×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

Lysande Lagom, Avsnitt 1: Om knäppa språkfel och vad de beror på (1)

Avsnitt 1: Om knäppa språkfel och vad de beror på (1)

EMIL: Du förresten, sa du anekdot?

SOFI: Det får man ju inte göra.

EMIL: Alltså, jag måste ju rätta dig här om du säger anekdot, det heter ju anekdot.

INTRO

EMIL: Ja, välkomna till Lysande lagom, en podcast om svensk kultur, svenskt språk och om att lära sig svenska också. Jag heter Emil Molander, jag är lärare i svenska som andraspråk och sjukvårdssvenska.

SOFI: Och jag heter Sofi Tegsveden Deveaux. Jag driver ett företag, Bee Swedish, som har kurser i både svenska och svenskhet.

EMIL: Vad menas med det där med svenskhet? Vad är det du lär dem då egentligen?

SOFI: Ja, det här med att kommunicera och samarbeta och vara med andra människor handlar lite mer än bara själva språket utan också hur man säger saker och vilka sociala koder som finns, etc.

EMIL: Är det även sånt här lite praktiskt också, hur man söker jobb osv?

SOFI: Ja, just nu håller jag faktiskt på och hjälper en tjej med ett CV och jag hjälper henne just med att fixa till CV:t och ansökningsbrev och lite intervjuteknik och så där. Och svenska.

EMIL: Vad är det som är svårt då, för henne?

SOFI: Allt. Det är första gången. Även om hon har jobbat i Sverige länge så blev hon flyttad från ett annat land och så att säga fick sitt svenska jobb via ett utländskt företag, så det är första gången hon ska anpassa sig till svenska normer och presentera sig enligt svensk kultur och hur man… Men det här CV:t det startar med arbetslivserfarenhet och utbildning och sen är det lite programvaror och så där, och på sista delen så kommer vi till rubriken ”Övrigt”. Och där Emil, nu ska jag testa dig lite, för här har hon skrivit: ”Jag är också en ivrig spis som njuter av att dra.” Vad gör du med det?

EMIL: En ivrig spis… Njuter av att dra… Alltså man har ju hört lite såna här andraspråksfel tidigare. Njuter av, det måste ju vara enjoy som är sånt här svåröversatt…

SOFI: Du tänker att hon översätter från engelska här?

EMIL: Ja, det måste ju vara något sånt. Hon njuter av att dra, det brukar ju vara då att man tycker om nånting. I enjoy a glass of wine eller nånting sånt. Men vad är det hon gillar? Dra? Vad menar hon, har du frågat henne?

SOFI: Jo då, vi har gått igenom det här i detalj och hon har ju använt sig av maskinöversättningsprogram, Google Translate och har skrivit in engelskans ”draw” så att rita då menas, men har blivit dra.

EMIL: Alltså är du som jag att du förbjuder Google Translate för dina elever?

SOFI: Oh ja, det är vår värsta fiende här.

EMIL: Det är bra. Men vad var det första då, ”ivrig spis”?

SOFI: ”Jag är en ivrig spis” och även detta härstammar ju från engelska och det kan sägas här att engelska inte är hennes första språk och det var faktiskt ett fel på hennes engelska CV också som vi upptäckte för hon har skrivit ”cooker” som på engelska faktiskt betyder spis medan hon menade ”cook”. Hon är bra på att laga mat helt enkelt, och tycker om att rita.

EMIL: Just det. Men det där är så typiskt alltså, att det inte går att översätta. Vi säger bara ”jag gillar det” eller ”jag är bra på det” istället för att… Det är ju mycket enklare att säga det än att krångla till det med någonting.

SOFI: Precis, men både du och jag möter ju folk som vill krångla till det eller i alla fall verkar vilja krångla till det, och jag har faktiskt samlat på mig en lista här med några fel som jag har stött på under min karriär här. Och jag tänkte att du skulle få berätta för mig var du tror att de kommer ifrån och vad personen menar.

