×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

Lysande Lagom, A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (2)

A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (2)

Sofi: Men det förstår jag. Så tycker jag, liksom… jag tror att många arbetsgivare som jag träffar, i alla fall svenska arbetsgivare, de har väldigt dålig koll på hur det fungerar att lära sig språk. Man tror att det bygger väldigt mycket på att öva och inte särskilt mycket på att liksom ta in informationen. Jag har har till exempel nu den kvinnan som är byggdingenjör och hon och hennes man kom till Sverige för kanske 7-8 år sedan. De har kommit hit för de kan drömma om Sverige. Båda har lärt sig bra svenska och hennes arbetsgivare liksom ligger på henne att hon och hennes man inte pratar svenska hemma för han tycker att hon ska ta alla tillfällen att öva så att hon ska bli bättre för att han tycker inte att det fungerar på jobbet. Det är liksom… ett rent absurd, kan man tänka. Om den här arbetsmyran själv hade flyttat till Ungern med sin familj skulle han plötsligt börja prata ungerska med sin fru.

Emil: Nej, det är vansinnigt…

Sofi: …och särskilt om man inte liksom faktiskt behärskar kanske det nya språket fullt ut, har man en familjär relation börjar man ju prata om ganska djupa saker och känslor och så där, det behöver man ju väldigt bra språkkunskaper.

Emil: Det finns ju ofta den här tron på att det är dåligt att gå på språkkurs för att få språkkurser där får man sitta och lära sig någon sorts skolspråk som inte existerar i verkligheten, nej, man ska ut och jobba och prata med folk. Då lär man sig den riktiga svenskan, är det många som tror och det är ju helt galet, helt absurt. Vad tror de att vi håller på med på språkkurserna? Tror man att vi lever i någon annan värld eller?

Sofi: Jag håller helt med om det här, att man ska gå på kurser, man ska gå i skolbänken. Men man brukar få en del motargument. Ett av de här, det är ju det här med barn går ju inte på kurs. Barn lär sig ju liksom själva ute i verkligheten.

Emil: Ja, men det är en helt annan sak om man är barn och om man är vuxen. Så är det också så att det är ju… barn lär sig snabbare så klart. Men det är också jobbigt för ett barn som hamnar i en helt ny språk.

Sofi: Men gör de det? Jag tänker ett barn som föds… ett barn… om man tänker efter ett år då har vi det här barnet kanske eventuellt börjat säga några få ord. Det är ju egentligen mycket mindre än vad vi förväntar oss av en svensk som har varit i Sverige ett år. Och jag menar… okej, en treåring - det kan vara… han kan väl uttrycka sig relativt okej liksom, men inte på, vad skulle man säga, en yrkesnivå så att den här personen kan diskutera fördelar och nackdelar med en viss lösning till ett problem.

Emil: Du har poänger där, men sen man måste också säga att talapparaten är inte utvecklad fysiskt.

Sofi: Nej, nej.

Emil: Men visst, men det har ju rätt i det. Sen beror också på barnets ålder - om man är under fem år då går det relativt fort att snappa upp det nya språket, då lär man sig det ungefär samtidigt som sitt första språk om man talar om simultant tvåspråkhet eller, ja, upp till tre års ålder. Men sen, mellan fem och åtta års ålder då tar det ganska lång tid att snappa upp det nya språket. Det går lättare sen när man är över åtta år när man börjar bli åtta, nio, tio, tolv år, för då har första språket satt sig och då kan man liksom lära sig… lära sig det nya språket.

Sofi: Men är det inte så också när man kommit upp lite, eller att man då har den här analytiska förmågan och kan börja se mönster och dra slutsatser och göra jämförelser med sin egen så att man har lite mer av ett metaspråketperspektiv som man då också som vuxen har och kan utnyttja om man går en kurs att man kan generalisera och dra slutsatser. Så tänker jag också, så när vi pratar om det här med barnen så är det väldigt mycket fokus på uttalet. Jag tänker barn som lär sig ett språk har ofta väldigt, väldigt fint uttal men kanske inte har ordförrådet eller komplexiteten som en vuxen har. Jag tror att ofta vi dömer ut vuxna som har lärt sig just på grund av uttalet medan de samtal som den här hållbarhetsredovisningskonsulten som har ett jättefint ordförråd och kanske ofta bättre än till och med jag då, men som har ett dåligt uttal. Då liksom… då försvinner allt annat bakom det här.

Emil: Ja, precis. Det är ju ett än själva firman som arbetsgivare och lekman inte ska bedöma språket för man stirra sig blind på uttalet alldeles för mycket. Och en annan sak är ju också detta: om man ska tro att man ska lära sig språket genom att vara bland folk och vara på jobbet, det är ju… vem ska hjälpa dig? Vem ska lära dig språket? För att det uppstår frågor hela tiden - varför heter det en bil men varför heter det ett hus eller ställe? Vad är det med grejen en och ett? Ja, det läs precis vad som skrevs. Men nu har jag som svensk äntligen fått lära mig det här med en och ett. Och då är det så att om det är samma i plural och singular, då är det ett. Så är det till ett hus, många hus, men även vad då? Är det ett äpple, många äpplen? Alltså folk… svenskar i allmänhet har ju liksom fantasier om hur språket fungerar som inte alls stämmer. När man kommer som utlänning och är det som säger det där med detsamma i plural singular så är det ett. Jaha, en lärare, många lärare? Det stämmer ju inte. Man behöver ju en expert som kan språket, som kan förklara hur det hänger ihop för det.

