet en avskuren ballong. He found the word a severed balloon. Och det där kunde han inte. Han kunde inte hitta ordet avskuren. He could not find the word cut off. Han hade läst på avskuren, avskura, avskuret. Han hade läst på avskuren, avskura, avskuret. Men det fanns inget hemma i hans lexikon. Där måste han kunna analysera att det här har kommit från

att någon har skurit av ballongsnöret. that someone has cut the balloon string. Att någon har skurit av ballongsnöret. That someone has cut the balloon string. Sen även kunna se hat vervet kommer från skära. Then also be able to see that the work comes from cutting. Sen även kunna se hat vervet kommer från skära. Then also be able to see that the work comes from cutting. Precis. Det är ju ett väldigt långt steg att gå från avskuren till skära av. It is a very long step to go from cut off to cut off. Precis. Det är ju ett väldigt långt steg att gå från avskuren till skära av. Dels måste man veta att skära heter nödvändigtvis skär, skar, skurit.

Dels måste man veta att skära heter nödvändigtvis skär, skar, skurit. Einerseits muss man sich darüber im Klaren sein, dass Schnitt notwendigerweise Schnitt, Schnitt, Schnitt ist. On the one hand, one must know that cut means necessarily cut, cut, cut. Därför är det Verbgrupp 4 som slutar på SPE isupinum. Therefore, Verb group 4 ends with SPE isupinum. Det görs om till skuren i particip. It is made into a cut into pieces. Det görs om till skuren i particip. It is made into a cut into pieces. Eftersom det är partikelverskära av, så tar man- eftersom det är partikelverskära av, så tar man- partikeln av och söker allt först. Since it's particle slicing, you take the particle off and search everything first.

Det bådar väldigt tekniskt, återigen. It's very technically sound, again. Det låter väldigt tekniskt. That sounds very technical. Det är väldigt svårt om man- ska tänka på det på det sättet. It is very difficult to think about it that way. Men varför är de här partikelverk? But why are these particle plants? De är väldigt svåra för alla inlärare. They are very difficult for all learners. De är väldigt svåra för alla inlärare. They are very difficult for all learners.

De är väldigt specifika för nordiska språk. They are very specific to Nordic languages. Det finns sällan någon motsvarighet till exempel- det finns sällan någon motsvarighet till exempel- portugisiska. There are rarely any equivalents for example - there are rarely any equivalents for example - Portuguese. Det finns lite i engelska. Man säger turn off the tv. Ja, det finns det. Och tyska.

Men det är väldigt specifikt för de nordiska. Och det första problemet är att man inte ser dem. And the first problem is that you don't see them. Och det första problemet är att man inte ser dem. And the first problem is that you don't see them. Det finns ingenting- när man läser en text eller man hör någon prata- om man inte verkligen har lärt sig det här. There is nothing - when you read a text or you hear someone speak - if you have not really learned this. Det finns ingenting som signalerar att det här är ett partikelverb. There is nothing to signal that this is a particle verb. Det finns ingenting som signalerar att det här är ett partikelverb. There is nothing to signal that this is a particle verb.

Det här betyder någonting annat. Vad tycker du om? What do you think? Eller vad tycker du om? Or what do you like? Vad tycker du om det här? What do you think about this? Det är liksom- väldigt svårt att se skillnaden där. Ena fallet är det tycker. One case is the other. Man har en åsikt om någonting.

Och det andra är tycker om som betyder gillar. And the second is like which means like. Alltså tycker har ändrat betydelse helt och hållet. In other words, 'think' has completely changed its meaning. Och det är små, små signaler. And these are small, small signals. Man måste höra det där att det är om som betonas. Om man inte hör det- då är det omöjligt att särskilja det där. Det tror jag är det första problemet. Och sen är det andra tror jag att alla de här partikelverben-

är mer eller mindre lika. Vi har går till, går ut- går ut på, går hem, går igen- går upp, går ner och så vidare. We have going to, going out - going out on, going home, going again - going up, going down and so on. Hur ska man hålla ordning på allt det där? Det finns väldigt många snarlika. There are very many similar ones. Och ibland så är de ju- de kan se ut nästan likadant. And sometimes they are - they can look almost the same.

Som till exempel det här med att ta sig till. Like, for example, getting there. Vad tar du dig till? What are you going to do? Ja, det betyder vad gör du? Yes, that means what do you do? Men att man tar till sig någonting. But that you absorb something. Alltså ta till sig och ta till sig betyder två helt olika saker. Sen har vi också då ta till. Det betyder att använda någonting. Eller ta till en ny metod. Or take a new approach.

