Avsnitt 5: Ordförråd (2) Abschnitt 5: Wortschatz (2) Section 5: Vocabulary (2) Sección 5: Vocabulario (2) Section 5 : Vocabulaire (2) Sezione 5: Vocabolario (2) Раздел 5: Словарный запас (2) Bölüm 5: Kelime Bilgisi (2)

Det var någon bilstöld eller något. There was some car theft or something. Araba hırsızlığı gibi bir şey olmuş. Sen när de hade pratat klart, jag bara, men varför gick han ut för att vattna potatisen på natten? Then when they had finished talking, I was like, but why did he go out to water the potatoes at night? Sonra konuşmaları bittiğinde, neden gece patatesleri sulamaya gittiğini sordum. Vad såg jag när du hörde det uttrycket? What did I see when you heard that expression? Bu ifadeyi duyduğunuzda ben ne gördüm? Det tror jag begränsar. I think this is limiting. Bence bu onu sınırlıyor. Jag har inte med det på kurserna i alla fall. I don't include it in the courses anyway. Zaten bunu kurslara dahil etmiyorum. Men kasta vatten däremot. But throwing water, on the other hand. Ama diğer yandan su atmak. Vattenkastning. Water throwing.

Vad ska man ställa när man ställer frågan? What should you ask when you ask the question? Soruyu sorduğunuzda ne sormalısınız? Hur är det med vattenkastningen? What about water throwing? Peki ya su atma? Kisseriet brukar de fråga mig. They usually ask me about the kisserie. Ja, kisseriet. Det låter så himla barnsligt, men det har väl blivit lite mer sådär. It sounds so childish, but it has become a bit more like that. Kulağa çok çocukça geliyor ama biraz daha öyle oldu. Det är väl rädslan för det här sexualiserade som gör att man kanske går in i en mer barnsligare språk. It's probably the fear of this sexualized stuff that makes you go into a more childish language. Muhtemelen bu cinselleştirme korkusu sizi daha çocukça bir dil kullanmaya itiyor.

Men urinering är inte så himla sexigt kanske. But urination is not so sexy, perhaps. Ama işemek o kadar seksi değildir belki de. Men det kanske känns för formellt också när en läkare pratar med en patient. Ancak bir doktor hastasıyla konuştuğunda da fazla resmi gelebilir. Att man inte vill använda alldeles för formella ord, utan vill prata mer med ett vardagligt språk på patientens nivå. Not wanting to use overly formal words, but wanting to talk more in everyday language at the patient's level. Aşırı resmi kelimeler kullanmak istememek, ancak daha çok hastanın seviyesinde günlük dilde konuşmak istemek.

Det finns en sån trend också, en demokratisering av patient-läkare-relationen. Böyle bir eğilim de var, hasta-doktor ilişkisinin demokratikleşmesi. Ja, det gör det. Evet, öyle. Det finns ju riktlinjer i patientdatalagen tror jag det är. I believe there are guidelines in the Patient Data Act. Hasta Verileri Yasası'nda kılavuz ilkeler olduğuna inanıyorum. Där det står hur man ska skriva i journaler till exempel. How to write in medical records, for example. Örneğin tıbbi kayıtlarda nasıl yazılacağı anlatılıyor.

Man ska skriva på ett språk som patienten förstår. Och då ska man inte skriva gluteus eller natus, utan då skriver man rumpan eller stjärten. And you shouldn't write gluteus or natus, you should write buttocks or buttocks. Så det har väl också bidragit tror jag. So that has also contributed, I think. Men det är väldigt tydligt när man är läkare att man ska lära sig ord för kroppsdelar och interna organ.

Det är väldigt lätt motiverat. It is very easily motivated. För mig är det väldigt vanligt när folk lär sig ett språk, oavsett om det är för allmänna syften eller för jobbet, att man vill lära sig rätt ordning, att det viktigaste först. For me, it is very common when people learn a language, whether for general purposes or for work, that they want to learn the right order, the most important things first.

