×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

Lysande Lagom, Avsnitt 5: Ordförråd (1)

Avsnitt 5: Ordförråd (1)

Rumpan? Kan man säga rumpan om svansen? Eller har jag hittat på det? Ja, jag vet inte. Det där säger de på mina barns förskola. Jag tror att för att göra det mindre, alltså ännu mer avsexualiserat kanske, en rumpa.

Lars Sandler Goon. Välkomna till, till Lysande Lagom, en podcast om svensk kultur, svensk språk och om att lära sig svenska. Jag heter Emil Molander, jag är lärare i svenska som andra språk. Och jag heter Sofi Tegsveden-Deveaux, jag driver företaget Bee Swedish som har kurser i svenska och svenskhet. Välkomna!

Du Sofi, vad är den vanligaste frågan du får när du berättar att du är lärare i svenska?

Oj, vad får jag då? Är det SFI?

Eller kommentaren, eller vad de säger? Det första är, är det SFI eller?

Och det är ju frågan om jag jobbar för det som de flesta personer går i. Men jag har ju ett eget företag och jobbar privat. Men sen är det ju frågor, jaha, vad gör ni då?

Vad frågar de dig? När jag säger att jag jobbar med utländska läkare, då säger de så här, jaha, men då är de väl väldigt motiverade? Ja! Alla säger det! Och jag bara så, ja, vilka är det som inte är motiverade som har flyttat till Sverige och ska leva här?

Jag tycker det är så konstigt, och de tror att, ja, jag brukar säga så här, ja, de är ju studievana. Jag tror det är det de kanske menar egentligen. Eller så varför skulle en läkare vara mer motiverad än någon annan? Ja, men där har jag, det är en av mina hjärtefrågor, den här liksom, motivationen man pratar om, att det är så himla viktigt att folk ska vilja lära sig.

Ja, det vill väl de flesta, men det är ju egentligen andra förutsättningar som spelar mycket större roll. Om man har tid till exempel, om man har pengar för en bra kurs, bra läromedel, en bra lärare, ja, en massa saker. Sen ska det ju passa in i livspusslet också.

Man kan välja hur mycket som helst utan att det blir någonting. Ja, och de flesta vill. Men vad är svårt med att lära sig svenska då, förutom då om man inte har motivationen? Ja, men det är ju mycket som är svårt eller inte svårt.

Det beror ju lite på vem man är och så där och vad man kan innan och så där. Men det som jag tyckte är kul att prata om, det är ju själva orden och ordförrådet. Självklart så ska man lära sig grammatik, man ska lära sig uttal, och uttal kan vara ganska svårt.

Grammatik i svenska är förhållandevis enkelt. Det är ju, det mesta är kanske inte svårt jämfört med om man ska lära sig fransk grammatik eller tysk grammatik eller till och med engelsk grammatik. Men om man kan det, man kan lära sig grammatiken till fulländning nästan.

Man kan lära sig ett bra uttal. Men sen har man det här med orden och ordförrådet och uttrycken. Det tycker jag är jätteintressant att hålla på med. Det är ganska intressant, för jag bryr mig också just för det här med orden och vokabulären och redan från ett tidigt stadium att integrera så många ord som möjligt och att hitta metoder för att lära sig ordet snabbt. Hitta bra ord, lära sig ord, komma ihåg ord, använda ord. Ofta hos många av mina kursdeltagare finns det någon slags vanföreställning om att språket är någon slags ekvation. Och då är det ofta mycket fokus på det här med grammatik. Att man ska sitta där och analysera de här olika tabellerna man håller på med. Och sen någon dag så kommer man till att då faller saker på plats och man har lösningen och då kommer man kunna svenska.

Och det där faller ju ganska snabbt. För när man har den inställningen, då tycker man inte att orden är viktiga. För man vill förstå hur språket fungerar. Men språk är ju ord. Ja, precis. Man kan ha en fullständig förståelse för språket men man kan ändå inte använda språket lika bra. Och det är ju inte samma sak. I mitt jobb träffar jag folk från väldigt olika språkbakgrunder. Men när man har träffat sig hundra italienare, jag har ju en väldigt bra uppfattning om hur italienska fungerar. Jag vet, rent kontrastivt med svenskarna har jag lärt mig

hur italienare tenderar till exempel att prata om tid. Och på så sätt har jag listat ut det italienska tempelsystemet. Men det betyder ju inte att jag kan prata italienska alls. Jag kan inte säga ett inträde ord på italienska. Jag vet hur det fungerar. Ja, men precis. Och det där märks ju också när man kommer ut i arbetslivet.

