Fredag 11 november 2022
Två bröder åtalades idag misstänkta för grovt spioneri. De ska ha spionerat på Sverige åt Ryssland i tio år. Spioneri är att samla hemlig information om ett land och sprida den vidare till ett annat land. Bröderna har skaffat information från Säkerhetspolisen och Försvarsmakten och gett den till Ryssland, enligt åklagaren. Båda nekar till brotten som de åtalas för.
Bröderna har varit häktade i ett år. Det betyder att de har varit inlåsta medan polisen har undersökt vad de har gjort. Ofta när det ska bli en rättegång får människor läsa polisernas undersökning. Men nu är mycket hemligt. Det beror på att det kan vara farligt för Sveriges säkerhet om alla får veta vad som står i undersökningen.
Polisens undersökning visar att bröderna kan ha spionerat från år 2011 fram till förra hösten. Den äldre brodern har jobbat på många viktiga svenska myndigheter, som Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Där ska han ha skaffat sig hemlig information om Sverige. Sedan ska bröderna ha gett informationen till Ryssland.
Nu misstänks bröderna alltså för brottet grovt spioneri. Åklagaren Mats Ljungqvist säger att polisens undersökning visar att bröderna har hjälpt den ryska underättelsetjänsten.
– Den misstanke vi formulerar är helt enkelt att de här båda personerna gått den ryska underrättelsetjänsten GRU tillhanda, och därmed Ryssland.
Säkerhetspolisen började misstänka den äldre brodern redan år 2017. Då började polisens undersökning. Sen började även Försvarsmakten undersöka mannen. Länder som Ryssland gör vad som helst för att få hemligheter om Sverige, säger Nina Odermalm Schei som är en chef på Säpo.
– Det är ju som så att främmande makt skyr inga medel för att komma åt Sveriges hemligheter.
Bröderna är från Iran, men de har bott länge i Sverige och är svenska medborgare. Den äldre brodern är ungefär 40 år. När han greps var han chef på en svensk myndighet. Enligt uppgifter till tidningen Dagens Nyheter har han även jobbat på ett av Sveriges hemligaste ställen: Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Där jobbar man till exempel med att hitta nya spioner som kan jobba för Sverige. Varken Säpo eller åklagaren vill kommentera uppgifterna i tidningen.
Sveriges försvarsminister Pål Jonson från moderaterna säger att han inte kan kommentera åtalet.
– Jag har fått information om det här fallet och fallet är mycket känsligt och jag kommer inte kunna kommentera mer, men jag hänvisar till Säkerhetspolisen.
Spioneri är ett allvarligt brott. Om bröderna blir dömda i rättegången kan de få sitta i fängelse väldigt länge. Båda bröderna säger att de är oskyldiga.
Svenska vapen som har skickats till Ukraina har varit viktiga i kriget mot Ryssland. Det säger flera ukrainska soldater till Sveriges Radio. Sverige och många andra länder har skickat vapen till Ukraina flera gånger.
Sverige har skickat vapen för flera hundra miljoner kronor till Ukraina. Det är bland annat utrustning som kan upptäcka och förstöra minor och robotar som man kan skjuta mot krigsfartyg. Sverige har också skickat granatgevär och pansarskott. Pansarskott är vapen som man bara kan använda en gång. Både granatgevär och pansarskott används för att skjuta mot militära fordon, som stridsvagnar.
Lubna El-Shanti jobbar för Sveriges Radio i Ukraina. Hon har träffat en ukrainsk soldat där. Han har använt svenska granatgevär och pansarskott mycket. Han berättar att han och andra soldater har använt svenska vapen mot ryska trupper tre gånger.
Vapen från andra länder har förändrat kriget, säger soldaten. De har till exempel gjort att ukrainska soldater kan försvara sig när ryssarna attackerar från luften. Det hade gått sämre för Ukraina i kriget utan vapen från andra länder, tror soldaten. Vår ammunition skulle ha tagit slut efter två månader, säger han.
Det är inte vanligt att Sverige skickar vapen till ett land som är i krig. Det här är första gången det händer sedan andra världskriget.
Det är många äldre, som är mellan 75 och 84 år, som fortsätter arbeta. I stället för att vara pensionärer. Det visar siffror från Skatteverket. En forskare har skrivit en bok om varför människor väljer att arbeta, fast de inte måste. Det handlar om att träffa andra människor och känna att trygghet, säger han.
Håkan Engmalm fyller snart 69 år och han tänker fortsätta jobba så länge han trivs med det, säger han. Han jobbar bland annat med små barn och deras föräldrar i Värmland.
– Jag trivs så väldigt bra på på mitt jobb. Och sen den dagen jag tycker att jag inte har lust längre, då slutar jag. Och än har inte den dagen kommit.
Författaren och forskaren Nicolas Jacquemot säger att människor inte bara jobbar för att tjäna pengar. På jobbet får man också träffa andra människor, göra roliga saker och känna att man är med i en grupp, säger han till P4 Värmland
– Gemenskap är jätteviktigt. Jobbet är ju mer än bara ett arbete, det är sällskap, tillhörighet, trygghet, glädje.
Håkan Engmalm håller med om det. Han jobbar halvtid med barn och familjer, och halvtid med sin egen firma. Det är viktigt att känna att man behövs och inte bara sitta still och göra ingenting, säger han.
– Att att känna att man behövs, att också man inte bara sitter och åldras, utan man håller sig ganska fräsch.
