×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.


image

Lysande Lagom, A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (1)

A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (1)

Emil: Det var en utländsk läkare som frågade mig om jag var uppstoppad.

Men han menade förstoppning.

INTRO

Lysande Lagom

Emil: Välkommen till Lysande Lagom. En podd om svensk kultur, svenskt språk och om att lära sig svenska. Jag heter Emil Molander, jag är lärare i svenska som andraspråk.

Sofi: Och jag heter Sofi Tegsveden Deveaux och jag driver företaget Bee Swedish som ger kurser i svenska och svenskhet. Välkommen!

Emil: Du träffar ganska många olika yrkesgrupper i ditt jobb.

Sofi: Ja, precis, så jag har ju väldigt många kurser i svenska och framförallt till företagen som är mina kunder och jag ger deras arbetstagare kurser och ofta då kurser som är anpassade till deras yrkesområden.

Emil: Vad för typiska yrkena?

Sofi: Jag jobbar ju i Stockholm så det är väldigt mycket IT folk som är mjukvaruutvecklare och ingenjörer av olika slag. Sen har jag ganska många arkitekter, en del civilekonomer eller marknadsförare. Jag har en del sjukvårdspersonal. Vad jag gillar med att jobba med yrkesgruppen är att det att jag får lära känna folk från olika expert områden och att de sedan delar med sig. Det blir ofta att de pratar om sitt jobb och jag hjälper dem att uttrycka sig på jobb och jag måste göra research, hitta artiklar och texter och ord och så där som knyter an till det de gör och det som är så roligt för mig att jag får lära mig jättemycket om det dem håller på med och det finns ju alla möjliga människor. Jag hade någon expert på, sa papier maché och höll på liksom professionellt att göra drakar av det som sålde vad skulle jag aldrig intresserat mig för annars så tvinga sig in med det här och lära mig dessa tekniker.

Emil: Då får du krav från en arbetsgivare, då på papier maché fabrik.

Sofi: Hon var i ett eget företag.

Emil: Ok jag förstår. Men den här Kalle här från Ungern, han måste lära sig att programmera på svenska. Nej, men han måste kunna svenska i jobbet.

Sofi: [namn] från Indien?

Emil: Ja, just det. Kan du någonting om programmering och vad man säger då? Vad saker heter eller hur du går tillväga?

Sofi: Nu har jag lärt mig ganska mycket och just programmering brukar sällan vara behov av att kunna själva, liksom programmeringsarbetet, utan då är det ju mer fokus på andras. För många svenskar använder engelska även när de sitter och programmerar. Det är liksom ett universellt språk, men däremot finns det ofta ett stort behov av att kunna samarbeta och kommunicera både internt och externt och att programmera ofta internt att bygga upp samarbetsförmågan genom språket.

Emil: Så det är inte, liksom, den speciella yrkes terminologin egentligen, utan det är liksom någon mer allmän yrkessvenska eller?

Sofi: Ja, precis. Det handlar om vad jag måste göra för ofta har jag arbetsgivaren som har ingen koll alls utan de tycker liksom de. Men det här är inte tillräckligt bra som får jag försöka lista ut vad det är som inte funkar. Ibland kan det vara till exempel att någon person helt enkelt upplevs som ganska otrevlig i gruppen och det är ju egentligen sällan någonting som är liksom personligt utan du… personen behöver…

Emil: …det är inte det…

Sofi: …det kan vara personligt såklart, men ofta är en språklig eller kulturell sak. Den här personen som inte riktigt vet hur han ska kommunicera med de andra svenskarna och… eller känner sig väldigt blyg och inte vågar kommunicera utan blir väldigt tillbakadragen. Då kan det ju vara lätt att åtgärda genom språkliga verktyg för att fungera i gruppen.

Emil: Ja, jag tycker ofta det kan vara så här att om om när någon som är blyg och tystlåten så är det oftast att de inte vet vad de ska säga. De har inte några ord och då blir man tyst och blyg i stället och framstår som otrevliga.

Sofi: Ja, eller? Det kan också vara att den personen inte förstår vad de andra säger, och liksom nickar och låtsas förstå, men inte förstår.

