KELLO klocka ANRUFEN CALL 钟 KLOCKA

Martti kulki Esplanaadissa ja ajatteli kelloaan … ei muuta mitään kuin kelloaan. |||||seiner Uhr||||| Martti|han gick|på Esplanaden|och|han tänkte|på sin klocka|inte|något|ingenting|än|på sin klocka |walked|||||not||||his watch Martti ging durch die Esplanade und dachte an seine Uhr ... nichts anderes als an seine Uhr. Martti gick på Esplanaden och tänkte på sin klocka … inget annat än sin klocka. Grönqvistin monikertaista kivirakennusta katseli … silmä juoksi pitkin heijastavia ikkunoita ja rusottavaa kattoa ja komeita koristuksia … sitä hän katseli, mutta ajatteli kelloaan. ||||||||||||||||||||seiner Uhr Grönqvists|mångfaldiga|stenbyggnad|han betraktade|öga|det sprang|längs|reflekterande|fönster|och|rödaktiga|tak|och|storslagna|dekorationer|det|han|han betraktade|men|han tänkte|på sin klocka Er betrachtete das mehrfach verputzte Steingebäude von Grönqvist ... sein Blick wanderte über die reflektierenden Fenster und das rötliche Dach und die prächtigen Verzierungen ... das betrachtete er, doch dachte an seine Uhr. Han betraktade Grönqvists mångfaldiga stenbyggnad … ögat rörde sig längs de reflekterande fönstren och det rödaktiga taket och de storslagna dekorationerna … det var vad han betraktade, men han tänkte på sin klocka.

Martti kulki siivosti Esplanaadissakin, sillä hän oli aina ollut siivo poika, vähäpuheinen ja miettiväinen. ||ordentlich||||||||junge||| Martti|han gick|prydligt|även på Esplanaden|eftersom|han|han var|alltid|varit|ordentlig|pojke|fåordig|och|eftertänksam Martti ging auch ordentlich durch die Esplanade, denn er war immer ein ordentlicher Junge gewesen, wenig redselig und nachdenklich. Martti gick prydligt på Esplanaden också, eftersom han alltid hade varit en prydlig pojke, fåordig och eftertänksam. Hän oli oppipoika, kuuliainen mestarilleen ja hyvämaineinen. han|var|lärling|lydig|till sin mästare|och|välkänd Han var lärling, lydig mot sin mästare och välrenommerad.

Enimmäkseen katseli Martti eteensä … kenkäinsä kärkiä … ja liivejänsä, joiden päällä välkähteli vaskiset kellon vitjat. mestadels|han såg på|Martti|framför sig|sina skor|spetsar|och|sina västar|vars|på|det blixtrade|mässings-|klockans|kedjor För det mesta tittade Martti framför sig … på spetsarna av sina skor … och på sina västar, som hade mässingsklockor som blänkte ovanpå.

Martti oli maalta tullut, puolen vuotta opissa ollut … suutarin opissa. Martti|var|från landet|han hade kommit|ett halvt|år|i lärlingstid|han hade varit|skomakarens|i lärlingstid Martti hade kommit från landet, hade varit i lärling i ett halvår … hos en skomakare.

Alusta alkaen oli hän tarkka ollut, ei tuhlannut penniäkään, mutta nyt vasta niitä oli sen verran varoja kertynyt, että niillä oli kellon saanut. från början|av|var|han|noggrann|han hade varit|inte|han hade slösat|en enda penny|men|nu|först|dem|var|så|mycket|resurser|det hade samlats|att|med dem|var|klockan|han hade fått Från början hade han varit noggrann, slösade inte en öre, men nu hade han äntligen sparat ihop tillräckligt för att kunna köpa en klocka. Eilen illalla, kun viikkopalkka maksettiin, oli määräsumma täyteen tullut… igår|på kvällen|när|veckolönen|betalades|var|bestämd summa|fullt|kommit Igår kväll, när veckolönen betalades, hade beloppet blivit fullt...