Sofi: Ett annat motargument mot det här att gå på kurs i stället för att, liksom, läras ut i den så kallade verkligheten är att många invandrare som man ser är studioovana, de kanske inte vet hur man tillgodogör sig en mer teoretisk kurs. Ja, vad tror du on det här?

Emil: Jo, men det är ju ett argument. En del har ju svårt att studera. Om man aldrig har studerat så vet man inte riktigt hur man gör och då… tänker de att det är lättare att lära sig genom av att prata med folk. Så kan det vara för vissa, men jag tycker att som lärare så är det min uppgift att hjälpa dem som är studioovana och lära dem studieteknik och tala om dem…

Sofi: Jag tänker där är nästan… för mig, för mig tycker jag det är sätt att inte som tvärtom att den studioovan kanske tycker det ännu svårare att slungas ut i en så kallad verklighet där man liksom ska analysera och räkna ut saker själv utan den personen kan göra mycket, mycket större behov av vägledning om hur man egentligen gör när man lär sig ett språk och, som du säger, prata om studieteknik och att man lär sig saker i rimliga portioner, på rätt sätt, och kanske kombinerar både… att skriva handlar inte bara om att skriva, utan skriva är också en metod för att, liksom, komma ihåg saker? Ja, det vet vi ju alla. Själv skulle vi komma ihåg listor och man skriver ner allt möjligt. Det måste man göra när man lär sig språk, man kan inte ha allt där i huvudet för då har man inte sett den här referensen, man kan gå tillbaka och titta på någonting.

Emil: Precis, det där hör det där igen, att det är att binda ena handen bakom ryggen. En gång så fick ett uppdrag att jag skulle vara någon sorts spansklärare för sexåringar som inte kunde läsa eller skriva på någon friskola som hade det som sin idé. Det var ju helt omöjligt, upptäckte jag, för att om jag inte kan skriva ner nånting alls då är det bara här ‘repeat after me…', ‘säg så här … hola, hola', så skulle du försöka komma ihåg det tio minuter senare. Det är omöjligt. Det är svårt att lära sig ett språk utan att kunna skriva.

Sofi: Ja, precis. Om man kommer tillbaka till barn och så där, då är det ju faktiskt också väldigt mycket repetitiva moment - man sjunger sånger och ramsor och sådär. Det är ju också för att man snappar inte upp så där helt enkelt, utan man behöver vägledning och någon slags metodik eller struktur i det man gör.

Emil: Exakt. Det var det enda som funkade med sexåringar. Det var sjunga sånger vi föräldrar kunde göra.

Sofi: Där kan man komma ihåg någonting.

Sofi: Hur lär man sig det svenska för att jobba och när ska man börja jobba? Tycker du?

Emil: Ja, det finns en fantasi om att folk ska ut i arbete så fort som möjligt. Det här är en sådan här politiker dröm att då kommer man ut i verkligheten och lär sig språket. Det klart är bra att få ett jobb så att man får en egen lön och så vidare och får en bra självkänsla, men att hamna på en praktikplats, en arbetsplats när du kan inte ett ord är extremt svårt. Tänk dig själv att du plötsligt är i Kina och nu så ska du jobba här på en restaurang. Alltså… du kan inte ett ord. Du ska jobba. Lär dig språket medan du jobbar! Det är ju extremt mycket begärt. Och det som händer då är att man skickas ut på praktik och så har man kanske gå på SFI om någon dag i veckan, och sedan är man på sin praktikplats och på praktiken pratar man lite grann. Man säger kanske ‘hej', ‘hej då'.

Sofi: Jag var på en föreläsning när man pratade om att det var många som, så att säga, som gick på en SFI kurs och sedan kom ut i arbetslivet och då upptäckte man att när de hade jobbat ett antal månader så hade den språknivån sjunkit, att de hade stimulerat så pass lite i sin arbetsmiljö. De hade förlorat ganska mycket av de språkkunskaperna som de hade fått under kursen tidigare.

Emil: Men det finns en numera känd avhandling av Karin Sandwall där hon mätte några som var på praktik, hur mycket svenska de talade, alltså hur mycket de hade rätt tal själva, hur mycket interaktion med någon annan på svenska. Kan du gissa hur mycket per dag som de talade svenska? Den som talade mest svenska av de här fyra…

Sofi: Pratar vi minuter tror jag här.

Emil: Hur många minuter?

Sofi: Då säger jag… tjugo per dag?

Emil: Om jag inte minns helt fel, så den som talade mest talade 2 minuter per dag.

Sofi: Nejjj… det är ju chockerande faktiskt. Jag undrar om det här egentligen grundar sig i någon, liksom, moral fråga att man tycker att invandrare ska göra rätt för sig, inte sitta här liksom och lata sig plugga, utan… gå att jobba och betala skatt och så där?