Emil: Men det är just någon sorts allmän språkkurs man har med bara…

Sofi: Sedan jobbade jag ganska länge har med kärnkraftsingenjör låtit väldigt avancerat och jag lärde mig ganska mycket om kärnkraften höll på med bränsle, bränsle, behållare till olika av olika slag och det var väldigt viktigt att det var rätt dimensioner och så där. Men vad var hon egentligen konkret gjorde på jobbet är bara att hon skrev rapporter. De här rapporterna är väldigt viktiga. Det är nästan som ett juridiskt dokument att de måste vara väldigt tydliga, att man säger en sak och inte är tvetydlig på något sätt, vad liksom landade i vad hon behövde bli väldigt, väldigt bra på struktur. Alltså att strukturera språket, använda sambandsord som till exempel däremot, eller dessutom, tydligen, alltså den typen av ord på rätt sätt.

Emil: Ja, jag tycker det ofta är så där att det är de där namnen på olika bränsle behåller det… de går ganska bra att lära sig själv som de kunde ha säkert redan. De hade liksom sätt att ha det där måste motsvara det här objektet på mitt språk.

Sofi: Precis.

Emil: Sa när det där är substantiv som den här saken, vad heter den? Det är mycket lättare. Det svårare är ju än att få ihop det.

Sofi: Precis. Hur man ska se ut, vad som är vår och när man kommer in på en arbetsplats för en person som redan jobbar, den får ju redan… den personen får redan språklig support från medarbetare och den… som svensk medarbetare så är det ganska lätt att förklara terminologi att man kan slå upp en Wikipedia artikel eller visa på en bild eller… alltså det går ganska lätt att förklara det i enkla ord. Men med det som ofta den här svenska medarbetaren saknar innehar metaspråkliga kompetensen, att han eller hon kan se lite bortom just orden. Vad är det som egentligen inte fungerar?

Sofi: Jag har ju en hållbarhetsredovisningskonsult också och han har varit i Sverige..

Emil: Så klart som han har

Sofi: …i snart tio år. Han är en otroligt duktig så han kan ju i princip alla ord på svenska. Han jobbar också väldigt mycket med juridiska texter. Och där fick jag också göra en felsökning. Varför upplevde han att det … är hans eget företag upplever att det är någonting som inte funkar och vad vi kom fram till är att han han kan inte uttala sammansatta ord inklusive då, som sin egen titel som hållbarhetsredovisningskonsult.

Emil: Just det. Det ska vara betoning i början och slutet av HÅLLbarhetsredovisningskonSULT. Det är inte så himla självklart.

Sofi: Det är inte så himla självklart och det är många av den typen. Liksom klimatmål, Kyotoavtalet… Så många ord som är och återkommer i hans jobb som han inte kunde uttala. Det blir jättejobbigt.

Emil: Ja, det där är ofta en sådan här sak, det märker jag också. De sammansatta orden, vi går till dem.

Sofi: Ska vi förklara för för den är inte insatta lyssnare vad ett sammansatt ord är?

Emil: Ja, men det är ett ord som består i sin tur av andra ord som satt ihop som hållbarhet, redovisning och konsult, man setter upp ett ord med en väldigt speciell betoning på svenska som dock varierar i olika dialekter. Men jag brukar ju säga att det ska låta nu finns här [*demonstrerar betoning*] hållbarhetsredovisningskonsult som gäller inte om man bor i Skåne då. Men när det gäller det i Stockholm eller?

Sofi: Ja, det gäller i Stockholm och dessutom betoningen vilka ljud som är långt att… För många, till exempel italienare som hör till den engelska monoton betoning eller gör det liksom någonting som blir långt på fel ställe blir hållbArhetsrEdovIsningskonsult att… liksom betoningen blir helt fel och det är helt omöjligt för svenska öron att lista ut vad den här personen säger.

Emil: Alltså betoningen är väldigt viktigt och just det att det aldrig får vara mer än två långa betonade ord. Det får inte vara hållbarhetsredovisningskonsult. Så det blir konstigt då det ska vara första och sista hållbarhets och då är dom andra på samma ton: ‘hållbarhetsredovisnings kon de de de de… suuult' och det tar lite tid att lära sig en del och tror inte på när man kan berätta det för dem heller.

Sofi: …och inte svenska det heller.

Emil: Nej, vi arbetar i motvind.

Sofi: Men hur vet man som arbetsgivare om en sökande till ett jobb har rätt förkunskaper i språket?