För jag har ju ofta läkare då, och då ska det vara en väldigt intensiv kurs. På ganska kort tid ska man lära sig ganska mycket. Och då jobbar man ju mycket med grammatik och uttal och förståelse. Och så försöker man pressa in så många ord som möjligt. Och även om man jobbar hårt med det så är det ju ändå några tusen ord

som man kanske hinner få in på en kurs. Och det där, alltså, man kanske kan klara sig på en arbetsplats om man kan fem eller åtta tusen ord. Eller någonting sånt. Men om man jämför då, en inföd sjuåring har man räknat ut och kan igenom sig tio tusen ord.

Så efter ett eller två år i Sverige så kan man prata ganska bra. Men ditt ordförråd är ändå väldigt litet förhållande till... Sen kanske det inte är exakt samma ordförråd som en inföd sjuåring har. Nej, det är det inte. Absolut inte, men det är ju ganska begränsat. Men har du någon aning, alltså hur många ord man kan lära sig per dag

eller per lektion? Vad finns det? Nej, det vet jag inte. Det där håller väl de här tolkskolan på med, när man gör lumpen. Där ska man ju lära sig, jag vet inte hur många, är det tusen ord per dag? Eller någonting sånt. Men det är ju ganska svårt. Och sen beror det på vad man menar med att kunna ett ord också.

Jag vet vad det betyder, men hur använder man ordet? Hur ser formerna ut och så vidare? Det är ju ganska mycket med det. Det är ganska intressant om man tänker på det här. Kan man ett ord eller kan man inte ett ord? Om man tänker på sig själv, det finns ju vissa ord som man kanske läser i en text

och förstår ungefär vad det betyder om man tycker att man kan det. Men kan man använda det själv? Skulle jag kunna använda det här i mening? Och då, oh nej, men jag vet inte riktigt vad det betyder. Så det är ju en gråskala där över vilka ord man kan beroende på i vilket sammanhang de presenteras.

Så det är inte att man har en lista, de här 10 000 orden kan jag och resten av dem kan jag inte. Det är mycket, mycket luddigare än så. Ja, men det är dels det där som man brukar kalla för aktivt och passivt ordförråd. Fast nu för tiden säger man väl receptivt och produktivt ordförråd. Produktivt, du kan använda orden.

Fast jag tycker ändå att det finns ingen riktigt klar gräns mellan det heller. Nej, men det är ju inte det. Om du kan ordet liksom köpa. Du vet att det heter köper och köpte, men vad kan man köpa då? Vad kan man använda det tillsammans med?

Det kan skilja sig mellan språken. Ja, och det är ju ett transitivt verb, vilket väldigt många av mina alltså ett verb som måste komma med ett objekt. Alltså du måste köpa en liten bil eller en ny bil. Det är väldigt vanligt fel bland kursdeltalare. Liksom, ja, idag ska jag köpa. Ja, jag var på stan och köpte. Ja, vi ska åka och köpa.

Och det är också, tror jag, ibland att de blandar ihop det med shoppa. Som ett engelskt ord som vi har lånat in. Och kanske också handla. Det är också intransitivt. Jag ska gå till I. Exakt. Precis, men man vet vad köpa betyder. Alltså det är självklart. To buy something, kaufen på tyska.

Men det betyder ändå inte att du kan det på alla sätt. Och vad betyder köpa ut till exempel? Det är något helt annat. Det är väldigt stort. Språket är stort och varje ord har ganska stort utrymme. Du har ju väldigt spännande. Du håller ju på att jobba med läkare.

Du har också skrivit den här boken, Kroppen på svenska. En sak som fick ganska mycket uppmärksamhet när du höll på att jobba med det här och gjorde lite research, det var ju när du började kartlägga olika synonymer för könsord och för att kissa och för rumpa och sådär. De heter ju olika saker, men ska inte en läkare bara lära sig ett ord?

Det är ju ganska intressant. Vad heter rumpa då? De flesta säger kanske rumpa, men vad är det för skillnad mellan rumpa och skärt? Sen finns det här lite mer formella som är säte. Som läkare kan man ju lära sig skärt och rumpa.