EMIL: Ja, vad kul.

SOFI: Här har vi nummer 1. ”Hela sommaren seglade vi i trädgården.”

EMIL: Va? Okej. Hela sommaren seglade vi i trädgården. Det måste ju vara… ja är det trädgården eller är det seglade som är…

SOFI: Det är trädgården här som är problemet.

EMIL: Ska det stå skärgården?

SOFI: Ja, det är skärgården.

EMIL: Yes.

SOFI: Men vad är det här för feltyp, skulle du säga?

EMIL: Det måste vara att personen har hört det där ordet skärgården men kanske inte läst det och det har kanske blandats ihop med… de har läst ordet trädgården mycket oftare så att de har liksom blandats ihop på något sätt skulle jag tro. Att man inte riktigt har fokuserat tydligt på vad ordet är, utan bara på ett ungefär, och gården – gården, det är ganska likt.

SOFI: Det är egentligen bara två bokstäver där som är olika. Många av mina kursdeltagare påstår att svenskan har väldigt många ord som är lika varandra. Är det så, finns det något belägg för det?

EMIL: Det vet jag inte. Nej, men det där upplever man väl alltid när man ska lära sig ett språk. Har du försökt lära dig några ord på kinesiska?

SOFI: Nej.

EMIL: Det är exakt samma ord hela tiden, det låter shishushishu, tycker jag. Så jag tror att man upplever det bara. Skärgården och trädgården, nej det är ju stor skillnad. Delvis kan det bero på det här med Å, Ä och Ö, att de som ser det här tycker att det är en och samma bokstav och då blir det liksom… ”hår, har, här” blir samma ord för många.

SOFI: Ja, gud ja. Det där tar ju folk inte på allvar har jag upptäckt. Ibland har man de där som skriver en hel uppsats utan å, ä och ö och sen när de är klara tar de fram pennan igen och dekorerar lite här och där för att det ska se ut som svenska.

EMIL: Men du, vi sitter och skrattar åt folk här. Ska vi säga att du har lov att ta de här exemplen och att berätta om din klient här.

SOFI: Mm. Precis. Nummer 2. ”Hon har tagit tjänstledigt för att ploga.”

EMIL: Den var ju kul. Ny karriär. Ja men ”plugga” så klart. Ja, vad beror det felet på. Hur tänker du med den?

SOFI: Det här är ju ett uttalsfel helt enkelt. Man har väldigt svårt att höra skillnad på plugga och ploga och det är ju både vokalljudet där, det är två ganska lika vokalljud och också lite fråga om vad som är långt i ljudet, att vi har ett långt o i ploga men ett långt g i plugga.

EMIL: Precis.

SOFI: Och det här är väl ganska vanligt fel upplever jag i alla fall och jag tror att du säkert har sett många varianter av samma.

EMIL: Precis, det typiska är ju det där vad man har för fritidsintresse, om man gillar yoga, jaga eller jogga. Det är ju väldigt närliggande så det kanske stämmer, vi har många ord som är lika.

SOFI: Vi har ju inte det eftersom jag är nere i Stockholm. Här är det ingen som jagar utan det är bara jogga och yoga.

EMIL: Just det. Det är Norrlandsproblem det där.

SOFI: I de jämtländska skogarna… På nummer 3. ”Tårna rann nedför mina kinder.”

EMIL: Den var också bra. Ja, tårna, tårarna måste det ju vara. Den där är ju rätt bra, för tår och tårar, alltså tå är ju ett väldigt ovanligt substantiv. Det är en stavelse och så är det bara ett r i plural. Det finns inte så många som är så, det är några till, sko – skor. Och hustru – hustrur, men annars är det ganska ovanligt så det är inte så konstigt att man gör fel med ordet tår. Det ser inte ut som att det är plural så då lägger man på –ar istället. Nej.