Det finns Facebook-grupper när folk ska lära sig svenska för jobb som jag brukar följa, för att få inblick i hur mina kursdeltagare tänker när jag inte är där. There are Facebook groups when people are learning Swedish for work that I tend to follow, to get an insight into how my course participants think when I'm not there. Men då cirkulerar det ofta, det finns någon som har ställt samman ett dokument med svenskans tusen vanligaste ord. But then it often circulates, there is someone who has compiled a document with the thousand most common words in Swedish.

Och det där tänker man, nu måste man lära sig de vanligaste orden först, och sen de viktigaste, och sen lämna sig resten. And you think, now you have to learn the most common words first, and then the most important ones, and then leave the rest. Men vad jag upplever ofta är, när jag har kurser, att det är klart i början så blir det ju liksom, hej och hur mår du, och nu ska jag äta, dricka, sjunga, spela fotboll, gå till jobbet. But what I often experience is that when I have courses, it's clear at the beginning, and it's like, hey, how are you, and now I have to eat, drink, sing, play football, go to work.

Där känns det väldigt lätt, att det här är motiverat, det här måste jag kunna. There it feels very easy, that this is justified, I must be able to do this. Men samtidigt kommer vi in på ett ord och de säger, men varför ska jag lära mig ordet fästing? Aber gleichzeitig kommen wir zu einem Wort und sie sagen, aber warum soll ich das Wort Zecke lernen? But then we come to a word and they say, but why should I learn the word tick? Jag är aldrig ute i naturen. Det finns en motvilja till att lära sig ord som man inte känner någon egen relation till. There is a reluctance to learn words with which you have no personal relationship.

Varför är det så tror du? Eller känner du igen det här? Or do you recognize this? Ja, det är konstigt. Ja, lite grann. Yes, a little bit. Det är väl att man tror att det finns någon sorts gräns för hur många ord man kan lära sig. It's that you think there is some kind of limit to the number of words you can learn. Man har någon slags budget att man hushållar med utrymmet i hjärnan. You have some kind of budget to manage the space in your brain. Ja, men precis. Men det här med frekvensband som man kallar det här med de tusenvanligaste But this frequency band, as it is called, with the thousandth most common

eller två tusenvanligaste orden, det där är ju mycket mer vanligt utomlands. or two thousand most common words, which is much more common abroad. Det börjar komma först på senare tid till Sverige tror jag. It is only recently starting to come to Sweden, I think. Men jag har en ganska intressant, läst en ganska intressant sak om det där. But I have a rather interesting, read a rather interesting thing about that. För att det finns ju, ja dels så kan man säga de tusenvanligaste orden och nästa tusenvanliga ord Because there are, well, you can say the thousand most common words and the next thousand most common words.

och så upp till fem tusen, de är såklart viktiga för de hör man ofta. and up to five thousand, they are of course important because they are often heard. Men sen beror det ju på vad man ska göra med språket också. But then it also depends on what you want to do with the language. Man behöver ju de ord som man behöver använda. You need the words you need to use. Och då finns det någonting som, både svenska och engelska så har man ställt samman någonting som heter akademisk ordlista. And then there is something that both Swedish and English have compiled something called an academic dictionary. Alltså de vanligaste orden inom studier inom universiteten. These are the most commonly used words in university studies.

Det är därifrån de kommer, men det är också sådant som används i arbetslivet ganska ofta. This is where they come from, but it is also something that is used in the workplace quite often. Och då är det någon forskare som har upptäckt att om man lär sig först de, nu minns jag inte om det var tusen eller två tusenvanligaste orden, istället för att lära sig nästa frekvensband, istället för att lära sig nästa tusenord And then some scientist has discovered that if you learn first the, now I don't remember if it was a thousand or two thousand most common words, instead of learning the next frequency band, instead of learning the next thousand words

så är det bättre att lära sig de här 5-600 orden som finns i den akademiska ordlistan. it is better to learn these 5-600 words from the academic dictionary. För att klara sig på arbetet. To get by at work. För att om du ska jobba på ett universitet till exempel så har man mer nytta av det. Because if you're going to work at a university, for example, it's more useful. Och det här är engelsk forskning för där tittar man noga på det här med frekvensbanden. And this is English research because they are looking closely at the frequency bands.