Men du kan få en patient som kommer in och säger att jag har ont i röven. Det där ordet måste man ju också kunna. Det finns massor med ord. Ända, bak, bakdel, stuss, ändalykt, arsle.

Det finns massor. Det som jag gjorde här var en liten undersökning av vad de har för egenskaper. Är det neutralt, är det gammaldags, är det barnsligt, är det vardagligt, är det vulgärt? Det där är ganska intressant. Jag fick ett mail av en språkforskare som heter Karin Milles.

Hon jobbar mycket med språk kopplat till kön och genus. Hon hade funderat på det där när det pratades om kulturprofilen och kronprinsessan. Hade han tagit henne i baken eller nypt henne i rumpan? Är det baken eller rumpan?

Hon hade granskat om vad tidningstexterna hade skrivit. Då fick jag veta, de som svarade på enkäten, vad de tyckte var för skillnad mellan rumpa och bak. Vad är skillnaden? Vad skulle du säga? Baken känns lite avsexualiserat för mig.

Det känns ganska trött och gammalt. Men rumpan har fortfarande lite... Tycker du rumpan har en sexuell koppling? Lite mer än bak. Det som jag fick fram var att både rumpa och bak anses som ganska neutrala ord.

Rumpa anses som barnsligt, vilket inte bak gör. Bak är verkligen något gammalt och utan svikt i. Just det, precis. Båda anses vardagliga.

Men det är bara ett djur som kan ha en bak eller en bakdel. Djuren har inte rumpa, brukar man inte säga. Det där var den lilla skillnaden som kanske finns. Men det blir ännu mer intressant när man kommer in på könsorden. Penis kan man säga.

Snoppe är ett ganska neutralt ord att säga. Som man kan använda. Och som läkaren kan använda, tänker jag. Det är väldigt viktigt att läkaren inte säger att man kan titta på kuken. Samtidigt måste läkaren förstå vad det betyder.

Det är skillnad på vilka ord man förstår när andra använder dem. Och vad man själv kan sätta i sin mun i ett professionellt sammanhang. Precis, man kan få patienter som är ganska blyga av sig och säger underliv.

Eller så säger de där nere. Vad menas egentligen? Och vad ska man själv använda? Det är ganska svårt. Det kan vara lite vad som helst. Och ord för att kissa tycker jag också är ganska kul. Det finns ju massor. Vad säger man? Slå en drill? Vattna potatisen, säger mina släktingar på landet.

Jag lämnar det upp i Norrland. Det har jag aldrig hört. Jag kommer ihåg en tydligt minne av när jag hörde det första gången som barn. Det var någon som berättade en historia. Han hade gått ut på natten för att kissa. Och så såg han någonting som hände.

Avsnitt 5: Ordförråd (1) Abschnitt 5: Wortschatz (1) Ενότητα 5: Λεξιλόγιο (1) Section 5: Vocabulary (1) Section 5 : Vocabulaire (1) Sezione 5: Vocabolario (1) Paragraaf 5: Woordenschat (1) Secção 5: Vocabulário (1) Bölüm 5: Kelime Bilgisi (1) Розділ 5: Словниковий запас (1)

Rumpan? Rump? Kan man säga rumpan om svansen? Kann man den Arsch über den Schwanz sagen? Can you say butt for tail? Eller har jag hittat på det? Oder habe ich mir das nur ausgedacht? Or have I made it up? Ja, jag vet inte. Det där säger de på mina barns förskola. Das sagen sie auch in der Vorschule meiner Kinder. That's what they say at my children's preschool. Jag tror att för att göra det mindre, alltså ännu mer avsexualiserat kanske, en rumpa. Ich denke, um ihn weniger, na ja, vielleicht sogar mehr zu entsexualisieren, einen Hintern. I think to make it less, so even more desexualized maybe, a butt.

Lars Sandler Goon. Lars Sandler Goon. Lars Sandler Goon. Välkomna till, till Lysande Lagom, en podcast om svensk kultur, svensk språk och om att lära sig svenska. Jag heter Emil Molander, jag är lärare i svenska som andra språk. Och jag heter Sofi Tegsveden-Deveaux, jag driver företaget Bee Swedish som har kurser i svenska och svenskhet. Välkomna!