Emil: Ja, kanske delvis, det tror jag, men jag tror också det att man har märkt att SFI inte riktigt är så bra som det borde vara. Folk går på SFI för länge, de lär sig inte språket ändå, de får inget jobb ändå, och då har man hittat på till exempel att det här med det… de har inte lärt sig rätt svenska, de vet inte hur man pratar med folk, de måste gå på praktik. Eller så hittar man på att när även de har lärt sig fel ord, vi ska ha kurser i yrkessvenska i stället och då får man gå på någon sorts yrkessvenskakurs från första dagen. Men…

Sofi: Då kan man väl klargöra att det finns olika typer av SFI - det finns Svenska För Invandrare som är, liksom, standard kursen som de flesta…


A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (2) A3: Language at work: how much Swedish do you have to know? (2) A3: İş yerinde dil: ne kadar İsveççe bilmeniz gerekiyor? (2)

Sofi: Men det förstår jag. Sofi: Maar dat begrijp ik. Sofi: Ama bunu anlıyorum. Så tycker jag, liksom… jag tror att många arbetsgivare som jag träffar, i alla fall svenska arbetsgivare, de har väldigt dålig koll på hur det fungerar att lära sig språk. That's what I think, like... I think that many employers that I meet, at least Swedish employers, they have a very poor understanding of how learning a language works. Dat is wat ik denk, zoals... Ik denk dat veel werkgevers die ik ontmoet, in ieder geval Zweedse werkgevers, een heel slecht begrip hebben van hoe het leren van een taal werkt. Ben böyle düşünüyorum, mesela... Tanıştığım birçok işveren, en azından İsveçli işverenler, dil öğrenmenin nasıl çalıştığına dair çok zayıf bir anlayışa sahipler. Man tror att det bygger väldigt mycket på att öva och inte särskilt mycket på att liksom ta in informationen. It is believed that it is based very much on practicing and not very much on taking in the information. Er wordt aangenomen dat het erg gebaseerd is op oefenen en niet erg op het opnemen van de informatie. Çok fazla bilgiyi almaya değil, uygulamaya dayalı olduğuna inanılıyor. Jag har har till exempel nu den kvinnan som är byggdingenjör och hon och hennes man kom till Sverige för kanske 7-8 år sedan. For example, I now have the woman who is a civil engineer and she and her husband came to Sweden maybe 7-8 years ago. Ik heb nu bijvoorbeeld de vrouw die civiel ingenieur is en zij en haar man kwamen misschien 7-8 jaar geleden naar Zweden. De har kommit hit för de kan drömma om Sverige. Sie sind hierher gekommen, weil sie von Schweden träumen können. They have come here because they can dream of Sweden. Ze zijn hier gekomen omdat ze van Zweden kunnen dromen. Båda har lärt sig bra svenska och hennes arbetsgivare liksom ligger på henne att hon och hennes man inte pratar svenska hemma för han tycker att hon ska ta alla tillfällen att öva så att hon ska bli bättre för att han tycker inte att det fungerar på jobbet. Beide haben gut Schwedisch gelernt und ihr Arbeitgeber belügt sie, dass sie und ihr Mann zu Hause kein Schwedisch sprechen, weil er denkt, sie sollte jede Gelegenheit zum Üben nutzen, damit sie besser wird, weil er glaubt, dass es bei der Arbeit nicht funktioniert . Both have learned good Swedish and her employer kind of lies to her that she and her husband don't speak Swedish at home because he thinks she should take every opportunity to practice so that she gets better because he doesn't think it works at work. Beiden hebben goed Zweeds geleerd en haar werkgever liegt tegen haar dat zij en haar man thuis geen Zweeds spreken omdat hij vindt dat ze elke gelegenheid moet aangrijpen om te oefenen zodat ze beter wordt omdat hij denkt dat het niet werkt op het werk . Det är liksom… ett rent absurd, kan man tänka. It's like... pure absurdity, one might think. Het is als... pure absurditeit, zou je kunnen denken. Om den här arbetsmyran själv hade flyttat till Ungern med sin familj skulle han plötsligt börja prata ungerska med sin fru. Wenn diese Arbeiterameise selbst mit ihrer Familie nach Ungarn gezogen wäre, würde sie plötzlich anfangen, mit ihrer Frau Ungarisch zu sprechen. If this worker ant himself had moved to Hungary with his family, he would suddenly start speaking Hungarian to his wife. Als deze werkmier zelf met zijn gezin naar Hongarije was verhuisd, zou hij plotseling Hongaars gaan spreken tegen zijn vrouw.

Emil: Nej, det är vansinnigt… Emil: No, it's insane...

Sofi: …och särskilt om man inte liksom faktiskt behärskar kanske det nya språket fullt ut, har man en familjär relation börjar man ju prata om ganska djupa saker och känslor och så där, det behöver man ju väldigt bra språkkunskaper. Sofi: ...and especially if you don't actually master the new language completely, if you have a family relationship, you start talking about quite deep things and feelings and so on, you need very good language skills. Sofi: ...en vooral als je de nieuwe taal niet helemaal onder de knie hebt, als je een familierelatie hebt, je over hele diepe dingen en gevoelens begint te praten enzovoort, heb je een zeer goede taalvaardigheid nodig.