SOFI: Tvärtom är det.

EMIL: Ja, tvärtom. Det var tårna.

SOFI: Inte lätt för oss heller här.

EMIL: Har du någon fler.

SOFI: Ja, det är min sista och den här vet jag att du faktiskt har hört. Det var den här killen som… han slutade sitt jobb i Sverige. Han var en väldigt uppskattad medarbetare och som avskedspresent efter det här jobbet så fick han faktiskt en hel fin cykel. Och han blev naturligtvis helt överväldigad över den här fina presenten och han kom till mig som hans lärare då och ville ha lite hjälp för han skulle skriva ett brev och tacka sina kollegor för den här cykeln. Och det startade väldigt artigt med ”Jag betackar mig för den fina cykeln.”

EMIL: Den är himla bra. Ja, man tar i. Inte bara tackar, utan man betackar.

SOFI: Precis, man tar i lite extra där.

EMIL: Men på tyska säger de ju ”Ich bedanke mich.” och de har ju det som ett starkare… Var det en tysk?

SOFI: Det var en tysk person, ja.

EMIL: Jag förstod det.

SOFI: Jag tänker liksom, varifrån kommer felen? Kommer de som i det här fallet från modersmålet eller finns det någon annan källa till att saker inte blir rätt?

EMIL: Det där fallet var ju helt klart det. Det var olyckligt att vi har ordet ”betackar” också på svenska men det betyder motsatsen eller någonting annat på svenska. Så ibland kan det ju vara översättningsfel, men de flesta som du har tagit upp nu är ju egentligen svårigheter som har med svenskan att göra.

SOFI: Det är sant, ja.

EMIL: Men liksom, det är ju väldigt vanligt att folk tror så här ”man tänker på sitt förstaspråk och så blir det fel för man översätter” men ofta är det inte så. Speciellt inte när det gäller ordföljdsfel till exempel. Jag har en mening till dig här då. Jag hade en student från Tyskland som sa så här: ”I Tyskland det finns inte snö så mycket.” Det är ju fel ordföljd.

SOFI: Det är helt fel ordföljd, ja.

EMIL: ”I Tyskland det finns inte snö så mycket.” Det ska ju vara ”I Tyskland finns det inte så mycket snö”. Men på tyska så säger man ju exakt samma ordföljd som på svenska, ”In Deutschland gibt es nicht so viel Schnee”. Så varför har den här personen som har tyska som förstaspråk gjort det felet?

SOFI: Jag har faktiskt en gammal kollega, Ylva Falk, som nu forskar på Stockholms universitet och hon pratar om det här med tredjespråksinlärning och det handlar om att vi kanske inte så att säga använder vårt förstaspråk som referens så mycket när vi lär oss ett nytt språk, utan det är vårt andraspråk, så i det här fallet kanske det är engelska, att även om den här personen pratar tyska från födseln så har han lärt sig engelska och sen hamnar så att säga svenskan på samma plats i hjärnan som engelskan. Är det dit du vill få mig, eller?

EMIL: Nej. Det är ju en av teorierna som finns, och det där tror jag alla kan märka också, när man försöker lära sig ett nytt språk, att man tar hjälp av det man redan kan. Man vill låta utländsk så då gör man det på lite… om man studerar ryska till exempel då tar man lite tyska för… det låter som någonting så där…

SOFI: Låter lite bättre…

EMIL: Ja men den platsen i hjärnan för något utländskt och konstigt ungefär. Det är ju en teori. Men det här tror jag… Ja man tänker på engelska ”In Germany there is”, ”I Tyskland det finns”.

SOFI: Men sen blir det lite konstigt det här med ”mycket”…


Avsnitt 1: Om knäppa språkfel och vad de beror på (1) Section 1: About quirky language errors and what causes them (1)

EMIL: Du förresten, sa du anekdot? EMIL: You, by the way, did you say anecdote?

SOFI: Det får man ju inte göra. SOFI: You can't do that.