Du Sofi, vad är den vanligaste frågan du får när du berättar att du är lärare i svenska? Hey Sofi, was ist die häufigste Frage, die du bekommst, wenn du erzählst, dass du Schwedischlehrerin bist?

Oj, vad får jag då? Wow, was bekomme ich? Wow, what do I get? Är det SFI? Ist es SFI? Is it SFI?

Eller kommentaren, eller vad de säger? Oder der Kommentar, oder das, was sie sagen? Or the comment, or what they say? Det första är, är det SFI eller? Die erste Frage lautet: Ist es SFI oder?

Och det är ju frågan om jag jobbar för det som de flesta personer går i. Men jag har ju ett eget företag och jobbar privat. Und das ist die Frage, ob ich für das arbeite, was die meisten Leute tun. Aber ich habe mein eigenes Unternehmen und arbeite privat. And there is the question of whether I work for what most people do. But I have my own company and work privately. Men sen är det ju frågor, jaha, vad gör ni då? Aber dann stellt sich die Frage: Was macht man dann?

Vad frågar de dig? När jag säger att jag jobbar med utländska läkare, då säger de så här, jaha, men då är de väl väldigt motiverade? When I say that I work with foreign doctors, they say, well, they are very motivated, aren't they? Ja! Alla säger det! Och jag bara så, ja, vilka är det som inte är motiverade som har flyttat till Sverige och ska leva här? And I was like, well, who are the unmotivated people who have moved to Sweden and are going to live here?

Jag tycker det är så konstigt, och de tror att, ja, jag brukar säga så här, ja, de är ju studievana. I think it's so strange, and they think that, well, I usually say this, yes, they are used to studying. Jag tror det är det de kanske menar egentligen. I think that's what they might actually mean. Eller så varför skulle en läkare vara mer motiverad än någon annan? Or why should one doctor be more motivated than another? Ja, men där har jag, det är en av mina hjärtefrågor, den här liksom, motivationen man pratar om, att det är så himla viktigt att folk ska vilja lära sig. Yes, but there I have, it's one of my core issues, this sort of motivation you talk about, that it's so very important that people want to learn.

Ja, det vill väl de flesta, men det är ju egentligen andra förutsättningar som spelar mycket större roll. Yes, most people do, but there are other conditions that play a much greater role. Om man har tid till exempel, om man har pengar för en bra kurs, bra läromedel, en bra lärare, ja, en massa saker. If you have the time, for example, if you have the money for a good course, good teaching materials, a good teacher, yes, a lot of things. Sen ska det ju passa in i livspusslet också.

Man kan välja hur mycket som helst utan att det blir någonting. You can choose as many things as you like and nothing will come of it. Ja, och de flesta vill. Yes, and most people want to. Men vad är svårt med att lära sig svenska då, förutom då om man inte har motivationen? But what is difficult about learning Swedish, except if you don't have the motivation? Ja, men det är ju mycket som är svårt eller inte svårt. Yes, but there are many things that are difficult or not difficult.

Det beror ju lite på vem man är och så där och vad man kan innan och så där. It depends a bit on who you are and what you know before and so on. Men det som jag tyckte är kul att prata om, det är ju själva orden och ordförrådet. But what I found fun to talk about is the actual words and vocabulary. Självklart så ska man lära sig grammatik, man ska lära sig uttal, och uttal kan vara ganska svårt. Of course you have to learn grammar, you have to learn pronunciation, and pronunciation can be quite difficult.

Grammatik i svenska är förhållandevis enkelt. Grammar in Swedish is relatively simple. Det är ju, det mesta är kanske inte svårt jämfört med om man ska lära sig fransk grammatik eller tysk grammatik eller till och med engelsk grammatik. That is, most of it may not be difficult compared to learning French grammar or German grammar or even English grammar. Men om man kan det, man kan lära sig grammatiken till fulländning nästan. But if you can, you can learn the grammar to perfection almost.