Emil: Det finns ju ofta den här tron på att det är dåligt att gå på språkkurs för att få språkkurser där får man sitta och lära sig någon sorts skolspråk som inte existerar i verkligheten, nej, man ska ut och jobba och prata med folk. Emil: There is often this belief that it is bad to go to language courses in order to get language courses where you have to sit and learn some kind of school language that does not exist in reality, no, you have to go out and work and talk to people. Emil: Er is vaak de overtuiging dat het slecht is om naar taalcursussen te gaan om taalcursussen te krijgen waar je moet zitten en een soort schooltaal moet leren die in werkelijkheid niet bestaat, nee, je moet uitgaan en werken en praat met mensen. Då lär man sig den riktiga svenskan, är det många som tror och det är ju helt galet, helt absurt. Then you learn the real Swedish, many people believe, and that is completely crazy, completely absurd. Dan leer je het echte Zweeds, geloven veel mensen, en dat is helemaal krankzinnig, compleet absurd. Vad tror de att vi håller på med på språkkurserna? What do they think we are doing in the language courses? Wat denken ze dat we doen in de taalcursussen? Tror man att vi lever i någon annan värld eller? Do you think we live in another world?

Sofi: Jag håller helt med om det här, att man ska gå på kurser, man ska gå i skolbänken. Sofi: Dem stimme ich vollkommen zu, dass du zu Kursen gehen solltest, du solltest zur Schule gehen. Sofi: I completely agree with this, that you should go to courses, you should go to school. Sofi: Daar ben ik het helemaal mee eens, dat je naar cursussen moet, je naar school moet. Men man brukar få en del motargument. But you usually get some counter-arguments. Maar je krijgt meestal wel wat tegenargumenten. Ett av de här, det är ju det här med barn går ju inte på kurs. One of these, it's this with children doesn't go on a course. Een van deze, het is dit met kinderen die niet op cursus gaan. Barn lär sig ju liksom själva ute i verkligheten. After all, children learn by themselves in real life. In het echte leven leren kinderen immers vanzelf.

Emil: Ja, men det är en helt annan sak om man är barn och om man är vuxen. Emil: Yes, but it's a completely different matter if you're a child and if you're an adult. Så är det också så att det är ju… barn lär sig snabbare så klart. It is also the case that it is... children learn faster of course. Het is ook zo dat... kinderen leren natuurlijk sneller. Men det är också jobbigt för ett barn som hamnar i en helt ny språk. But it is also difficult for a child who ends up in a completely new language. Maar het is ook moeilijk voor een kind dat in een geheel nieuwe taal terechtkomt.

Sofi: Men gör de det? Sofi: But do they? Sofi: Maar doen ze dat? Jag tänker ett barn som föds… ett barn… om man tänker efter ett år då har vi det här barnet kanske eventuellt börjat säga några få ord. Ich denke, ein Kind, das geboren wird ... ein Kind ... wenn Sie nach einem Jahr denken, haben wir dieses Kind vielleicht angefangen, ein paar Worte zu sagen. I think a child that is born... a child... if you think after a year, we have this child maybe started to say a few words. Ik denk dat een kind dat geboren wordt... een kind... als je na een jaar denkt dan hebben we dit kind misschien een paar woordjes gaan zeggen. Det är ju egentligen mycket mindre än vad vi förväntar oss av en svensk som har varit i Sverige ett år. It is actually much less than what we expect from a Swede who has been in Sweden for a year. Het is eigenlijk veel minder dan we verwachten van een Zweed die een jaar in Zweden is. Och jag menar… okej, en treåring - det kan vara… han kan väl uttrycka sig relativt okej liksom, men inte på, vad skulle man säga, en yrkesnivå så att den här personen kan diskutera fördelar och nackdelar med en viss lösning till ett problem. And I mean… okay, a three-year-old - it might be… he can express himself relatively okay, but not at, what would you say, a professional level so that this person can discuss the pros and cons of a certain solution to a problem .

Emil: Du har poänger där, men sen man måste också säga att talapparaten är inte utvecklad fysiskt. Emil: You have points there, but then you also have to say that the speech apparatus is not developed physically.

Sofi: Nej, nej. Sophie: No, no.

Emil: Men visst, men det har ju rätt i det. Emil: Of course, but it's right about that. Emil: Natuurlijk, maar het klopt wel. Sen beror också på barnets ålder - om man är under fem år då går det relativt fort att snappa upp det nya språket, då lär man sig det ungefär samtidigt som sitt första språk om man talar om simultant tvåspråkhet eller, ja, upp till tre års ålder. Then it also depends on the child's age - if you are under five years old then it is relatively quick to pick up the new language, then you learn it at about the same time as your first language if you are talking about simultaneous bilingualism or, yes, up to three years age. Men sen, mellan fem och åtta års ålder då tar det ganska lång tid att snappa upp det nya språket. But then, between the ages of five and eight, it takes quite a long time to pick up the new language. Det går lättare sen när man är över åtta år när man börjar bli åtta, nio, tio, tolv år, för då har första språket satt sig och då kan man liksom lära sig… lära sig det nya språket. It becomes easier after you are over eight years old, when you start to be eight, nine, ten, twelve years old, because then the first language has settled and then you can sort of learn... learn the new language. Het wordt gemakkelijker als je ouder bent dan acht jaar, als je acht, negen, tien, twaalf jaar oud bent, want dan is de eerste taal een feit en dan kun je een soort van leren... leer de nieuwe taal.

