×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

Lysande Lagom, A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (3)

A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (3)

Emil: … grundläggande…

Sofi: …grundläggande där man går in från början. Och sedan kan man antingen då specialisera sig. Det finns vissa yrkensvenska kurser eller ska man köpa ett privat alternativ för studieförbunden. Men SFI, det är det som är liksom… det är kostnadsfritt för deltagarna. Det är en väldigt grundläggande nivå och enligt oss är det också ett ganska dåligt fungerande system.

Emil: Ja, men det är ju det av massor av skäl och det främsta skälet är väl att det har sparat jättemycket pengar på det. Det finns en sådan här upphandlingscirkus runt det som gör att priserna ska pressas ner hela tiden och de får lärarna dåliga förutsättningar, de måste undervisa hur mycket som helst, har inte tid och med för och efterarbete. Sedan är en stor andel lärare som inte har någon utbildning, varken i lärarutbildning eller utbildning i svenska som andraspråk. Så det är också en del av problemet. Sen är det stora grupper där kommer nya elever varje dag eller varje vecka som går in och ut på olika nivåer, folk sticker iväg på praktik, huxflux, är han inte här? Nej, han är på praktik. Han kommer i morgon, men då är nästa borta, så det går inte att hålla samman en grupp. Och har man inte en grupp, så går inte att undervisa heller. Man kan inte ha, liksom, individuell undervisning med tjugo personer eller trettio personer, även om politikerna kanske tror det.

Sofi: Precis, så då har vi egentligen ett problem, både att det finns en idé om att man ska ut utanför klassrummet eller snappa upp språket på jobbet, men att även inom klassrummet så är det svårt att, liksom, tillgodogöra sig ett språk.

Emil: Det där är lite tragiskt.

Sofi: Jag har en sista fundering är det här med yrkes identiteten och språket. Alltså när man kommer till ett nytt land och börjar göra det man kanske har gjort väldigt länge - man har jobbat till exempel som en big ingenjör eller någonting - sen kommer man in och kastas in i ett nytt språk miljö. Det påverkar ju verkligen ens viss självuppfattning och uppfattning om sig själv och kompetensen att göra… att utföra sitt yrke i ett nytt land.

Emil: Ja, det gör ju det. Så det påverkar ju dels för att man märker hur andra reagerar på en själv och för det första så kanske man inte känner till alla kulturella koder och så vidare. Men sen så finns ju också dem i språket om man har ett bristande språk, i alla fall i vårt land, så möts man oftast av en attityd som… ja, folk tänker medvetet eller omedvetet, att personen är mindre vetande om språket är bristande och det kan vara liksom små brister i uttalen och grammatisk form i något som man säger ofta får det räcka för att folk ska tro att man inte riktigt är klok i huvudet. Men så finns ju liksom internt också, alltså i sig själv.

Sofi: Ja, ja, man upplever ofta att man kanske inte kan säga det som man liksom skulle kunna säga på ett annat språk att man låter lite dum när man försöker förklara nånting. Och det här har ju också konsekvenser om man ska försöka övertyga. Jag tänker väldigt mycket på arkitekter nu - de har sina bra idéer och berättar om sitt möte med kollegor eller kunder och beställare och ska liksom förklara sina idéer och motivera och sedan liksom få igenom det där. Det är väldigt svårt att få igenom sina egna idéer just eftersom han inte är lika bra på att motivera dem. Det där är ju ganska deprimerande, men samtidigt så är vi ju många som rapporterar och framförallt på högre nivåer och det är jätteintressant att det är många som rapporterar också i och med att de måste uttrycka sig på ett nytt språk så är de, liksom… är de lite mer medvetna om vad de säger och formulerar sig kanske liksom lite klokare. Det går inte där på gammal vana att de släpper ut sin klyscha, liksom som de har förut, de letar så mycket mer efter ett bättre argument.

Emil: … ja, man måste tänka efter lite mer.

Sofi: Ja, man måste tänka efter och det höjer på något sätt den intellektuella nivån.

Emil: Men det tar mer tid och energi kanske.

Sofi: Det tar mer tid och energi, men jag tänker också i en grupp där man jobbar ultimat att alla inte pratar på samma sätt och använder samma uttryck och samma referenser, alltså då börjar man ju… då måste man kanske förklara sig mer och kanske ifrågasätta sina egna idéer på ett helt annat sätt. Jag tror att det där är väldigt bra för… särskilt inom kreativa yrken, att man kan inte ta så mycket för givet att de inblandade grupperna har ofta, liksom, kollektivt tror jag en högre nivå än en väldigt homogen grupp.