Ja eilen illalla, heti verstaasta päästyä, oli kello käyty kellosepältä ostamassa. och|igår|på kvällen|genast|från verkstaden|efter att ha kommit ut|var|klocka|besökt|från urmakaren|för att köpa Och igår kväll, direkt efter att ha lämnat verkstaden, hade klockan köpts av urmakaren. Katsottuna oli se jo siellä ollut monta viikkoa ennen … viidestä kolmatta markasta luvassa, ilman vitjoja. |||||||Wochen||||||| sett|var|den|redan|där|varit|många|veckor|innan|fem|trettio|mark|utlovat|utan|mynt Det hade redan varit där i flera veckor innan... femtio tre mark, utan kedjor. Silinterikello se oli, neljällä kivellä käypä … joka oli yhtä hyvä, kuin jos olisi ollut kahdeksalla. ||||||die|||||||| cylinderklocka|den|var|med fyra|stenar|gångbar|som|var|lika|bra|som|om|skulle vara|varit|med åtta Det var en cylinderur, med fyra stenar... som var lika bra som om den hade haft åtta. Semmoisen oli sanonut itsellään olevan kelloseppäkin … eikä sitä tavallinen mies sen parempaa tarvitsekaan… |||||||||||besseres braucht| sådan|han hade|sagt|för sig själv|vara|även klockmakaren|och inte|det|vanlig|man|det|bättre|behöver inte Sådant hade en urmakare sagt sig ha... och en vanlig man behöver inte något bättre...

Eikä se viittäkolmatta sitten maksanutkaan. och inte|det|femtiofemton|då|hade inte kostat Och det kostade inte femton heller. Neljäänkolmatta markkaan ja viiteenkymmeneen penniin oli kelloseppä tosioston tullessa helpottanut ja antanut vielä vitjat yhteen hintaan. fyrtiofyra|mark|och|femtio|penni|han hade|klockmakaren|verkligt köp|när det kom|hade lättat|och|hade gett|ännu|kedjor|i ett|pris Urmakaren hade verkligen lättat på priset till tjugofyra mark och femtio öre när det kom till det verkliga köpet och gav dessutom kedjorna till ett och samma pris.

Hyvinpä ne nyt välkkyivätkin samettiliivien päällä. verkligen|de|nu|de blänkte också|sammetvästarna|på De blänkte verkligen fint på sametvästarna.

Samettiliivit oli näet Martilla, juutalaiselta ostetut, ja saketti, edestä aukinainen … jotta liivit näkyivät ja liivien päältä vaskiset kellonvitjat. sametvästar|han hade|nämligen|hos Martti|från en jude|köpta|och|rock|framifrån|öppen|så att|västarna|de syntes|och|västarnas|ovanpå|mässings-|klockkedjor Sammettsvästarna hade Martti, köpta av en jude, och fracken, öppen fram … så att västarna syntes och ovanpå västarna de mässingsklockor.

Martti astuskeli Esplanaadia pitkin … katseli eteensä … sitten kenkäinsä kärkiä ja aina ohimennen vaskisia vitjoja, jotka kiilsivät kuin kullalle. Martti|han promenerade|Esplanaden|längs|han tittade|framför sig|sedan|sina skor|tårna|och|alltid|i förbifarten|mässings-|kedjor|som|de glänste|som|guld Martti promenerade längs Esplanaden … tittade framför sig … sedan på spetsarna av sina skor och alltid i förbifarten på de mässingsklockor som glänste som guld.

Esplanaadissa käveli paljon ihmisiä, ja Kappelin edustalla, jossa musiikki soitti, oli niitä tungokseen asti. på Esplanaden|de gick|många|människor|och|vid Kappeli|framför|där|musiken|den spelade|det var|dem|trångt|till Det gick många människor på Esplanaden, och framför Kappeli, där musiken spelade, var det trångt. Mutta ei Martti halunnut tungoksessa kävellä. men|inte|Martti|han ville|i trängseln|gå Men Martti ville inte gå i trängsel. Marttia miellytti paremmin kävellä väljemmässä väessä. Martti|behagade|bättre|gå|i mer utrymmes|folkmängd Marttia tyckte bättre om att gå i en luftigare folkmassa. Siellä on mukavampi kävellä semmoisen miehen, jolla on kello … on kello ja välkkyvät kellon vitjat. där|är|trevligare|gå|med en sådan|man|som har|är|klocka|är|klocka|och|blixtrande|klockans|kedjor Det är trevligare att gå med en sådan man som har en klocka … har en klocka och bländande klockkedjor. Eihän niitä tungoksessa kukaan näe … ei itsekään, vielä vähemmän muut. inte|dem|i trängseln|ingen|ser|inte|ens|ännu|mindre|andra Ingen ser dem i folkmassan … inte ens en själv, ännu mindre andra.