Sofi: Men är det inte så också när man kommit upp lite, eller att man då har den här analytiska förmågan och kan börja se mönster och dra slutsatser och göra jämförelser med sin egen så att man har lite mer av ett metaspråketperspektiv som man då också som vuxen har och kan utnyttja om man går en kurs att man kan generalisera och dra slutsatser. Sofi: But isn't that also the case when you've come up a bit, or that you then have this analytical ability and can start to see patterns and draw conclusions and make comparisons with your own so that you have a bit more of a meta-language perspective that you then also as an adult, you have and can use if you take a course that you can generalize and draw conclusions. Sofi: Maar is dat ook niet het geval als je een beetje omhoog bent gekomen, of dat je dan dit analytisch vermogen hebt en patronen kunt gaan zien en conclusies kunt trekken en vergelijkingen kunt maken met die van jezelf, zodat je wat meer van een metataal perspectief dat je dan ook als volwassene hebt en kunt gebruiken als je een cursus volgt die je kunt generaliseren en conclusies kunt trekken. Så tänker jag också, så när vi pratar om det här med barnen så är det väldigt mycket fokus på uttalet. I think so too, so when we talk about this with the children, there is a lot of focus on pronunciation. Dat vind ik ook, dus als we hier met de kinderen over praten, is er veel aandacht voor uitspraak. Jag tänker barn som lär sig ett språk har ofta väldigt, väldigt fint uttal men kanske inte har ordförrådet eller komplexiteten som en vuxen har. I think children learning a language often have very, very fine pronunciation but may not have the vocabulary or complexity that an adult has. Ik denk dat kinderen die een taal leren vaak een zeer, zeer fijne uitspraak hebben, maar misschien niet de woordenschat of complexiteit die een volwassene heeft. Jag tror att ofta vi dömer ut vuxna som har lärt sig just på grund av uttalet medan de samtal som den här hållbarhetsredovisningskonsulten som har ett jättefint ordförråd och kanske ofta bättre än till och med jag då, men som har ett dåligt uttal. I think that often we judge adults who have learned precisely because of the pronunciation while they talk like this sustainability accounting consultant who has a great vocabulary and maybe often better than even me then, but has a bad pronunciation. Då liksom… då försvinner allt annat bakom det här. Then like... then everything else disappears behind this.

Emil: Ja, precis. Det är ju ett än själva firman som arbetsgivare och lekman inte ska bedöma språket för man stirra sig blind på uttalet alldeles för mycket. It is one thing but the company itself that employers and laymen should not judge the language because you stare blindly at the pronunciation far too much. Och en annan sak är ju också detta: om man ska tro att man ska lära sig språket genom att vara bland folk och vara på jobbet, det är ju… vem ska hjälpa dig? And another thing is also this: if you are to believe that you should learn the language by being among people and being at work, that is... who is going to help you? Vem ska lära dig språket? Who will teach you the language? För att det uppstår frågor hela tiden - varför heter det en bil men varför heter det ett hus eller ställe? Because questions arise all the time - why is it called a car but why is it called a house or place? Vad är det med grejen en och ett? What's with the one and one thing? Ja, det läs precis vad som skrevs. Yes, it read exactly what was written. Ja, het las precies wat er stond. Men nu har jag som svensk äntligen fått lära mig det här med en och ett. But now, as a Swede, I have finally had to learn this one by one. Maar nu, als Zweed, heb ik dit eindelijk een voor een moeten leren. Och då är det så att om det är samma i plural och singular, då är det ett. And then it is that if it is the same in plural and singular, then it is one. En dan is het zo dat als het hetzelfde is in meervoud en enkelvoud, dan is het één. Så är det till ett hus, många hus, men även vad då? So it is for a house, many houses, but also what? Dus het is voor een huis, veel huizen, maar ook wat? Är det ett äpple, många äpplen? Is it an apple, many apples? Is het een appel, veel appels? Alltså folk… svenskar i allmänhet har ju liksom fantasier om hur språket fungerar som inte alls stämmer. So people... Swedes in general have some kind of fantasy about how the language works that isn't true at all. Dus mensen... Zweden hebben over het algemeen fantasieën over hoe de taal werkt die helemaal niet waar zijn. När man kommer som utlänning och är det som säger det där med detsamma i plural singular så är det ett. When you come as a foreigner and the thing that says the same thing is in the plural singular, it is one. Als je als buitenlander komt en het ding dat hetzelfde zegt in het meervoud enkelvoud staat, is het één. Jaha, en lärare, många lärare? Well, one teacher, many teachers? Det stämmer ju inte. That's not right. Dat klopt niet. Man behöver ju en expert som kan språket, som kan förklara hur det hänger ihop för det. You need an expert who knows the language, who can explain how it all fits together. Je hebt een expert nodig die de taal kent, die kan uitleggen hoe het allemaal in elkaar steekt.