Emil: Ja, jag tycker att man inte riktigt vet det. Det är svårt som lekman att bedöma språk… det är klart. Du kan sitta och prata med en människa och då kan du tycka att det här fungerar. Men det beror ju…. För det första beror det på vad du pratar om. Jag får ofta i uppgift att landstinget anställer en läkare. Så vill de veta. Men hur är språket? Då tar de in mig. I stället för att göra det med den själv så kommer jag dit och så träffar jag personer och så pratar vi ‘jaha, varifrån kommer du?' Men det går jättebra. Han berättar om sin utbildning och vad de gör. Sedan ställer jag en sådan här fråga ‘Jaha, men kan du förklara vad högt blodtryck är för någonting? Hur ska man behandla högt blodtryck?' och då börjar [*stamning*], alltså språket tar stopp, det börjar staka sig inte samma flyt, de har inte ordförrådet, de vet inte hur de ska uttrycka sig. Det är som om man jobbar som arbetsgivare bara sitter och pratar om privatlivet eller något, då kan man tycka att det är hur bra som helst. Men man har inte testat en svårare situation.

Sofi: Ja, precis. Det finns ju en annan sak: är det många som måste söka ett jobb? Jag hjälper ju också folk att förbereda sig för intervju, där att man har pluggat in svar på liksom ganska förutsägbara frågor som de frågor ‘vad har du jobbat med tidigare?' då har man varit in med en monolog.

Emil: Man har en harang…

Sofi: Så det är inte bara svåra saker utan nu har oväntade frågor också som kan få en att tappa. Då måste man vara spontan och, så att säga, plocka ihop orden och formulera sig själv. Och då är det väl så att man…

Emil: Precis. Ju men det är dels det och sedan även skriftligt. Där är det klart att som arbetsgivare kan man ju skriva privata brev och skriva om det här, men det beror också på hur man tycker också man ska ta till som är professionell. Lärare som utbildar de här, att de kan göra en uppgift där man får visa prov på språk på en högre nivå. Om du behöver skriva rapporter som förklarar hur saker och ting hänger ihop eller vad liksom vilka slutsatser det ska leda helt, men då måste man visa att man kan skriva den typen av text också. Det går inte att skriva vad det gjorde i helgen och allt är korrekt, men det är mycket svårare att skriva om någonting komplicerat.

Sofi: Precis. Det är intressant…. Alltså jag har många arbetsgivare när de anlitar mig, men de kan väl inte skriva. Det finns väl inget behov av att skriva utan vi ska fokusera på att prata… Det verkar nästan som jag upplever att det finns en allmän trend, att man börjar se det här skriftliga språket som väldigt sekundärt och att det är liksom viktigare på något sätt att personen ska prata och att man också kommer in att man börjar prata svenska snabbare om man bara fokuserar på att prata.

Emil: Ja, det är en jättevanlig missuppfattning att det viktigaste är att man kan prata, men det man behöver inte - man ska inte sitta och lära sig grammatik utan man ska bara prata. Och så tror folk att det liksom är bra. Jag hade… jag träffade en människa som har bott 30 år i Sverige och jobbar som lärare och hon ångrade så att hon inte hade lärt sig språket ordentligt från början, hon hade inte lärt sig skriftspråk. Hon pratar ju bra och ett stort ordförråd kan uttrycka vad hon vill. Men i skrift så har han jättesvårt. Hon säger ‘Så när jag skriver brev till mina elevers föräldrar, då måste jag be min egen dotter att korrläsa, för jag vill inte framstå som mindre vetande i föräldrarnas ögon eller framstå som att jag har liksom dåligt språk och inte vet vad jag håller på med' och det tyckte jag var som en sorg för henne.


A3: Språk på jobbet: hur mycket svenska måste man kunna? (1)

Emil: Det var en utländsk läkare som frågade mig om jag var uppstoppad. Emil: It was a foreign doctor who asked me if I was stuffed up. 埃米爾:是一個外國醫生問我是不是被塞住了。

Men han menade förstoppning. Aber er meinte Verstopfung. But he meant constipation. 但他指的是便秘。

INTRO

Lysande Lagom 輝煌恰到好處

Emil: Välkommen till Lysande Lagom. Emil:歡迎來到 Lysande Lagom。 En podd om svensk kultur, svenskt språk och om att lära sig svenska. Jag heter Emil Molander, jag är lärare i svenska som andraspråk.

Sofi: Och jag heter Sofi Tegsveden Deveaux och jag driver företaget Bee Swedish som ger kurser i svenska och svenskhet. Välkommen!