EMIL: Alltså, jag måste ju rätta dig här om du säger anekdot, det heter ju anekdot. EMIL: Well, I have to correct you here if you say anecdote, it's called anecdote.

INTRO

EMIL: Ja, välkomna till Lysande lagom, en podcast om svensk kultur, svenskt språk och om att lära sig svenska också. EMIL: Yes, welcome to Lysande lagom, a podcast about Swedish culture, Swedish language and about learning Swedish too. Jag heter Emil Molander, jag är lärare i svenska som andraspråk och sjukvårdssvenska. My name is Emil Molander, I am a teacher of Swedish as a second language and medical Swedish.

SOFI: Och jag heter Sofi Tegsveden Deveaux. SOFI: And my name is Sofi Tegsveden Deveaux. Jag driver ett företag, Bee Swedish, som har kurser i både svenska och svenskhet. I run a company, Bee Swedish, which has courses in both Swedish and Swedishness.

EMIL: Vad menas med det där med svenskhet? EMIL: What is meant by Swedishness? Vad är det du lär dem då egentligen? What are you really teaching them then?

SOFI: Ja, det här med att kommunicera och samarbeta och vara med andra människor handlar lite mer än bara själva språket utan också hur man säger saker och vilka sociala koder som finns, etc. SOFI: Yes, this thing about communicating and collaborating and being with other people is a bit more than just the language itself, but also how to say things and what social codes exist, etc.

EMIL: Är det även sånt här lite praktiskt också, hur man söker jobb osv? EMIL: Is this sort of thing a bit practical as well, how to look for a job, etc.?

SOFI: Ja, just nu håller jag faktiskt på och hjälper en tjej med ett CV och jag hjälper henne just med att fixa till CV:t och ansökningsbrev och lite intervjuteknik och så där. SOFI: Yes, right now I'm actually helping a girl with a CV and I'm just helping her with fixing the CV and application letter and some interview techniques and so on. Och svenska.

EMIL: Vad är det som är svårt då, för henne? EMIL: What is difficult then, for her?

SOFI: Allt. Det är första gången. Även om hon har jobbat i Sverige länge så blev hon flyttad från ett annat land och så att säga fick sitt svenska jobb via ett utländskt företag, så det är första gången hon ska anpassa sig till svenska normer och presentera sig enligt svensk kultur och hur man… Men det här CV:t det startar med arbetslivserfarenhet och utbildning och sen är det lite programvaror och så där, och på sista delen så kommer vi till rubriken ”Övrigt”. Although she has worked in Sweden for a long time, she was moved from another country and, so to speak, got her Swedish job via a foreign company, so it is the first time she has to adapt to Swedish standards and present herself according to Swedish culture and how to ... But this CV it starts with work experience and education and then there is some software and so on, and in the last part we get to the heading "Other". Och där Emil, nu ska jag testa dig lite, för här har hon skrivit: ”Jag är också en ivrig spis som njuter av att dra.” Vad gör du med det? Und da Emil, jetzt teste ich dich ein bisschen, denn hier hat sie geschrieben: „Ich bin auch eine leidenschaftliche Köchin, die gerne zieht.“ Was machst du damit? And there Emil, now I'm going to test you a little, because here she has written: "I am also an ardent cook who enjoys pulling." What do you do with it?

EMIL: En ivrig spis… Njuter av att dra… Alltså man har ju hört lite såna här andraspråksfel tidigare. EMIL: Ein eifriger Kocher ... Zieht gerne ... Nun, Sie haben schon ein paar Zweitsprachenfehler wie diesen gehört. EMIL: An eager stove... Enjoys pulling... Well, you've heard a few second-language mistakes like this before. Njuter av, det måste ju vara enjoy som är sånt här svåröversatt… Enjoying, it must be enjoy which is difficult to translate like this...

SOFI: Du tänker att hon översätter från engelska här? SOFI: You think she's translating from English here?