Man kan lära sig ett bra uttal. You can learn good pronunciation. Men sen har man det här med orden och ordförrådet och uttrycken. But then there is the issue of words and vocabulary and expressions. Det tycker jag är jätteintressant att hålla på med. I find this very interesting to do. Det är ganska intressant, för jag bryr mig också just för det här med orden och vokabulären och redan från ett tidigt stadium att integrera så många ord som möjligt och att hitta metoder för att lära sig ordet snabbt. It's quite interesting, because I also care about the words and the vocabulary and from an early stage to integrate as many words as possible and to find ways to learn the word quickly. Hitta bra ord, lära sig ord, komma ihåg ord, använda ord. Finding good words, learning words, remembering words, using words. Ofta hos många av mina kursdeltagare finns det någon slags vanföreställning om att språket är någon slags ekvation. Often with many of my students there is some kind of delusion that language is some kind of equation. Och då är det ofta mycket fokus på det här med grammatik. Att man ska sitta där och analysera de här olika tabellerna man håller på med. You have to sit there and analyze these different tables you are working on. Och sen någon dag så kommer man till att då faller saker på plats och man har lösningen och då kommer man kunna svenska. And then one day you realize that things fall into place and you have the solution and then you will be able to speak Swedish.

Och det där faller ju ganska snabbt. And that falls off pretty quickly. För när man har den inställningen, då tycker man inte att orden är viktiga. Because when you have that attitude, you don't think the words are important. För man vill förstå hur språket fungerar. Because you want to understand how language works. Men språk är ju ord. But language is words. Ja, precis. Man kan ha en fullständig förståelse för språket men man kan ändå inte använda språket lika bra. You can have a full understanding of the language but still not be able to use the language as well. Och det är ju inte samma sak. And that is not the same thing. I mitt jobb träffar jag folk från väldigt olika språkbakgrunder. In my job, I meet people from very different language backgrounds. Men när man har träffat sig hundra italienare, jag har ju en väldigt bra uppfattning om hur italienska fungerar. But after meeting a hundred Italians, I have a very good idea of how Italian works. Jag vet, rent kontrastivt med svenskarna har jag lärt mig I know, in contrast to the Swedes, I have learned that

hur italienare tenderar till exempel att prata om tid. for example, how Italians tend to talk about time. Och på så sätt har jag listat ut det italienska tempelsystemet. And in this way I have figured out the Italian temple system. Men det betyder ju inte att jag kan prata italienska alls. But that doesn't mean I can speak Italian at all. Jag kan inte säga ett inträde ord på italienska. I can't say an entry word in Italian. Jag vet hur det fungerar. Ja, men precis. Och det där märks ju också när man kommer ut i arbetslivet.

För jag har ju ofta läkare då, och då ska det vara en väldigt intensiv kurs. Because I often have doctors, and then it has to be a very intensive course. På ganska kort tid ska man lära sig ganska mycket. You have to learn quite a lot in a short time. Och då jobbar man ju mycket med grammatik och uttal och förståelse. Och så försöker man pressa in så många ord som möjligt. And you try to squeeze in as many words as possible. Och även om man jobbar hårt med det så är det ju ändå några tusen ord And even if you work hard on it, it's still a few thousand words.

som man kanske hinner få in på en kurs. that you might be able to get in a course. Och det där, alltså, man kanske kan klara sig på en arbetsplats om man kan fem eller åtta tusen ord. And that, well, you might be able to get by in the workplace if you know five or eight thousand words. Eller någonting sånt. Men om man jämför då, en inföd sjuåring har man räknat ut och kan igenom sig tio tusen ord. But if you compare, a native seven-year-old has figured out and knows ten thousand words.

Så efter ett eller två år i Sverige så kan man prata ganska bra. So after one or two years in Sweden, you can speak quite well. Men ditt ordförråd är ändå väldigt litet förhållande till... Sen kanske det inte är exakt samma ordförråd som en inföd sjuåring har. But your vocabulary is still very small compared to... Then again, it may not be exactly the same vocabulary as a native seven-year-old has. Nej, det är det inte. No, it is not. Absolut inte, men det är ju ganska begränsat. Absolutely not, but it is quite limited. Men har du någon aning, alltså hur många ord man kan lära sig per dag But do you have any idea how many words you can learn per day?

eller per lektion? Vad finns det? What is there? Nej, det vet jag inte. Det där håller väl de här tolkskolan på med, när man gör lumpen. I guess that's what this interpreting school does when you do your military service. Där ska man ju lära sig, jag vet inte hur många, är det tusen ord per dag? There you have to learn, I don't know how many, is it a thousand words a day? Eller någonting sånt. Or something like that. Men det är ju ganska svårt. But it is quite difficult. Och sen beror det på vad man menar med att kunna ett ord också. And then it depends on what you mean by knowing a word as well.