Ta till, ta till sig och ta sig till- betyder tre helt olika saker. Take to, take to and take to - mean three completely different things. Och ta för dig. Ja, precis. Ta för dig är inte samma sak som ta på dig. Helping yourself is not the same as taking on. Nej, eller ta av sig. Exakt. Och sen det där med- så ska man höra det också, att det är betoning på-

ta på dig, det är inte ta på dig. Ja, precis. Igår tog jag på mig skorna. Yesterday I put on my shoes. Det blir en helt annan sak än jag tog på mig skorna. It will be a completely different thing than when I put on my shoes. Och sen får man ju inte blanda ihop det heller med avtar. And you shouldn't confuse it with deceleration either. Nej, precis. Som inte är ett partikelverb utan ett så kallat fast sammansatt verb. Which is not a particle verb but a so-called fixed compound verb.

Men det finns ju, så att säga, väldigt, väldigt lika, liknande- former där som gör att det är väldigt svårt att hålla ordning på allt. But there are, so to speak, very, very similar forms that make it very difficult to keep everything in order. Ja, det beror på vem du frågar. En del säger att det där är ett partikelverb också. Att ta av och avta. Taking off and slowing down. Båda är partikelverbar, att avta är sammansatt. Men det betyder ju inte samma sak.

Nej, men det där är ju jätteintressant det där- när man vänder på dem. No, but that's really interesting - when you turn them around. För ibland så kan de betyda samma sak. Because sometimes they can mean the same thing. Ja, medför, för med sig är väl ungefär samma sak? Yes, bring, bring is pretty much the same thing, isn't it? Ja, precis. Men det finns liksom en liten skillnad där i formalitet. But there is a slight difference there in formality. Till exempel ta med. For example, bring.

Då säger man, ja, ta med dig väskan. Then you say, yes, take your bag with you. Medta, lunch medtages. Include, lunch included. Då blir det mycket mer formellt. Then it becomes much more formal. Precis, då sträcker man på sig och packar något riktigt tjusigt i sin väska. That's right, you stretch out and pack something really fancy in your bag. Men samtidigt som det här med ta av och avta, då är det helt olika betydelser. But at the same time, take off and slow down are completely different meanings. Avta är att det blir mindre av någonting, eller smärtan avtog. Waning is that there is less of something, or the pain subsided.

Men ta av är ju en helt annan sak. But taking off is an entirely different matter. Går av, avgår. Going off, going off. Går an, angår. Goes without saying. Ja, det betyder helt olika saker. Men ibland så kan det också vara skillnaden mellan konkret och abstrakt. But sometimes it can also be the difference between concrete and abstract. Till exempel att stryka under någonting. For example, underlining something. Det är ju någonting du gör med pennan. It's something you do with the pen.

Men understryka, då gör du det inte med pennan. But underline, then you don't do it with the pen. Men det är i princip samma sak du menar. Jag vill understryka att det här är viktigt. I want to emphasize that this is important. Sådana där små, små nyanser. Det kan ta väldigt lång tid att lära sig dem. It can take a very long time to learn them. Och framförallt att börja använda partikelvärv. And above all, to start using particle swarms. Det är en sak att förstå dem. Men sen att börja använda dem, det brukar ta ganska lång tid. But then to start using them, it usually takes quite some time.

Precis, jag upplever ofta att det är många som inte vill acceptera att de här partikelvärven finns. Det där vill inte jag befatta mig med. I don't want to deal with that. Och jag tror också det är lite relaterat till att på engelska till exempel, deras motsvarigheter, get up, get out och så vidare.

Det är en ganska informell språk. It is a rather informal language. Man skulle aldrig använda dem i ett professionellt sammanhang. Medan på svenska så är partikelvärven någonting vi använder även på jobbet eller informell text. While in Swedish, the particle dwarf is something we also use at work or informal text. De är väldigt specifika och sakliga tycker vi. We think they are very specific and factual.

Ja men precis, de är ju det. De är väldigt vanliga, vi har väldigt många. Om man har tur som inlärare, då har man en... Nu är det ingen som har ordbok längre. If you are a lucky learner, you have a... Now nobody has a dictionary anymore. Men det finns ju en ordbok som har partikelverben i skriften. But there is a dictionary that has particle verbs in the scripture.