Emil: Du träffar ganska många olika yrkesgrupper i ditt jobb.

Sofi: Ja, precis, så jag har ju väldigt många kurser i svenska och framförallt till företagen som är mina kunder och jag ger deras arbetstagare kurser och ofta då kurser som är anpassade till deras yrkesområden. Sofi: Yes, exactly, so I have a lot of courses in Swedish and above all for the companies that are my clients and I give their employees courses and often courses that are adapted to their professional areas.

Emil: Vad för typiska yrkena?

Sofi: Jag jobbar ju i Stockholm så det är väldigt mycket IT folk som är mjukvaruutvecklare och ingenjörer av olika slag. Sofi: Ich arbeite in Stockholm, also gibt es viele IT-Leute, die Softwareentwickler und Ingenieure verschiedener Art sind. Sen har jag ganska många arkitekter, en del civilekonomer eller marknadsförare. Then I have quite a few architects, some with degrees in economics or marketers. Jag har en del sjukvårdspersonal. I have some medical staff. Vad jag gillar med att jobba med yrkesgruppen är att det att jag får lära känna folk från olika expert områden och att de sedan delar med sig. What I like about working with the professional group is that I get to know people from different areas of expertise and that they then share. Det blir ofta att de pratar om sitt jobb och jag hjälper dem att uttrycka sig på jobb och jag måste göra research, hitta artiklar och texter och ord och så där som knyter an till det de gör och det som är så roligt för mig att jag får lära mig jättemycket om det dem håller på med och det finns ju alla möjliga människor. Jag hade någon expert på, sa papier maché och höll på liksom professionellt att göra drakar av det som sålde vad skulle jag aldrig intresserat mig för annars så tvinga sig in med det här och lära mig dessa tekniker. I had some expert on, said papier mache and was sort of professionally making kites out of it that sold what I would never have taken an interest in otherwise forced myself into this and learning these techniques.

Emil: Då får du krav från en arbetsgivare, då på papier maché fabrik. Emil: Then you get demands from an employer, then at a papier mache factory.

Sofi: Hon var i ett eget företag. Sofi: She was in her own company.

Emil: Ok jag förstår. Men den här Kalle här från Ungern, han måste lära sig att programmera på svenska. Nej, men han måste kunna svenska i jobbet.

Sofi: [namn] från Indien?

Emil: Ja, just det. Kan du någonting om programmering och vad man säger då? Do you know anything about programming and what to say? Vad saker heter eller hur du går tillväga? What are things called or how do you go about it?

Sofi: Nu har jag lärt mig ganska mycket och just programmering brukar sällan vara behov av att kunna själva, liksom programmeringsarbetet, utan då är det ju mer fokus på andras. Sofi: Now I've learned quite a lot, and programming in particular is rarely something you need to know yourself, just like the programming work, but then there's more focus on other people's. För många svenskar använder engelska även när de sitter och programmerar. Too many Swedes use English even when they sit and program. Det är liksom ett universellt språk, men däremot finns det ofta ett stort behov av att kunna samarbeta och kommunicera både internt och externt och att programmera ofta internt att bygga upp samarbetsförmågan genom språket. It is like a universal language, but on the other hand there is often a great need to be able to collaborate and communicate both internally and externally and to program often internally to build up the ability to collaborate through the language.

Emil: Så det är inte, liksom, den speciella yrkes terminologin egentligen, utan det är liksom någon mer allmän yrkessvenska eller? Emil: So it's not, like, the special professional terminology really, but it's like some more general professional Swedish, right?

Sofi: Ja, precis. Det handlar om vad jag måste göra för ofta har jag arbetsgivaren som har ingen koll alls utan de tycker liksom de. It's about what I have to do because often I have the employer who has no idea at all, but they think as they do. Men det här är inte tillräckligt bra som får jag försöka lista ut vad det är som inte funkar. But this is not good enough so I have to try to figure out what is wrong. Ibland kan det vara till exempel att någon person helt enkelt upplevs som ganska otrevlig i gruppen och det är ju egentligen sällan någonting som är liksom personligt utan du… personen behöver… Sometimes it can be, for example, that someone is simply perceived as quite unpleasant in the group, and it's really rarely something that's kind of personal without you... the person needs...