Jag vet vad det betyder, men hur använder man ordet? Hur ser formerna ut och så vidare? What are the forms and so on? Det är ju ganska mycket med det. There is quite a lot to it. Det är ganska intressant om man tänker på det här. Kan man ett ord eller kan man inte ett ord? Do you know a word or do you not know a word? Om man tänker på sig själv, det finns ju vissa ord som man kanske läser i en text

och förstår ungefär vad det betyder om man tycker att man kan det. and understand roughly what it means if you think you know it. Men kan man använda det själv? Skulle jag kunna använda det här i mening? Could I use this in a sentence? Och då, oh nej, men jag vet inte riktigt vad det betyder. And then, oh no, but I don't really know what that means. Så det är ju en gråskala där över vilka ord man kan beroende på i vilket sammanhang de presenteras. So there is a gray scale of what words you know depending on the context in which they are presented.

Så det är inte att man har en lista, de här 10 000 orden kan jag och resten av dem kan jag inte. So it's not that you have a list, these 10,000 words I know and the rest of them I don't know. Det är mycket, mycket luddigare än så. It is much, much fuzzier than that. Ja, men det är dels det där som man brukar kalla för aktivt och passivt ordförråd. Yes, but it is partly what is usually called active and passive vocabulary. Fast nu för tiden säger man väl receptivt och produktivt ordförråd. Nowadays, however, we say receptive and productive vocabulary. Produktivt, du kan använda orden.

Fast jag tycker ändå att det finns ingen riktigt klar gräns mellan det heller. However, I think there is no really clear boundary between them either. Nej, men det är ju inte det. No, but it is not that. Om du kan ordet liksom köpa. If you know the word like buy. Du vet att det heter köper och köpte, men vad kan man köpa då? You know it's called buying and buying, but what can you buy? Vad kan man använda det tillsammans med? What can you use it with?

Det kan skilja sig mellan språken. It may differ between languages. Ja, och det är ju ett transitivt verb, vilket väldigt många av mina alltså ett verb som måste komma med ett objekt. Yes, and it's a transitive verb, which a lot of mine are, so it's a verb that has to come with an object. Alltså du måste köpa en liten bil eller en ny bil. So you have to buy a small car or a new car. Det är väldigt vanligt fel bland kursdeltalare. This is a very common error among course participants. Liksom, ja, idag ska jag köpa. Like, yes, today I will buy. Ja, jag var på stan och köpte. Yes, I was in town and bought. Ja, vi ska åka och köpa. Yes, we will go and buy.

Och det är också, tror jag, ibland att de blandar ihop det med shoppa. And it is also, I think, sometimes that they confuse it with shopping. Som ett engelskt ord som vi har lånat in. Like an English word that we have borrowed. Och kanske också handla. And maybe even shopping. Det är också intransitivt. Jag ska gå till I. Exakt. I will go to I. Exactly. Precis, men man vet vad köpa betyder. Exactly, but you know what buying means. Alltså det är självklart. To buy something, kaufen på tyska.

Men det betyder ändå inte att du kan det på alla sätt. But that doesn't mean you can do it in every way. Och vad betyder köpa ut till exempel? And what does buy-out mean, for example? Det är något helt annat. It is something completely different. Det är väldigt stort. It is very large. Språket är stort och varje ord har ganska stort utrymme. The language is large and each word has quite a lot of space. Du har ju väldigt spännande. You have a very exciting time. Du håller ju på att jobba med läkare. You are working with doctors.

Du har också skrivit den här boken, Kroppen på svenska. You have also written this book, Kroppen på svenska. En sak som fick ganska mycket uppmärksamhet när du höll på att jobba med det här och gjorde lite research, det var ju när du började kartlägga olika synonymer för könsord och för att kissa och för rumpa och sådär. One thing that got quite a lot of attention when you were working on this and doing some research was when you started mapping out different synonyms for gender words and for peeing and for buttocks and so on. De heter ju olika saker, men ska inte en läkare bara lära sig ett ord? They have different names, but shouldn't a doctor just learn one word?

Det är ju ganska intressant. Vad heter rumpa då? What is the name of the butt? De flesta säger kanske rumpa, men vad är det för skillnad mellan rumpa och skärt? Most people might say butt, but what's the difference between butt and cut? Sen finns det här lite mer formella som är säte. Then there is the more formal issue of the seat. Som läkare kan man ju lära sig skärt och rumpa. If you're a doctor, you can learn the ropes.