Martista näytti välistä, että muutamat hänen kellonvitjoihinsa sivumennen katsahtivat. för Martti|verkade|ibland|att|några|hans|till hans klockkedjor|i förbigående|kastade en blick Det verkade ibland för Martti som om några av hans klockkedjor fick en blick. Ja niillä ei ollut kelloa niillä, jotka niin katsahtivat … mahtoivat ajatella, että kunpa heilläkin olisi. och|de hade|inte|haft|klocka|de|som|så|de tittade|de måste ha|tänka|att|om bara|de också hade|skulle vara Och de hade ingen klocka, de som så tittade ... de måste ha tänkt att om de också hade en. Paljoa enemmän niitä näytti olevankin niitä, joilla ei ollut kelloa, kuin niitä, joilla oli… Niillä ei varmaankaan kelloa ollut, joilla oli takki kiinni … olisivat kai ne sen auki pitäneet, jos olisi ollut kello. mycket|mer|de|det verkade|som om de också var|de|de som|inte|haft||||de som|hade|||||haft||||||||||||||klocka Det verkade finnas mycket fler av dem som inte hade klocka än av dem som hade ... De som hade jackan knäppt hade säkert ingen klocka ... de skulle nog ha hållit den öppen om de hade haft en klocka.

Martti ei oikein tahtonut osata, missä kätensä pitäisi … koetti pitää selän takana ristissä. Martti|inte|riktigt|han ville|kunna|var|hans händer|borde|han försökte|hålla|ryggen|bakom|korsade Martti visste inte riktigt var han skulle ha sina händer ... han försökte hålla dem korsade bakom ryggen. Olisi ollut mukavampi pitää nutun taskussa molemmat, mutta Martin saketissa olivat taskut takana. skulle ha|varit|trevligare|hålla|jackans|i fickan|båda|men|Martins|i jackan|de var|fickor|bak Det skulle ha varit trevligare att ha båda i fickan på jackan, men Martins jacka hade fickor bak. Ei se ollut mukavaa … eikä kupeellakaan suoraan riippumassa … remppasivat niin pahasti silloin edestakaisin. inte|det|har varit|trevligt|inte heller|på kanten heller|direkt|hängande|de renoverade|så|illa|då|fram och tillbaka Det var inte trevligt ... och inte heller hängande rakt ner ... de renoverade så illa fram och tillbaka då. Parasta oli pitää niitä kellonvitjoissa, toisen vuoron toista… det bästa|var|att hålla|dem|i klockans visare|den andra|tur|den andra Det bästa var att hålla dem i klockans visare, den ena turen den andra…

Siitä oli sitten sievä katsoa kelloaan. det|var|sedan|vackert|att se|sin klocka Då var det fint att titta på sin klocka. Ja sitten Martti katsoikin kelloaan… Onko yhdessä tornikellon kanssa?—Yhdessäpä on … minuutilleen.—Paljonko se onkaan?—Viittä vailla puoli kuusi. och|sedan|Martti|han såg faktiskt|sin klocka|är|tillsammans|tornklockan|med|ja visst|är|på minuten|hur mycket|det|är det|fem i|utan|halv|sex Och så tittade Martti på sin klocka… Är den med tornklockan?—Ja, det är den … på minuten.—Hur mycket är klockan?—Fem i halv sex.

Martti pani kellon takaisin taskuun ja tunsi koko vasemmalla puolen ruumistaan, että siellä se on kello … vasemmassa liivintaskussa. Martti|han satte|klockan|tillbaka|i fickan|och|han kände|hela|vänstra|sidan|av sin kropp|att|där|den|den är|klockan|i vänstra|fickan på västen Martti stoppade tillbaka klockan i fickan och kände hela vänstra sidan av sin kropp, att där var klockan … i vänster västficka. Tuntui se vähän oudolta … tuntui liivivaatteen läpi ihoon asti, mutta hyvältä se kuitenkin tuntui.— det kändes|det|lite|konstigt|det kändes|genom västen|igenom|till huden|ända|men|bra|det|ändå|det kändes Det kändes lite konstigt … kändes ända genom västtyget till huden, men det kändes ändå bra.—

Ennen kellotonna ollessaan oli Martti aina väistynyt kaikkien tieltä, kun katua tai Esplanaadia kulki … varsinkin niiden tieltä, joilla oli kello. innan|utan klocka|han var|han var|Martti|alltid|han hade undvikit|alla|från vägen|när|gatan|eller|Esplanaden|han gick|särskilt|de|från vägen|som hade|de hade|klocka Innan han var utan klocka hade Martti alltid dragit sig undan för alla när han gick på gatan eller Esplanaden … särskilt för dem som hade klocka. Hän melkein oli kunnioittanut niitä, joilla oli ja hänellä ei! han|nästan|han var|han hade respekterat|de|som hade|de hade|och|han hade inte| Han hade nästan respekterat dem som hade klocka och han inte!