Emil: …det är inte det…

Sofi: …det kan vara personligt såklart, men ofta är en språklig eller kulturell sak. Sofi: ...it can be personal of course, but often is a linguistic or cultural thing. Den här personen som inte riktigt vet hur han ska kommunicera med de andra svenskarna och… eller känner sig väldigt blyg och inte vågar kommunicera utan blir väldigt tillbakadragen. This person who doesn't really know how to communicate with the other Swedes and... or feels very shy and doesn't dare to communicate but becomes very withdrawn. Då kan det ju vara lätt att åtgärda genom språkliga verktyg för att fungera i gruppen.

Emil: Ja, jag tycker ofta det kan vara så här att om om när någon som är blyg och tystlåten så är det oftast att de inte vet vad de ska säga. De har inte några ord och då blir man tyst och blyg i stället och framstår som otrevliga. They don't have any words and then you become quiet and shy instead and come off as unpleasant.

Sofi: Ja, eller? Det kan också vara att den personen inte förstår vad de andra säger, och liksom nickar och låtsas förstå, men inte förstår. It could also be that that person doesn't understand what the others are saying, and kind of nods and pretends to understand, but doesn't.

Emil: Men det är just någon sorts allmän språkkurs man har med bara… Emil: But it's just some kind of general language course that you have just...

Sofi: Sedan jobbade jag ganska länge har med kärnkraftsingenjör låtit väldigt avancerat och jag lärde mig ganska mycket om kärnkraften höll på med bränsle, bränsle, behållare till olika av olika slag och det var väldigt viktigt att det var rätt dimensioner och så där. Sofi: Since I worked for quite a long time, with a nuclear engineer sounded very advanced and I learned quite a lot about nuclear power was doing fuel, fuel, containers for different kinds and it was very important that it was the right dimensions and so on. Men vad var hon egentligen konkret gjorde på jobbet är bara att hon skrev rapporter. But what she actually did concretely at work is just that she wrote reports. De här rapporterna är väldigt viktiga. Det är nästan som ett juridiskt dokument att de måste vara väldigt tydliga, att man säger en sak och inte är tvetydlig på något sätt, vad liksom landade i vad hon behövde bli väldigt, väldigt bra på struktur. It's almost like a legal document that they have to be very clear, that you say one thing and not be ambiguous in any way, what kind of landed in what she needed to be very, very good at structure. Alltså att strukturera språket, använda sambandsord som till exempel däremot, eller dessutom, tydligen, alltså den typen av ord på rätt sätt. That means structuring the language, using conjunctions such as, for example, however, or in addition, apparently, that type of word in the right way.

Emil: Ja, jag tycker det ofta är så där att det är de där namnen på olika bränsle behåller det… de går ganska bra att lära sig själv som de kunde ha säkert redan. Emil: Yes, I think it's often the case that it's those names of different fuels that keep it... they're pretty good at teaching themselves that they could have probably already. De hade liksom sätt att ha det där måste motsvara det här objektet på mitt språk. They sort of had ways of having that must correspond to this object in my language.

Sofi: Precis.

Emil: Sa när det där är substantiv som den här saken, vad heter den? Emil: So when it's a noun like this thing, what's it called? Det är mycket lättare. Det svårare är ju än att få ihop det. It's more difficult than getting it together.

Sofi: Precis. Hur man ska se ut, vad som är vår och när man kommer in på en arbetsplats för en person som redan jobbar, den får ju redan… den personen får redan språklig support från medarbetare och den… som svensk medarbetare så är det ganska lätt att förklara terminologi att man kan slå upp en Wikipedia artikel eller visa på en bild eller… alltså det går ganska lätt att förklara det i enkla ord. How to look, what is ours and when you enter a workplace for a person who is already working, they already receive... that person already receives linguistic support from employees and they... as a Swedish employee, it is quite easy to explain terminology that you can look up a Wikipedia article or show a picture or... so it's quite easy to explain it in simple words. Men med det som ofta den här svenska medarbetaren saknar innehar metaspråkliga kompetensen, att han eller hon kan se lite bortom just orden. But what this Swedish employee often lacks is the meta-linguistic competence, that he or she can see a little beyond just the words. Vad är det som egentligen inte fungerar? What is actually not working?

Sofi: Jag har ju en hållbarhetsredovisningskonsult också och han har varit i Sverige.. Sofi: I also have a sustainability accounting consultant and he has been to Sweden..