Men du kan få en patient som kommer in och säger att jag har ont i röven. But you may have a patient who comes in and says I have a pain in the ass. Det där ordet måste man ju också kunna. Det finns massor med ord. There are lots of words. Ända, bak, bakdel, stuss, ändalykt, arsle. End, back, buttocks, buttocks, ass, asshole.

Det finns massor. Det som jag gjorde här var en liten undersökning av vad de har för egenskaper. What I did here was a small survey of their characteristics. Är det neutralt, är det gammaldags, är det barnsligt, är det vardagligt, är det vulgärt? Is it neutral, is it old-fashioned, is it childish, is it everyday, is it vulgar? Det där är ganska intressant. Jag fick ett mail av en språkforskare som heter Karin Milles.

Hon jobbar mycket med språk kopplat till kön och genus. She works a lot with language related to sex and gender. Hon hade funderat på det där när det pratades om kulturprofilen och kronprinsessan. She had wondered about this when there was talk of the cultural profile and the Crown Princess. Hade han tagit henne i baken eller nypt henne i rumpan? Had he grabbed her ass or pinched her bottom? Är det baken eller rumpan?

Hon hade granskat om vad tidningstexterna hade skrivit. She had re-examined what the newspaper texts had written. Då fick jag veta, de som svarade på enkäten, vad de tyckte var för skillnad mellan rumpa och bak. Then I asked the respondents what they thought was the difference between the butt and the backside. Vad är skillnaden? Vad skulle du säga? What would you say? Baken känns lite avsexualiserat för mig. The buttocks feel a bit de-sexualized to me.

Det känns ganska trött och gammalt. It feels quite tired and old. Men rumpan har fortfarande lite... Tycker du rumpan har en sexuell koppling? But the butt still has some... Do you think the butt has a sexual connection? Lite mer än bak. Det som jag fick fram var att både rumpa och bak anses som ganska neutrala ord. What I found was that both butt and behind are considered fairly neutral words.

Rumpa anses som barnsligt, vilket inte bak gör. Butt is considered childish, which is not the case. Bak är verkligen något gammalt och utan svikt i. Just det, precis. Bak is really something old and without failure. Yes, exactly. Båda anses vardagliga. Both are considered mundane.

Men det är bara ett djur som kan ha en bak eller en bakdel. But it is only an animal that can have a bottom or a rear end. Djuren har inte rumpa, brukar man inte säga. Animals don't have butts, as the saying goes. Det där var den lilla skillnaden som kanske finns. Men det blir ännu mer intressant när man kommer in på könsorden. But it gets even more interesting when you get into the gender words. Penis kan man säga. Penis, you might say.

Snoppe är ett ganska neutralt ord att säga. Snoopy is a fairly neutral word to say. Som man kan använda. Och som läkaren kan använda, tänker jag. Det är väldigt viktigt att läkaren inte säger att man kan titta på kuken. It is very important that the doctor does not say that you can look at the cock. Samtidigt måste läkaren förstå vad det betyder.

Det är skillnad på vilka ord man förstår när andra använder dem. There is a difference in the words you understand when others use them. Och vad man själv kan sätta i sin mun i ett professionellt sammanhang. And what you can put in your mouth in a professional context. Precis, man kan få patienter som är ganska blyga av sig och säger underliv. Exactly, you can get patients who are quite shy and say abdomen.

Eller så säger de där nere. Or so they say down there. Vad menas egentligen? Och vad ska man själv använda? And what should you use yourself? Det är ganska svårt. Det kan vara lite vad som helst. It can be a little bit of anything. Och ord för att kissa tycker jag också är ganska kul. And words for peeing I also find quite funny. Det finns ju massor. Vad säger man? Slå en drill? Take a drill? Vattna potatisen, säger mina släktingar på landet. Water the potatoes, say my relatives in the countryside.

Jag lämnar det upp i Norrland. I leave it up to Norrland. Det har jag aldrig hört. I have never heard that. Jag kommer ihåg en tydligt minne av när jag hörde det första gången som barn. I have a clear memory of hearing it for the first time as a child. Det var någon som berättade en historia. It was someone telling a story. Han hade gått ut på natten för att kissa. He had gone out at night to pee. Och så såg han någonting som hände. And then he saw something happening.