Emil: Ja, jag tror absolut det. Alltså både det där språkliga, hur man formulerar sig men också att man har andra referensramar.

Sofi: Då kanske man kommer med vad man menar ut med det där? Och vad menar jag egentligen? Det här är liksom… jag tycker det är väldigt positivt faktiskt ändå att… för svenska företag eller arbetsgivare att ta in folk som pratar på ett annorlunda sätt och tänker på ett annorlunda sätt. Så det kan verkligen… det kan lyfta nivån och få dem att vakna upp ur den här dvalan när allting är som vanligt.

Emil: Det tror jag också, men då ska de ju se till att köpa bra kurser till sina anställda också eller hur?

Sofi: Ja, ja, det där är nu… jag menar… jag själv är väldigt partisk i det här, men jag tror ju väldigt mycket på det här att när man väl har uppnått en godtagbar nivå för att ha jobbat, man kan kombinera både arbete och studier och vi är många på vår mina… alltså jag jobbar liksom 2 timmar i veckan så får man jobba språkligt och knyta an till sitt jobb och få den support man behöver. Det är absolut inte slöseri med tid för det är liksom två timmar som man tar från frustration, man går runt och frågar kollegor hur saker ska fungera, så då kan man ändå, så att säga, samla ihop de här frågeställningarna och öva på dem, liksom, kontextualisera dem och förklara dem, så det tror jag är en jättebra investering tidsmässigt.

Sofi: Nästa avsnitt handlar om svenskars behov av privatliv och vi kommer prata om gardinlösa fönster, webbsidan Ratsit punkt se, vita Converse skor och svenskars fysiska och sociala behov av personligt utrymme.

Emil: Du lyssnar på Lysande Lagom. Man kan mejla oss på podd at LYS förlag punkt com eller läsa om oss och den här podden på LYS förlag punkt com. Och jag heter Emil Molander…

Sofi: …och jag heter Sofi Tegsveden Deveaux.

Emil: Tack för att ni har lyssnat. Hejdå!


A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (3) A3: Language at work: how much Swedish do you have to know? (3)

Emil: … grundläggande… Emil: … basic…

Sofi: …grundläggande där man går in från början. Sofi: ... im Grunde dort, wo Sie von Anfang an einsteigen. Sofi: ...basically where you go in from the beginning. Och sedan kan man antingen då specialisera sig. And then you can either specialize. Det finns vissa yrkensvenska kurser eller ska man köpa ett privat alternativ för studieförbunden. There are certain professional Swedish courses or should you buy a private option for student associations. Men SFI, det är det som är liksom… det är kostnadsfritt för deltagarna. But SFI, that's what it's like... it's free for the participants. Det är en väldigt grundläggande nivå och enligt oss är det också ett ganska dåligt fungerande system. It's a very basic level and in our opinion it's also a pretty poorly functioning system.

Emil: Ja, men det är ju det av massor av skäl och det främsta skälet är väl att det har sparat jättemycket pengar på det. Emil: Yes, but it is for many reasons and the main reason is that it has saved a lot of money on it. Det finns en sådan här upphandlingscirkus runt det som gör att priserna ska pressas ner hela tiden och de får lärarna dåliga förutsättningar, de måste undervisa hur mycket som helst, har inte tid och med för och efterarbete. There is this kind of procurement circus around it which means that the prices have to be pushed down all the time and they give the teachers bad conditions, they have to teach as much as possible, don't have time and with before and after work. Sedan är en stor andel lärare som inte har någon utbildning, varken i lärarutbildning eller utbildning i svenska som andraspråk. Then there is a large proportion of teachers who have no training, either in teacher training or training in Swedish as a second language. Så det är också en del av problemet. So that's also part of the problem. Sen är det stora grupper där kommer nya elever varje dag eller varje vecka som går in och ut på olika nivåer, folk sticker iväg på praktik, huxflux, är han inte här? Then there are large groups where new students come every day or every week who go in and out at different levels, people leave for practice, huxflux, isn't he here? Nej, han är på praktik. No, he's on an internship. Han kommer i morgon, men då är nästa borta, så det går inte att hålla samman en grupp. He comes tomorrow, but then the next one is gone, so it's impossible to keep a group together. Och har man inte en grupp, så går inte att undervisa heller. And if you don't have a group, you can't teach either. Man kan inte ha, liksom, individuell undervisning med tjugo personer eller trettio personer, även om politikerna kanske tror det. You can't have, like, individual teaching with twenty people or thirty people, although the politicians may think so.