EMIL: Ja, det måste ju vara något sånt. EMIL: Yes, it must be something like that. Hon njuter av att dra, det brukar ju vara då att man tycker om nånting. She enjoys drawing, that's usually when you like something. I enjoy a glass of wine eller nånting sånt. I enjoy a glass of wine or something like that. Men vad är det hon gillar? But what is it that she likes? Dra? Drag? Vad menar hon, har du frågat henne?

SOFI: Jo då, vi har gått igenom det här i detalj och hon har ju använt sig av maskinöversättningsprogram, Google Translate och har skrivit in engelskans ”draw” så att rita då menas, men har blivit dra. SOFI: Well then, we have gone through this in detail and she has used machine translation software, Google Translate and has entered the English "draw" so that drawing is meant, but has become draw.

EMIL: Alltså är du som jag att du förbjuder Google Translate för dina elever? EMIL: So are you like me that you ban Google Translate for your students?

SOFI: Oh ja, det är vår värsta fiende här. SOFI: Oh yes, it's our worst enemy here.

EMIL: Det är bra. EMIL: That's good. Men vad var det första då, ”ivrig spis”? But what was the first thing then, "eager stove"?

SOFI: ”Jag är en ivrig spis” och även detta härstammar ju från engelska och det kan sägas här att engelska inte är hennes första språk och det var faktiskt ett fel på hennes engelska CV också som vi upptäckte för hon har skrivit ”cooker” som på engelska faktiskt betyder spis medan hon menade ”cook”. SOFI: "I'm an ardent stove" and this also comes from English and it can be said here that English is not her first language and there was actually a mistake on her English CV as well that we discovered because she has written "cooker" as in English actually means stove while she meant "cook". Hon är bra på att laga mat helt enkelt, och tycker om att rita. She is good at simple cooking, and enjoys drawing.

EMIL: Just det. Men det där är så typiskt alltså, att det inte går att översätta. But that is so typical that it cannot be translated. Vi säger bara ”jag gillar det” eller ”jag är bra på det” istället för att… Det är ju mycket enklare att säga det än att krångla till det med någonting. Wir sagen einfach „Ich mag es“ oder „Ich bin gut darin“, anstatt … Es ist viel einfacher, das zu sagen, als sich mit etwas herumzuärgern. We just say "I like it" or "I'm good at it" instead of... It's much easier to say that than to bother with something.

SOFI: Precis, men både du och jag möter ju folk som vill krångla till det eller i alla fall verkar vilja krångla till det, och jag har faktiskt samlat på mig en lista här med några fel som jag har stött på under min karriär här. SOFI: Exactly, but you and I both meet people who want to mess with it or at least seem to want to mess with it, and I've actually collected a list here of some errors that I've come across in my career here. Och jag tänkte att du skulle få berätta för mig var du tror att de kommer ifrån och vad personen menar. And I thought you could tell me where you think they're coming from and what the person means.

EMIL: Ja, vad kul.

SOFI: Här har vi nummer 1. SOFI: Here we have number 1. ”Hela sommaren seglade vi i trädgården.” "All summer we sailed in the garden."

EMIL: Va? Okej. Hela sommaren seglade vi i trädgården. All summer we sailed in the garden. Det måste ju vara… ja är det trädgården eller är det seglade som är… It must be... well, is it the garden or is it the sailing that is...

SOFI: Det är trädgården här som är problemet. SOFI: It is the garden here that is the problem.

EMIL: Ska det stå skärgården? EMIL: Should it say archipelago?

SOFI: Ja, det är skärgården.

EMIL: Yes.

SOFI: Men vad är det här för feltyp, skulle du säga? SOFI: But what kind of error is this, would you say?