Emil: Så klart som han har Emil: Of course he has

Sofi: …i snart tio år. Sofi: ...for almost ten years. Han är en otroligt duktig så han kan ju i princip alla ord på svenska. He is incredibly talented, so he basically knows every word in Swedish. Han jobbar också väldigt mycket med juridiska texter. Och där fick jag också göra en felsökning. And there I also had to do some troubleshooting. Varför upplevde han att det … är hans eget företag upplever att det är någonting som inte funkar och vad vi kom fram till är att han han kan inte uttala sammansatta ord inklusive då, som sin egen titel som hållbarhetsredovisningskonsult. Why did he feel that it's ... is his own company feels that it's something that doesn't work and what we came up with is that he he can't pronounce compound words including then, like his own title of sustainability accounting consultant.

Emil: Just det. Det ska vara betoning i början och slutet av HÅLLbarhetsredovisningskonSULT. It must be emphasized at the beginning and end of SUSTAINABILITY REPORTING CONSULT. Det är inte så himla självklart. It is not so obvious.

Sofi: Det är inte så himla självklart och det är många av den typen. Liksom klimatmål, Kyotoavtalet… Så många ord som är och återkommer i hans jobb som han inte kunde uttala. Like climate goals, the Kyoto agreement... So many words that are and recur in his job that he could not pronounce. Det blir jättejobbigt. It will be very difficult.

Emil: Ja, det där är ofta en sådan här sak, det märker jag också. De sammansatta orden, vi går till dem.

Sofi: Ska vi förklara för för den är inte insatta lyssnare vad ett sammansatt ord är? Sofi: Shall we explain to uninitiated listeners what a compound word is?

Emil: Ja, men det är ett ord som består i sin tur av andra ord som satt ihop som hållbarhet, redovisning och konsult, man setter upp ett ord med en väldigt speciell betoning på svenska som dock varierar i olika dialekter. Emil: Yes, but it is a word that in turn consists of other words put together such as sustainability, accounting and consultant, you set up a word with a very special emphasis in Swedish which, however, varies in different dialects. Men jag brukar ju säga att det ska låta nu finns här [*demonstrerar betoning*] hållbarhetsredovisningskonsult som gäller inte om man bor i Skåne då. But I usually say that it should sound like there is now [*demonstrates emphasis*] a sustainability accounting consultant which does not apply if you live in Scania then. Men när det gäller det i Stockholm eller? But when it comes to Stockholm, right?

Sofi: Ja, det gäller i Stockholm och dessutom betoningen vilka ljud som är långt att… För många, till exempel italienare som hör till den engelska monoton betoning eller gör det liksom någonting som blir långt på fel ställe blir hållbArhetsrEdovIsningskonsult att… liksom betoningen blir helt fel och det är helt omöjligt för svenska öron att lista ut vad den här personen säger. Sofi: Yes, it applies in Stockholm and also the emphasis which sounds are long to... For many, for example Italians who belong to the English monotonous stress or do it like something that becomes long in the wrong place becomes sustainability reporting consultant that... like the emphasis becomes completely wrong and it is completely impossible for Swedish ears to figure out what this person is saying.

Emil: Alltså betoningen är väldigt viktigt och just det att det aldrig får vara mer än två långa betonade ord. Emil: So the emphasis is very important and precisely that there must never be more than two long stressed words. Det får inte vara hållbarhetsredovisningskonsult. It must not be a sustainability accounting consultant. Så det blir konstigt då det ska vara första och sista hållbarhets och då är dom andra på samma ton: ‘hållbarhetsredovisnings kon de de de de… suuult' och det tar lite tid att lära sig en del och tror inte på när man kan berätta det för dem heller. So it gets weird when it's supposed to be first and last sustainability and then the others are on the same note: 'sustainability accounting con de de de de... suuuult' and it takes some time to learn a lot and don't believe when you can tell it for them either.

Sofi: …och inte svenska det heller. Sofi: ...and not Swedish either.

Emil: Nej, vi arbetar i motvind. Emil: No, we are working against the wind.

Sofi: Men hur vet man som arbetsgivare om en sökande till ett jobb har rätt förkunskaper i språket? Sofi: But how does an employer know if an applicant for a job has the right prior knowledge of the language?