Men det är ganska intressant ändå att det finns den här samlingen. But it is quite interesting that this collection exists. Det beror på vad man ska göra. Man kan göra en frisörordlista också och säga att de här är viktigare för dig som ska jobba med det. Men det har väl inte gjorts än vad jag vet. But it hasn't been done yet as far as I know. Det är jätteintressant. Jag tycker också det här, nu kommer du in på att det finns studier på engelska och svenska, I also think this, now you mention that there are studies in English and Swedish,

men en sak som jag ofta får som en reaktion är också att det här ordet existerar inte på mitt språk eller det här ordet är väldigt ovanligt på mitt språk. but one thing I often get as a reaction is also that this word does not exist in my language or this word is very rare in my language. Eller det här ordet är väldigt vanligt på mitt språk. Det vill jag använda i svenska, att man gör den här frekvensbedömningen från ett annat språk i svenskan. I want to use this in Swedish, to make this frequency assessment from another language in Swedish.

Ett exempel på det är ordet föredrar. An example of this is the word prefer. Det är väldigt vanligt på engelska till exempel. I prefer coffee to tea, att jag föredrar kaffe över te. Men säger du det? But do you say so? Nej, jag säger aldrig det. Jag försöker göra en bedömning. I am trying to make an assessment.

Jag tror jag har använt ordet föredrag tio gånger i mitt liv och det är säkert en enorm underdrift. I think I've used the word lecture ten times in my life and that's probably a huge understatement. Men det kommer inte naturligtvis mig, utan då använder jag ju istället satsat verbet hellre eller helst. But it doesn't come naturally to me, so I use the verb rather or preferably instead. Jag dricker helst kaffe. I prefer to drink coffee. Och det där kan vara jättesvårt att acceptera, att det finns en annan typ av ord som man använder för att kommunicera samma sak.

Eller hjälpverbet brukar som inte existerar på engelska eller många andra språk. Or the auxiliary verb usually which does not exist in English or many other languages. Om jag som svensk skulle säga att jag brukar dricka kaffe till frukost, då säger mina kursdeltagare helst att jag vanligtvis dricker en kopp kaffe till frukost. If I, as a Swede, were to say that I usually drink coffee for breakfast, my course participants would prefer to say that I usually drink a cup of coffee for breakfast.

För de tar engelska usually som man säger, ett adverb och inte ett verb för att förklara den här grejen. Because they usually use an adverb and not a verb to explain this thing. Ja, men det där tror jag är en viktig sak i vårt arbete som lärare, att visa på vad som är idiomatiskt. Det där säger jag ofta, att det där är inte fel. I often say that this is not wrong. Man kan säga så, men det är inte idiomatiskt. You can say that, but it is not idiomatic. Det låter inte lika bra. It doesn't sound as good. Vi brukar säga så här.

Ja, och det finns ju en poäng att du säger att jag vill inte låta så. Yes, and there is a point that you say I don't want to sound like that. Men det handlar ju också om att förstå vad andra säger. But it is also about understanding what others are saying. När man lär sig ett språk handlar det också väldigt mycket om att imitera det. Learning a language is also very much about imitating it. För det är ju ett socialt kontrakt. Om man kan säga en sak, då förstår man också när en annan person säger samma sak.

Så man kan ju inte uppfinna sitt eget språk och använda de ord man själv tycker är bra. So you can't invent your own language and use the words you think are good. Man måste ju göra vad andra gör och passa in. You have to do what others do and fit in. Ja, jag brukar säga att språket ska ju inte märkas. Yes, I usually say that language should not be noticed. Man vill ju inte att någon ska tänka på hur du säger någonting, utan man vill att de ska tänka på vad du säger. You don't want someone to think about how you say something, you want them to think about what you say.