Sofi: Ett annat motargument mot det här att gå på kurs i stället för att, liksom, läras ut i den så kallade verkligheten är att många invandrare som man ser är studioovana, de kanske inte vet hur man tillgodogör sig en mer teoretisk kurs. Sofi: Ein weiteres Gegenargument dagegen, einen Kurs zu besuchen, anstatt in der sogenannten Realität unterrichtet zu werden, ist, dass viele Immigranten, die Sie sehen, mit dem Studio nicht vertraut sind und möglicherweise nicht wissen, wie man einen theoretischeren Kurs assimiliert. Sofi: Another counter-argument against this going on a course instead of, like, being taught in the so-called reality is that many immigrants you see are unfamiliar with the studio, they may not know how to assimilate a more theoretical course. Sofi: Een ander tegenargument tegen het volgen van een cursus in plaats van les te krijgen in de zogenaamde realiteit, is dat veel immigranten die je ziet de studio niet kennen, ze misschien niet weten hoe ze een meer theoretische cursus moeten assimileren. Ja, vad tror du on det här? Yes, what do you think about this? Ja, wat vinden jullie hiervan?

Emil: Jo, men det är ju ett argument. Emil: Ja, aber es ist ein Argument. Emil: Yes, but it is an argument. Emil: Ja, maar het is een argument. En del har ju svårt att studera. Some have difficulty studying. Sommigen hebben moeite met studeren. Om man aldrig har studerat så vet man inte riktigt hur man gör och då… tänker de att det är lättare att lära sig genom av att prata med folk. If you've never studied, you don't really know how to do it and then... they think it's easier to learn by talking to people. Als je nog nooit hebt gestudeerd, weet je niet echt hoe je het moet doen en dan... denken ze dat het makkelijker is om te leren door met mensen te praten. Så kan det vara för vissa, men jag tycker att som lärare så är det min uppgift att hjälpa dem som är studioovana och lära dem studieteknik och tala om dem… It may be like that for some, but I think that as a teacher it is my job to help those who are new to the studio and teach them study techniques and talk about them... Voor sommigen is dat misschien zo, maar ik denk dat het als leraar mijn taak is om degenen die nieuw zijn in de studio te helpen en hen studietechnieken te leren en erover te praten ...

Sofi: Jag tänker där är nästan… för mig, för mig tycker jag det är sätt att inte som tvärtom att den studioovan kanske tycker det ännu svårare att slungas ut i en så kallad verklighet där man liksom ska analysera och räkna ut saker själv utan den personen kan göra mycket, mycket större behov av vägledning om hur man egentligen gör när man lär sig ett språk och, som du säger, prata om studieteknik och att man lär sig saker i rimliga portioner, på rätt sätt, och kanske kombinerar både… att skriva handlar inte bara om att skriva, utan skriva är också en metod för att, liksom, komma ihåg saker? Sofi: I think there is almost... for me, for me I think it's a way of not as the opposite, that the studio above might find it even more difficult to be thrown into a so-called reality where you sort of have to analyze and figure things out yourself without the the person may do much, much more in need of guidance on how to actually go about learning a language and, as you say, talking about study techniques and learning things in reasonable portions, in the right way, and perhaps combining both… to writing is not only about writing, but writing is also a method of, like, remembering things? Sofi: Ik denk dat er bijna... voor mij, voor mij denk ik dat het een manier is om niet als het tegenovergestelde te doen, dat de studio hierboven het misschien nog moeilijker vindt om in een zogenaamde realiteit te worden gegooid waar je een beetje moet zelf dingen analyseren en uitzoeken zonder dat de persoon veel, veel meer kan doen die behoefte heeft aan begeleiding bij het leren van een taal en, zoals je zegt, praten over studietechnieken en dingen leren in redelijke porties, op de juiste manier , en misschien beide combineren... gaat schrijven niet alleen over schrijven, maar is schrijven ook een methode om dingen te onthouden? Ja, det vet vi ju alla. Yes, we all know that. Ja, dat weten we allemaal. Själv skulle vi komma ihåg listor och man skriver ner allt möjligt. Personally, we would remember lists and you write down everything possible. Persoonlijk zouden we lijsten onthouden en schrijf je al het mogelijke op. Det måste man göra när man lär sig språk, man kan inte ha allt där i huvudet för då har man inte sett den här referensen, man kan gå tillbaka och titta på någonting. You have to do that when you learn a language, you can't have everything there in your head because then you haven't seen this reference, you can go back and look at something.