Emil: Ja, jag tycker att man inte riktigt vet det. Det är svårt som lekman att bedöma språk… det är klart. It's hard as a layman to judge language... that's for sure. Du kan sitta och prata med en människa och då kan du tycka att det här fungerar. Men det beror ju…. But it depends... För det första beror det på vad du pratar om. Jag får ofta i uppgift att landstinget anställer en läkare. I am often told that the county council is hiring a doctor. Så vill de veta. Men hur är språket? Då tar de in mig. I stället för att göra det med den själv så kommer jag dit och så träffar jag personer och så pratar vi ‘jaha, varifrån kommer du?' Men det går jättebra. Han berättar om sin utbildning och vad de gör. Sedan ställer jag en sådan här fråga ‘Jaha, men kan du förklara vad högt blodtryck är för någonting? Then I ask a question like this 'Yes, but can you explain what high blood pressure is? Hur ska man behandla högt blodtryck?' och då börjar [*stamning*], alltså språket tar stopp, det börjar staka sig inte samma flyt, de har inte ordförrådet, de vet inte hur de ska uttrycka sig. Det är som om man jobbar som arbetsgivare bara sitter och pratar om privatlivet eller något, då kan man tycka att det är hur bra som helst. Men man har inte testat en svårare situation.

Sofi: Ja, precis. Det finns ju en annan sak: är det många som måste söka ett jobb? Jag hjälper ju också folk att förbereda sig för intervju, där att man har pluggat in svar på liksom ganska förutsägbara frågor som de frågor ‘vad har du jobbat med tidigare?' då har man varit in med en monolog.

Emil: Man har en harang… Emil: You have a harangue...

Sofi: Så det är inte bara svåra saker utan nu har oväntade frågor också som kan få en att tappa. Sofi: So it's not only difficult things, but now also has unexpected questions that can make one drop. Då måste man vara spontan och, så att säga, plocka ihop orden och formulera sig själv. Och då är det väl så att man…

Emil: Precis. Ju men det är dels det och sedan även skriftligt. Där är det klart att som arbetsgivare kan man ju skriva privata brev och skriva om det här, men det beror också på hur man tycker också man ska ta till som är professionell. Lärare som utbildar de här, att de kan göra en uppgift där man får visa prov på språk på en högre nivå. Om du behöver skriva rapporter som förklarar hur saker och ting hänger ihop eller vad liksom vilka slutsatser det ska leda helt, men då måste man visa att man kan skriva den typen av text också. If you need to write reports that explain how things are connected or what and what conclusions it should lead to completely, but then you have to show that you can write that type of text as well. Det går inte att skriva vad det gjorde i helgen och allt är korrekt, men det är mycket svårare att skriva om någonting komplicerat. It is not possible to write what it did this weekend and everything is correct, but it is much more difficult to write about something complicated.

Sofi: Precis. Det är intressant…. Alltså jag har många arbetsgivare när de anlitar mig, men de kan väl inte skriva. Ich habe also viele Arbeitgeber, die mich einstellen, aber nicht schreiben können. So I have many employers when they hire me, but they can't write. Det finns väl inget behov av att skriva utan vi ska fokusera på att prata… Det verkar nästan som jag upplever att det finns en allmän trend, att man börjar se det här skriftliga språket som väldigt sekundärt och att det är liksom viktigare på något sätt att personen ska prata och att man också kommer in att man börjar prata svenska snabbare om man bara fokuserar på att prata. There is no need to write, but we should focus on talking... It almost seems to me that there is a general trend, that you start to see this written language as very secondary and that it is somehow more important to the person should talk and that you will also understand that you will start speaking Swedish faster if you just focus on talking.

Emil: Ja, det är en jättevanlig missuppfattning att det viktigaste är att man kan prata, men det man behöver inte - man ska inte sitta och lära sig grammatik utan man ska bara prata. Och så tror folk att det liksom är bra. Jag hade… jag träffade en människa som har bott 30 år i Sverige och jobbar som lärare och hon ångrade så att hon inte hade lärt sig språket ordentligt från början, hon hade inte lärt sig skriftspråk. I had... I met a person who has lived in Sweden for 30 years and works as a teacher and she regretted that she had not learned the language properly from the beginning, she had not learned written language. Hon pratar ju bra och ett stort ordförråd kan uttrycka vad hon vill. Men i skrift så har han jättesvårt. Hon säger ‘Så när jag skriver brev till mina elevers föräldrar, då måste jag be min egen dotter att korrläsa, för jag vill inte framstå som mindre vetande i föräldrarnas ögon eller framstå som att jag har liksom dåligt språk och inte vet vad jag håller på med' och det tyckte jag var som en sorg för henne.