EMIL: Det måste vara att personen har hört det där ordet skärgården men kanske inte läst det och det har kanske blandats ihop med… de har läst ordet trädgården mycket oftare så att de har liksom blandats ihop på något sätt skulle jag tro. EMIL: It must be that the person has heard that word archipelago but maybe not read it and maybe it got mixed up with… they've read the word garden a lot more often so they kind of got mixed up in some way I think. Att man inte riktigt har fokuserat tydligt på vad ordet är, utan bara på ett ungefär, och gården – gården, det är ganska likt. That you haven't really focused clearly on what the word is, but only roughly, and the farm - the farm, it's quite similar.

SOFI: Det är egentligen bara två bokstäver där som är olika. SOFI: There are really only two letters there that are different. Många av mina kursdeltagare påstår att svenskan har väldigt många ord som är lika varandra. Many of my course participants claim that Swedish has many words that are similar to each other. Är det så, finns det något belägg för det? Is it so, is there any evidence for it?

EMIL: Det vet jag inte. Nej, men det där upplever man väl alltid när man ska lära sig ett språk. No, but you always experience that when you have to learn a language. Har du försökt lära dig några ord på kinesiska? Have you tried to learn some words in Chinese?

SOFI: Nej.

EMIL: Det är exakt samma ord hela tiden, det låter shishushishu, tycker jag. EMIL: It's exactly the same word all the time, it sounds shitushishu, I think. Så jag tror att man upplever det bara. So I think you just experience it. Skärgården och trädgården, nej det är ju stor skillnad. The archipelago and the garden, no, there is a big difference. Delvis kan det bero på det här med Å, Ä och Ö, att de som ser det här tycker att det är en och samma bokstav och då blir det liksom… ”hår, har, här” blir samma ord för många. Partly it may be due to this thing with Å, Ä and Ö, that those who see this think it is one and the same letter and then it becomes like... "hair, have, here" becomes the same word for many.

SOFI: Ja, gud ja. SOFI: Yes, God yes. Det där tar ju folk inte på allvar har jag upptäckt. People don't take that seriously, I've discovered. Ibland har man de där som skriver en hel uppsats utan å, ä och ö och sen när de är klara tar de fram pennan igen och dekorerar lite här och där för att det ska se ut som svenska. Sometimes you have those who write an entire essay without å, ä and ö and then when they are done, they take out the pen again and decorate a little here and there to make it look Swedish.

EMIL: Men du, vi sitter och skrattar åt folk här. EMIL: But you, we sit and laugh at people here. Ska vi säga att du har lov att ta de här exemplen och att berätta om din klient här. Shall we say that you are allowed to take these examples and to tell about your client here.

SOFI: Mm. Precis. Nummer 2. ”Hon har tagit tjänstledigt för att ploga.” "She has taken leave to plow."

EMIL: Den var ju kul. EMIL: It was fun. Ny karriär. New career. Ja men ”plugga” så klart. Yes, but "study" of course. Ja, vad beror det felet på. Yes, what is the cause of that error. Hur tänker du med den?

SOFI: Det här är ju ett uttalsfel helt enkelt. SOFI: This is simply a mispronunciation. Man har väldigt svårt att höra skillnad på plugga och ploga och det är ju både vokalljudet där, det är två ganska lika vokalljud och också lite fråga om vad som är långt i ljudet, att vi har ett långt o i ploga men ett långt g i plugga. It is very difficult to hear the difference between plug and plow and it is both the vowel sound there, they are two quite similar vowel sounds and also a little question about what is long in the sound, that we have a long oi plow but a long gi plug.

EMIL: Precis. EMIL: Exactly.

SOFI: Och det här är väl ganska vanligt fel upplever jag i alla fall och jag tror att du säkert har sett många varianter av samma. SOFI: And this is a fairly common mistake, I feel anyway, and I think you've probably seen many variations of the same one.

EMIL: Precis, det typiska är ju det där vad man har för fritidsintresse, om man gillar yoga, jaga eller jogga. EMIL: Exactly, the typical thing is what you have as a leisure interest, whether you like yoga, hunting or jogging. Det är ju väldigt närliggande så det kanske stämmer, vi har många ord som är lika. It's very close, so maybe it's true, we have many words that are similar.