Sofi: Precis, så då har vi egentligen ett problem, både att det finns en idé om att man ska ut utanför klassrummet eller snappa upp språket på jobbet, men att även inom klassrummet så är det svårt att, liksom, tillgodogöra sig ett språk. Sofi: Exactly, so then we actually have a problem, both that there is an idea that you should go outside the classroom or pick up the language at work, but that even within the classroom it is difficult to, as it were, assimilate a language.

Emil: Det där är lite tragiskt.

Sofi: Jag har en sista fundering är det här med yrkes identiteten och språket. Sofi: Ich habe noch eine letzte Frage, es geht um berufliche Identität und Sprache. Sofi: I have one last question, this is about professional identity and language. Alltså när man kommer till ett nytt land och börjar göra det man kanske har gjort väldigt länge - man har jobbat till exempel som en big ingenjör eller någonting - sen kommer man in och kastas in i ett nytt språk miljö. So when you come to a new country and start doing what you have perhaps been doing for a very long time - you have worked for example as a big engineer or something - then you come in and are thrown into a new language environment. Det påverkar ju verkligen ens viss självuppfattning och uppfattning om sig själv och kompetensen att göra… att utföra sitt yrke i ett nytt land. It really affects one's self-concept and perception of oneself and the competence to do... to perform one's profession in a new country.

Emil: Ja, det gör ju det. Emil: Yes, it does. Så det påverkar ju dels för att man märker hur andra reagerar på en själv och för det första så kanske man inte känner till alla kulturella koder och så vidare. So it affects partly because you notice how others react to you and, first of all, you may not know all the cultural codes and so on. Men sen så finns ju också dem i språket om man har ett bristande språk, i alla fall i vårt land, så möts man oftast av en attityd som… ja, folk tänker medvetet eller omedvetet, att personen är mindre vetande om språket är bristande och det kan vara liksom små brister i uttalen och grammatisk form i något som man säger ofta får det räcka för att folk ska tro att man inte riktigt är klok i huvudet. But then there are also those in the language if you have a lack of language, at least in our country, you are usually met with an attitude that... well, people think consciously or unconsciously, that the person is less knowledgeable if the language is lacking and it can be like small flaws in the pronunciation and grammatical form in something that you say often, it can be enough for people to think that you are not really wise in the head. Men så finns ju liksom internt också, alltså i sig själv. But it also exists internally, i.e. in itself.

Sofi: Ja, ja, man upplever ofta att man kanske inte kan säga det som man liksom skulle kunna säga på ett annat språk att man låter lite dum när man försöker förklara nånting. Sofi: Yes, yes, you often feel that you might not be able to say what you could say in another language, that you sound a bit stupid when you try to explain something. Och det här har ju också konsekvenser om man ska försöka övertyga. And this also has consequences if you are trying to convince. Jag tänker väldigt mycket på arkitekter nu - de har sina bra idéer och berättar om sitt möte med kollegor eller kunder och beställare och ska liksom förklara sina idéer och motivera och sedan liksom få igenom det där. I think a lot about architects now - they have their good ideas and talk about their meeting with colleagues or clients and clients and have to sort of explain their ideas and motivate and then sort of get it through. Det är väldigt svårt att få igenom sina egna idéer just eftersom han inte är lika bra på att motivera dem. Det där är ju ganska deprimerande, men samtidigt så är vi ju många som rapporterar och framförallt på högre nivåer och det är jätteintressant att det är många som rapporterar också i och med att de måste uttrycka sig på ett nytt språk så är de, liksom… är de lite mer medvetna om vad de säger och formulerar sig kanske liksom lite klokare. That is quite depressing, but at the same time there are many of us who report and above all at higher levels and it is very interesting that there are many who also report because they have to express themselves in a new language, so they are, like... are they a little more aware of what they are saying and perhaps formulate themselves a little more wisely. Det går inte där på gammal vana att de släpper ut sin klyscha, liksom som de har förut, de letar så mycket mer efter ett bättre argument. It doesn't go there in the old way that they release their cliché, as they have before, they look so much more for a better argument.

Emil: … ja, man måste tänka efter lite mer. Emil: ... yes, you have to think a little more.