Emil: Precis, det där hör det där igen, att det är att binda ena handen bakom ryggen. Emil: Exactly, that belongs there again, that it is tying one hand behind the back. Emil: Precies, dat hoort daar ook weer, dat is een hand op de rug binden. En gång så fick ett uppdrag att jag skulle vara någon sorts spansklärare för sexåringar som inte kunde läsa eller skriva på någon friskola som hade det som sin idé. Einmal bekam ich den Auftrag, eine Art Spanischlehrer für Sechsjährige zu sein, die nicht lesen oder schreiben konnten, an einer unabhängigen Schule, die das als ihre Idee hatte. Once I was given an assignment that I would be some kind of Spanish teacher for six-year-olds who couldn't read or write at some independent school that had that as their idea. Det var ju helt omöjligt, upptäckte jag, för att om jag inte kan skriva ner nånting alls då är det bara här ‘repeat after me…', ‘säg så här … hola, hola', så skulle du försöka komma ihåg det tio minuter senare. It was absolutely impossible, I discovered, because if I can't write anything down at all then it's just 'repeat after me...', 'say like this... hola, hola', and you'd try to remember it for ten minutes later. Het was absoluut onmogelijk, ontdekte ik, want als ik helemaal niets kan opschrijven, dan is het gewoon 'na mij herhalen...', 'zeg zo... hola, hola', en je zou proberen het te onthouden het voor tien minuten later. Det är omöjligt. Det är svårt att lära sig ett språk utan att kunna skriva.

Sofi: Ja, precis. Om man kommer tillbaka till barn och så där, då är det ju faktiskt också väldigt mycket repetitiva moment - man sjunger sånger och ramsor och sådär. Wenn Sie zurück zu Kindern und solchen Sachen gehen, dann gibt es tatsächlich auch sehr repetitive Momente – Sie singen Lieder und Reime und solche Sachen. If you go back to children and so on, then there are actually very repetitive moments too - you sing songs and rhymes and so on. Als je teruggaat naar kinderen en dat soort dingen, dan zijn er eigenlijk ook heel repetitieve momenten - je zingt liedjes en rijmpjes en dat soort dingen. Det är ju också för att man snappar inte upp så där helt enkelt, utan man behöver vägledning och någon slags metodik eller struktur i det man gör. Es liegt auch daran, dass Sie es nicht einfach so aufgreifen, sondern dass Sie bei dem, was Sie tun, Anleitung und eine Art Methodik oder Struktur benötigen. It's also because you don't just pick it up like that, but you need guidance and some kind of methodology or structure in what you do. Het is ook omdat je het niet alleen zo oppakt, maar dat je begeleiding en een soort van methodologie of structuur nodig hebt in wat je doet.

Emil: Exakt. Det var det enda som funkade med sexåringar. It was the only thing that worked with six-year-olds. Det var sjunga sånger vi föräldrar kunde göra. Es waren Lieder, die wir Eltern singen konnten. It was sing songs we parents could do. Het waren liedjes zingen die we als ouders konden doen.

Sofi: Där kan man komma ihåg någonting. Sofi: Da kannst du dich an etwas erinnern. Sofi: You can remember something there. Sofi: Je kunt je daar iets herinneren.

Sofi: Hur lär man sig det svenska för att jobba och när ska man börja jobba? Sofi: How do you learn Swedish for work and when should you start working? Sofi: Hoe leer je Zweeds voor je werk en wanneer moet je beginnen met werken? Tycker du? Do you think? Denk je?

Emil: Ja, det finns en fantasi om att folk ska ut i arbete så fort som möjligt. Emil: Yes, there is a fantasy that people should go to work as soon as possible. Emil: Ja, er bestaat een fantasie dat mensen zo snel mogelijk aan het werk moeten. Det här är en sådan här politiker dröm att då kommer man ut i verkligheten och lär sig språket. This is such a politician's dream that then you get out into reality and learn the language. Dit is de droom van zo'n politicus dat je dan de realiteit instapt en de taal leert. Det klart är bra att få ett jobb så att man får en egen lön och så vidare och får en bra självkänsla, men att hamna på en praktikplats, en arbetsplats när du kan inte ett ord är extremt svårt. Of course, it's good to get a job so that you get your own salary and so on and get a good self-esteem, but ending up in an internship, a workplace when you don't know a word is extremely difficult. Natuurlijk is het goed om een baan te krijgen, zodat je je eigen salaris krijgt enzovoort en een goed gevoel van eigenwaarde krijgt, maar op een stage belanden, een werkplek als je geen woord kent, is extreem moeilijk. Tänk dig själv att du plötsligt är i Kina och nu så ska du jobba här på en restaurang. Alltså… du kan inte ett ord. Also... du kennst kein Wort. Dus... je kent geen woord. Du ska jobba. Je moet werken. Lär dig språket medan du jobbar! Leer de taal terwijl je werkt! Det är ju extremt mycket begärt. That is extremely much to ask. Dat is enorm veel gevraagd. Och det som händer då är att man skickas ut på praktik och så har man kanske gå på SFI om någon dag i veckan, och sedan är man på sin praktikplats och på praktiken pratar man lite grann. And what happens then is that you are sent out on an internship and then you maybe go to SFI a few days a week, and then you are at your internship and at the internship you talk a little. En wat er dan gebeurt, is dat je op stage wordt gestuurd en dan ga je misschien een paar dagen per week naar SFI, en dan ben je op je stage en op de stage praat je een beetje. Man säger kanske ‘hej', ‘hej då'.