Och inte ta den där extra sekunden för att processa. Aha, så där sa han. Aha, that's what he said. Nej, okej, menar det här? No, okay, you mean this? Det blir jobbigt att prata med en person som uttrycker sig så okonventionellt hela tiden. It is hard to talk to a person who expresses himself so unconventionally all the time. Jag tänkte komma tillbaka till det du pratade om, om rumpan och könsorganen, kisseriet. Ich wollte auf das zurückkommen, worüber du gesprochen hast, über den Arsch und die Genitalien, das Küssen. I was going to come back to what you were talking about, about the butt and the genitals, the kissery.

Du har ju en roll som lärare att presentera och hjälpa till att välja det här ordförrådet. Och framför allt att hjälpa kursdeltagarna att välja rätt ord och mest naturligt uttryck. Und vor allem, um den Schülern zu helfen, die richtigen Worte zu wählen und sich möglichst natürlich auszudrücken. Men har du också en roll att censurera här, att ni får inte säga röv? Aber hast du hier auch eine Rolle zu zensieren, dass du nicht Arsch sagen darfst? But do you also have a role to censor here, that you are not allowed to say ass?

Eller du kanske inte ens vill berätta att ordet röv existerar, för du tycker det är så vulgärt. Oder vielleicht wollen Sie uns nicht einmal sagen, dass es das Wort Arsch gibt, weil Sie es für so vulgär halten. Or you might not even want to tell us that the word ass exists, because you think it's so vulgar. Vad är vår roll där, tycker du? Was denken Sie, welche Rolle spielen wir dabei? Ja, men precis. Det där hör man ibland och det kan man läsa i Facebookgrupper för lärare. Säger ni ordet dagis eller säger ni förskola? Do you say the word kindergarten or do you say preschool?

Berättar ni för dem att daget finns, för man ska ju säga förskola. Do you tell them that the kindergarten exists, because you have to say preschool. Lär ni dem att hen finns eller säger ni inte att det finns, ordet hen. Do you teach them that they exist or do you not tell them that they exist, the word they. Det där tycker jag är så himla knäppt. Ich finde das sehr seltsam. I think that's really weird. Då tar man inte sin kursdeltagare på allvar som en vuxen människa. Then you don't take your student seriously as an adult.

Ska man dölja och censurera? Should we hide and censor? Nej, det går inte. Jag kan säga att det heter förskola, men nästan alla säger dagis. I can say it's called preschool, but almost everyone says kindergarten. För så hette det förut, det hette daghem och det blev dagis. Because that's what it used to be called, it was called a nursery and it became a kindergarten. Man måste lära sig båda. Sen är det klart att man berättar att det finns ett ord som heter hen. Then, of course, you tell them that there is a word called hen.

Det betyder varken han eller hon, eller båda. It means neither he nor she, or both. Men då är det mitt jobb att också förklara kontexten. Om du använder hen kan vissa tycka att du är onödigt pk. If you use them, some people may think you are being unnecessarily pushy. Det är en liten signal att du har någon sorts värdering om du använder det. It is a small signal that you have some kind of value if you use it.

Det är det man måste berätta då. That's what you have to tell them. Annars tar jag dem inte på allvar, bara att hen glömde det. Otherwise I don't take them seriously, just that they forgot. Eller att ni måste använda hen. Or that you have to use them. Det finns också sådana som propagerar att de tycker att det är rätt att använda hen. There are also those who argue that they think it is right to use them. Då måste ni också göra det. Then you have to do it too.

Det är väldigt viktigt att dels att man kontextualiserar, som du säger, men också att man förklarar. It is very important to contextualize, as you say, but also to explain. Vad finns det för associationer? What are the associations? Vilken typ av människor använder det här? What kind of people use this? Vad är reaktionerna? What are the reactions? Jag vet att jag själv använder ordet dagis i en lite rebell syfte. I know that I myself use the word kindergarten in a slightly rebellious way.