Sofi: Ja, man måste tänka efter och det höjer på något sätt den intellektuella nivån. Sofi: Yes, you have to think and that somehow raises the intellectual level.

Emil: Men det tar mer tid och energi kanske. Emil: But it may take more time and energy.

Sofi: Det tar mer tid och energi, men jag tänker också i en grupp där man jobbar ultimat att alla inte pratar på samma sätt och använder samma uttryck och samma referenser, alltså då börjar man ju… då måste man kanske förklara sig mer och kanske ifrågasätta sina egna idéer på ett helt annat sätt. Sofi: It takes more time and energy, but I also think that in a group where you work ultimately, everyone doesn't talk in the same way and use the same expressions and the same references, so then you start... then maybe you have to explain yourself more and maybe question their own ideas in a completely different way. Jag tror att det där är väldigt bra för… särskilt inom kreativa yrken, att man kan inte ta så mycket för givet att de inblandade grupperna har ofta, liksom, kollektivt tror jag en högre nivå än en väldigt homogen grupp. I think that's very good for… especially in creative professions, that you can't take so much for granted that the groups involved often have, like, collectively I think a higher level than a very homogenous group.

Emil: Ja, jag tror absolut det. Emil: Yes, I absolutely believe so. Alltså både det där språkliga, hur man formulerar sig men också att man har andra referensramar. So both that linguistic aspect, how you formulate yourself, but also that you have other frames of reference.

Sofi: Då kanske man kommer med vad man menar ut med det där? Sofi: Then maybe you will come up with what you mean by that? Och vad menar jag egentligen? And what do I really mean? Det här är liksom… jag tycker det är väldigt positivt faktiskt ändå att… för svenska företag eller arbetsgivare att ta in folk som pratar på ett annorlunda sätt och tänker på ett annorlunda sätt. This is like... I think it's actually very positive that... for Swedish companies or employers to bring in people who speak in a different way and think in a different way. Så det kan verkligen… det kan lyfta nivån och få dem att vakna upp ur den här dvalan när allting är som vanligt. So it can really… it can raise the level and make them wake up from this slumber when everything is as usual.

Emil: Det tror jag också, men då ska de ju se till att köpa bra kurser till sina anställda också eller hur? Emil: I think so too, but then they have to make sure to buy good courses for their employees too, right?

Sofi: Ja, ja, det där är nu… jag menar… jag själv är väldigt partisk i det här, men jag tror ju väldigt mycket på det här att när man väl har uppnått en godtagbar nivå för att ha jobbat, man kan kombinera både arbete och studier och vi är många på vår mina… alltså jag jobbar liksom 2 timmar i veckan så får man jobba språkligt och knyta an till sitt jobb och få den support man behöver. Sofi: Yes, yes, that is now… I mean… I myself am very biased in this, but I believe very much in this that once you have reached an acceptable level of having worked, you can combine both work and studies and there are many of us at our mine... so I work like 2 hours a week so you get to work linguistically and connect to your job and get the support you need. Det är absolut inte slöseri med tid för det är liksom två timmar som man tar från frustration, man går runt och frågar kollegor hur saker ska fungera, så då kan man ändå, så att säga, samla ihop de här frågeställningarna och öva på dem, liksom, kontextualisera dem och förklara dem, så det tror jag är en jättebra investering tidsmässigt. It's absolutely not a waste of time because it's like two hours that you take away from frustration, you go around asking colleagues how things should work, so then you can still, so to speak, collect these questions and practice them, like, contextualize them and explain them, so I think that's a great investment time-wise.

Sofi: Nästa avsnitt handlar om svenskars behov av privatliv och vi kommer prata om gardinlösa fönster, webbsidan Ratsit punkt se, vita Converse skor och svenskars fysiska och sociala behov av personligt utrymme. Sofi: The next episode is about Swedes' need for privacy and we will talk about curtainless windows, the website Ratsit punkt se, white Converse shoes and Swedes' physical and social need for personal space.

Emil: Du lyssnar på Lysande Lagom. Emil: You are listening to Lysande Legom. Man kan mejla oss på podd at LYS förlag punkt com eller läsa om oss och den här podden på LYS förlag punkt com. You can email us at podcast at LYS publishing dot com or read about us and this podcast at LYS publishing dot com. Och jag heter Emil Molander… And my name is Emil Molander...

Sofi: …och jag heter Sofi Tegsveden Deveaux. Sofi: ...and my name is Sofi Tegsveden Deveaux.

Emil: Tack för att ni har lyssnat. Hejdå!