SOFI: Vi har ju inte det eftersom jag är nere i Stockholm. SOFI: We don't have that because I'm down in Stockholm. Här är det ingen som jagar utan det är bara jogga och yoga. No one hunts here, it's just jogging and yoga.

EMIL: Just det. Det är Norrlandsproblem det där. That's Norrland's problem.

SOFI: I de jämtländska skogarna… På nummer 3. SOFI: In the forests of Jämtland... At number 3. ”Tårna rann nedför mina kinder.” "Tears ran down my cheeks."

EMIL: Den var också bra. EMIL: It was also good. Ja, tårna, tårarna måste det ju vara. Yes, the toes, the tears it must be. Den där är ju rätt bra, för tår och tårar, alltså tå är ju ett väldigt ovanligt substantiv. That one is quite good, for toes and tears, so toe is a very unusual noun. Det är en stavelse och så är det bara ett r i plural. It's one syllable and so it's just a ri plural. Det finns inte så många som är så, det är några till, sko – skor. There are not so many who are like that, there are a few more, shoe - shoes. Och hustru – hustrur, men annars är det ganska ovanligt så det är inte så konstigt att man gör fel med ordet tår. And wife - wives, but otherwise it's quite unusual so it's not so strange that you make a mistake with the word tears. Det ser inte ut som att det är plural så då lägger man på –ar istället. It doesn't look like it's plural, so you add -ar instead. Nej.

SOFI: Tvärtom är det. SOFI: On the contrary.

EMIL: Ja, tvärtom. EMIL: Yes, on the contrary. Det var tårna. It was the toes.

SOFI: Inte lätt för oss heller här. SOFI: Not easy for us here either.

EMIL: Har du någon fler. EMIL: Do you have any more.

SOFI: Ja, det är min sista och den här vet jag att du faktiskt har hört. SOFI: Yes, that's my last one and this one I know you've actually heard. Det var den här killen som… han slutade sitt jobb i Sverige. It was this guy who... he quit his job in Sweden. Han var en väldigt uppskattad medarbetare och som avskedspresent efter det här jobbet så fick han faktiskt en hel fin cykel. He was a very valued employee and as a parting gift after this job, he actually received a very nice bicycle. Och han blev naturligtvis helt överväldigad över den här fina presenten och han kom till mig som hans lärare då och ville ha lite hjälp för han skulle skriva ett brev och tacka sina kollegor för den här cykeln. And of course he was totally overwhelmed by this nice gift and he came to me as his teacher then and wanted some help because he was going to write a letter thanking his colleagues for this bike. Och det startade väldigt artigt med ”Jag betackar mig för den fina cykeln.” And it started very politely with "I thank you for the nice bike."

EMIL: Den är himla bra. EMIL: It's very good. Ja, man tar i. Inte bara tackar, utan man betackar. Yes, you take in. Not just thank, but thank.

SOFI: Precis, man tar i lite extra där. SOFI: Exactly, you get a little extra there.

EMIL: Men på tyska säger de ju ”Ich bedanke mich.” och de har ju det som ett starkare… Var det en tysk? EMIL: But in German they say "Ich bedanke mich." and they have it as a stronger... Was it a German?

SOFI: Det var en tysk person, ja. SOFI: It was a German person, yes.

EMIL: Jag förstod det. EMIL: I understood.

SOFI: Jag tänker liksom, varifrån kommer felen? SOFI: I kind of think, where do the errors come from? Kommer de som i det här fallet från modersmålet eller finns det någon annan källa till att saker inte blir rätt? As in this case, do they come from the native language or is there some other source of things not being right?