Men att jag kan förklara att jag gör det, men det är fel. But that I can explain that I am doing it, but it is wrong. Nu kommer du antagligen att höra mig säga det. Now you will probably hear me say it. Vad är reaktionerna? I vilken typ av målgrupp? Det är också en kulturell insikt att förstå hur resonemanget, It is also a cultural insight to understand how to reason,

det politiska resonemanget och värderingsresonemanget pågår i samhället. the political and value discourse in society. Det är lika viktigt som att lära sig språket. It is as important as learning the language. Precis. Man måste lära sig vad folk har för konnotationer till orden som vi använder. You have to learn what connotations people have for the words we use. Hur är det med svarord? What about response words? Ska utlänningar få svära på svenska? Should foreigners be allowed to swear in Swedish?

Det är klart att de ska. Of course they should. Eller det får de väl göra om de vill. Or they can do that if they want to. Det är väldigt lätt att svära på ett språk som inte är ens eget. It is very easy to swear in a language that is not your own. Man har inte den där känslan av att det är fult. You don't have that feeling that it's ugly. Är det därför svenskar gärna säger fuck or shit? Is that why Swedes like to say fuck or shit?

Ja, men absolut. Det känns ju inte att det är fult. It doesn't feel ugly. Det är ingen känsla inom bord. There is no feeling within the table. Svärord är väl bara att berätta att de här är de vanligaste. Swearing is just telling you that these are the most common ones. Fan jävlar, helvete. Sen finns det några som är mycket värre att säga hora eller kuk. Then there are some that are much worse to say whore or cock.

Det får man göra precis som med alla andra ord. You can do that just like any other word. Förklara nyanserna och vad det innebär. Explain the nuances and what it means. Och sen kanske också förklara vad det är för typ av ordklass. And then maybe also explain what kind of word class it is. Det tycker jag är jättejobbigt när någon går runt och säger Ja, men det är så jävla... I find it really hard when someone goes around saying Yes, but it's so damn ...

Det är så jävla dåligt får man säga. It's so damn bad, I have to say. Eller ett helvete. Or hell. Men samtidigt ta debatterna. But at the same time take the debates. Ska man använda svärord? Should you use swear words? I vilka sammanhang kan det ses som ett problem? In which contexts can it be seen as a problem? Du kan säga fan på jobbet, men du kan inte säga fitta. You can say fuck at work, but you can't say cunt.

Precis. Det måste man ju ta upp. That has to be addressed. Ja. Men det där är också intressant, för det har jag också sett på många kurser. But that's also interesting, because I've also seen that in many courses. Det finns lärare som har en viss politisk åsikt eller värdering som sen han eller hon känner något ansvar för. There are teachers who have a certain political opinion or value that they feel responsible for.

Att ge vidare till kursdeltagare. To pass on to course participants. Om man kanske själv är vegetarian. If you are a vegetarian yourself. Att man tar det som en del av sin undervisning. That you take it as part of your teaching. Vad tycker du om det? Hur mycket får man dela med sig av sina värderingar och åsikter när man har kurs? How much are you allowed to share your values and opinions during a course?

Ja, det är klart man måste visa sig själv som människa. Och vem man är. Och dela med sig av det om man förväntar sig att eleverna ska göra samma sak. And share it if you expect students to do the same. Men vissa saker kan man ju inte vara helt neutral i. Homofobi till exempel. But some things you can't be completely neutral about. Homophobia, for example.

Då måste man ju förklara att det där är inte acceptabelt att göra så där i Sverige. Then you have to explain that it is not acceptable to do that in Sweden. Generellt i samhället. Generally in society. Om du säger så där om homosexuella, då kommer folk att bli rädda för dig. If you say that about homosexuals, people will be afraid of you. Det där tror jag är jätteviktigt. I think this is very important. Jag tror det är väldigt svårt att säga till folk vad de ska tycka. I think it is very difficult to tell people what to think.