Sofi: Jag var på en föreläsning när man pratade om att det var många som, så att säga, som gick på en SFI kurs och sedan kom ut i arbetslivet och då upptäckte man att när de hade jobbat ett antal månader så hade den språknivån sjunkit, att de hade stimulerat så pass lite i sin arbetsmiljö. Sofi: I was at a lecture when it was talked about that there were many people who, so to speak, went on an SFI course and then entered the working world and then discovered that after they had worked for a number of months, their language level had dropped , that they had stimulated so little in their work environment. De hade förlorat ganska mycket av de språkkunskaperna som de hade fått under kursen tidigare. They had lost quite a lot of the language skills they had gained during the course earlier.

Emil: Men det finns en numera känd avhandling av Karin Sandwall där hon mätte några som var på praktik, hur mycket svenska de talade, alltså hur mycket de hade rätt tal själva, hur mycket interaktion med någon annan på svenska. Emil: But there is a now-famous thesis by Karin Sandwall where she measured some who were on an internship, how much Swedish they spoke, i.e. how much they had the correct speech themselves, how much interaction with someone else in Swedish. Emil: Maar er is een inmiddels beroemde stelling van Karin Sandwall waarin ze bepaalde die op stage waren, mat hoeveel Zweeds ze spraken, d.w.z. hoeveel ze zelf de juiste spraak hadden, hoeveel interactie met iemand anders in het Zweeds. Kan du gissa hur mycket per dag som de talade svenska? Kun je raden hoeveel ze Zweeds per dag spraken? Den som talade mest svenska av de här fyra… The one who spoke the most Swedish of these four… Degene die het meeste Zweeds sprak van deze vier...

Sofi: Pratar vi minuter tror jag här. Sofi: Let's talk minutes, I think here. Sofi: Laten we het over de minuten hebben, denk ik hier.

Emil: Hur många minuter?

Sofi: Då säger jag… tjugo per dag?

Emil: Om jag inte minns helt fel, så den som talade mest talade 2 minuter per dag. Emil: If I remember correctly, the person who spoke the most spoke 2 minutes per day. Emil: Als ik het me goed herinner, sprak de persoon die het meest sprak 2 minuten per dag.

Sofi: Nejjj… det är ju chockerande faktiskt. Sofi: No... it's actually shocking. Jag undrar om det här egentligen grundar sig i någon, liksom, moral fråga att man tycker att invandrare ska göra rätt för sig, inte sitta här liksom och lata sig plugga, utan… gå att jobba och betala skatt och så där? I wonder if this is actually based on some, like, moral question that you think that immigrants should do right for themselves, not sit here and pretend to study, but... go to work and pay taxes and so on? Ik vraag me af of dit echt gebaseerd is op een morele vraag waarvan je vindt dat immigranten het goed voor zichzelf moeten doen, niet hier zitten en doen alsof ze studeren, maar... gaan werken en belasting betalen enzovoort?

Emil: Ja, kanske delvis, det tror jag, men jag tror också det att man har märkt att SFI inte riktigt är så bra som det borde vara. Emil: Yes, maybe partly, I think so, but I also think that it has been noticed that SFI is not quite as good as it should be. Emil: Ja, misschien gedeeltelijk, ik denk het wel, maar ik denk ook dat het is opgevallen dat SFI niet zo goed is als het zou moeten zijn. Folk går på SFI för länge, de lär sig inte språket ändå, de får inget jobb ändå, och då har man hittat på till exempel att det här med det… de har inte lärt sig rätt svenska, de vet inte hur man pratar med folk, de måste gå på praktik. People go to SFI for too long, they don't learn the language anyway, they don't get a job anyway, and then you find out, for example, that this and that... they haven't learned Swedish properly, they don't know how to talk to people , they have to do an internship. Mensen gaan te lang naar SFI, ze leren de taal toch niet, ze krijgen toch geen baan, en dan kom je er bijvoorbeeld achter dat dit... ze hebben niet goed Zweeds geleerd, ze weet niet hoe ze met mensen moeten praten, ze moeten stage lopen. Eller så hittar man på att när även de har lärt sig fel ord, vi ska ha kurser i yrkessvenska i stället och då får man gå på någon sorts yrkessvenskakurs från första dagen. Or you find that when they too have learned the wrong words, we should have courses in professional Swedish instead and then you have to attend some kind of professional Swedish course from day one. Of je vindt dat wanneer ook zij de verkeerde woorden hebben geleerd, we in plaats daarvan cursussen in professioneel Zweeds moeten hebben en dan moet je vanaf de eerste dag een soort professionele cursus Zweeds volgen. Men…

Sofi: Då kan man väl klargöra att det finns olika typer av SFI - det finns Svenska För Invandrare som är, liksom, standard kursen som de flesta… Sofi: Then you can clarify that there are different types of SFI - there is Swedish for Immigrants which is, like, the standard course that most... Sofi: Dan kun je verduidelijken dat er verschillende soorten SFI zijn - er is Zweeds voor immigranten, wat de standaardcursus is die de meeste...