EMIL: Det där fallet var ju helt klart det. EMIL: That case was clearly that. Det var olyckligt att vi har ordet ”betackar” också på svenska men det betyder motsatsen eller någonting annat på svenska. It was unfortunate that we also have the word "bethankar" in Swedish, but it means the opposite or something else in Swedish. Så ibland kan det ju vara översättningsfel, men de flesta som du har tagit upp nu är ju egentligen svårigheter som har med svenskan att göra. So sometimes there may be translation errors, but most of the ones you have brought up now are actually difficulties that have to do with Swedish.

SOFI: Det är sant, ja. SOFI: That's true, yes.

EMIL: Men liksom, det är ju väldigt vanligt att folk tror så här ”man tänker på sitt förstaspråk och så blir det fel för man översätter” men ofta är det inte så. EMIL: But like, it's very common for people to think like this "you think in your first language and then it gets wrong because you translate", but often it's not like that. Speciellt inte när det gäller ordföljdsfel till exempel. Especially not when it comes to word order errors, for example. Jag har en mening till dig här då. I have a sentence for you here then. Jag hade en student från Tyskland som sa så här: ”I Tyskland det finns inte snö så mycket.” Det är ju fel ordföljd. I had a student from Germany who said this: "In Germany there is not much snow." It's the wrong word order.

SOFI: Det är helt fel ordföljd, ja. SOFI: It's completely wrong word order, yes.

EMIL: ”I Tyskland det finns inte snö så mycket.” Det ska ju vara ”I Tyskland finns det inte så mycket snö”. EMIL: "In Germany there is not much snow." It should be "In Germany, there is not much snow". Men på tyska så säger man ju exakt samma ordföljd som på svenska, ”In Deutschland gibt es nicht so viel Schnee”. But in German you say exactly the same wording as in Swedish, "In Deutschland gibt es nicht so viel Schnee". Så varför har den här personen som har tyska som förstaspråk gjort det felet? So why did this person whose first language is German make that mistake?

SOFI: Jag har faktiskt en gammal kollega, Ylva Falk, som nu forskar på Stockholms universitet och hon pratar om det här med tredjespråksinlärning och det handlar om att vi kanske inte så att säga använder vårt förstaspråk som referens så mycket när vi lär oss ett nytt språk, utan det är vårt andraspråk, så i det här fallet kanske det är engelska, att även om den här personen pratar tyska från födseln så har han lärt sig engelska och sen hamnar så att säga svenskan på samma plats i hjärnan som engelskan. SOFI: I actually have an old colleague, Ylva Falk, who is now doing research at Stockholm University and she talks about this with third language learning and it's about the fact that maybe we don't use our first language as a reference so much when we learn a new one language, but it is our second language, so in this case it might be English, that even if this person speaks German from birth, he has learned English and then, so to speak, the Swedish ends up in the same place in the brain as the English. Är det dit du vill få mig, eller? Is that where you want me to be, right?

EMIL: Nej. Det är ju en av teorierna som finns, och det där tror jag alla kan märka också, när man försöker lära sig ett nytt språk, att man tar hjälp av det man redan kan. It is one of the theories that exist, and I think everyone can also notice that, when you try to learn a new language, you take help from what you already know. Man vill låta utländsk så då gör man det på lite… om man studerar ryska till exempel då tar man lite tyska för… det låter som någonting så där… You want to sound foreign, so you do it a little... if you study Russian, for example, then you take a little German because... it sounds like something like that...

SOFI: Låter lite bättre… SOFI: Sounds a little better...

EMIL: Ja men den platsen i hjärnan för något utländskt och konstigt ungefär. EMIL: Yes, but that place in the brain for something foreign and strange. Det är ju en teori. It's a theory. Men det här tror jag… Ja man tänker på engelska ”In Germany there is”, ”I Tyskland det finns”. But this I think... Yes, you think in English "In Germany there is", "In Germany there is".

SOFI: Men sen blir det lite konstigt det här med ”mycket”… SOFI: But then it gets a little strange with "a lot"...