Ainahan on Martti ollut ujonlainen ja aina nöyrä … ja epävarma olennossaan, sen hän itsekin huomasi. alltid|han har|Martti|varit|lite blyg|och|alltid|ödmjuk|och|osäker|i sitt väsen|det|han|själv|märkte Martti har alltid varit lite blyg och alltid ödmjuk ... och osäker i sitt väsen, det märkte han själv också. Mutta ehkä se vain on siksi niin ollut, ettei hänellä ollut kelloa ennen. men|kanske|det|bara|det är|därför|så|varit|att inte|han har|haft|klocka|tidigare Men kanske har det bara varit så för att han inte haft en klocka tidigare. Nyt on hänellä kello… Ei hän tahdo olla liian rohkea nytkään eikä ylpeä millään lailla … mutta hän tuntuu itse mielestään kuitenkin entistään varmemmalta. nu|han har|han har|klocka|inte|han|vill|vara|för|modig|inte nu heller|och inte|stolt|på något|sätt|men|han|verkar|själv|i sin egen åsikt|ändå|mer|säker Nu har han en klocka... Han vill inte vara för modig nu heller och stolt på något sätt ... men han känns ändå mer säker på sig själv än tidigare. Eikä hän nyt ainakaan joka miehen tieltä aio ruveta väistymään. och inte|han|nu|i alla fall|varje|mans|väg|jag tänker|börja|ge vika Och nu tänker han i alla fall inte börja undvika varje man. On kai sitä tilaa toisellakin väistyä yhtä paljon … tarvitseeko hänen väistyä enemmän kuin toisenkaan, joka katua kulkee? det är|väl|det|utrymme|för den andra också|att ge vika|lika|mycket|behöver|hans|att ge vika|mer|än|för den andra heller|som|gata|går Det finns väl plats för att ge vika på andra sidan också... behöver han ge vika mer än någon annan som går på gatan? Hän päätti, että ei suinkaan… han|beslutade|att|inte|alls Han bestämde sig för att det inte alls behövdes...

Niin hän päätti, sillä ei kai Esplanaadi ole enemmän toisen kuin toisenkaan. så|han|beslutade|eftersom|inte|väl|Esplanaden|är|mer|för den andra|än|för den andra heller Så han bestämde sig, för Esplanaden är väl inte mer för den ena än den andra. Ja henkirahanhan hänkin maksaa… och|livförsäkringen|han också|betalar Och han betalar ju också för sitt liv...

Taitavat kaikki luulla, kun hänet näkevät, että hänen sitä mukaa aina vain pitää väistyä ja muiden ei ollenkaan. de verkar|alla|tro|när|honom|de ser|att|hans|det|i takt med|alltid|bara|måste|ge vika|och|andra|inte|alls De tycks alla tro, när de ser honom, att han alltid måste ge vika, medan andra inte alls behöver. Mutta siinä ne erehtyvät, jotka niin luulevat… men|där|de|de misstar sig|som|så|de tror Men där gör de fel, de som tror så…

Joka kerran sattuu mistä kulkemaan … totta kai se siitä kulkeekin, kulkekoon toinen toisesta kohti… varje|gång|råkar|var|gå|sant|nog|det|därifrån|det går|låt det gå|en annan|från en annan|mot Varje gång man råkar gå förbi… självklart går det, låt den ena gå mot den andra…

Ja kyllä Martti nyt kulkikin, mistä tahtoi… Mutta hän tuli kuitenkin aina väistyneeksi … ja hän vakuutti itselleen, että sen verran vain, mikä on ihan välttämättömän tarpeellista. och|ja visst|Martti|nu|han gick|var|han ville|men|han|han blev|ändå|alltid|han blev tvungen att ge vika||han|han övertygade|sig själv|att|det|så mycket|bara|som|är|helt|nödvändig|nödvändigt Och visst gick Martti nu dit han ville… Men han kom ändå alltid att ge vika… och han övertygade sig själv om att det bara var så mycket som var helt nödvändigt. Jos ei ollenkaan väistyisi, niin ei tulisi kenenkään kulusta mitään. om|inte|alls|skulle väja|så|inte|skulle bli|någon|gång|inget Om man inte alls skulle vika undan, skulle ingen få något av att gå. Eikä hän nyt enää väisty enemmän kellollisten tieltä kuin kellottomainkaan … minkä väistyy, väistyy kenen tieltä tahansa … ilman vain vaikka huvikseen… Ja tarvitseeko sitä aina suoraan kulkea? och inte|han|nu|längre|väja|mer|de med klocka|från vägen|än|de utan klocka|vad|väjer|väjer|från någon|från vägen|som helst|utan|bara|även om|för skojs skull|och|behöver|det|alltid|rakt|gå Och nu viker han inte mer undan för de klockbundna än för de klocklösa... vad som viker undan, viker undan för vem som helst... utan bara för nöjes skull... Och behöver man alltid gå rakt? Paljoa hauskempi on välistä mutkitellenkin kävellä milloin mitäkin puolta… mycket|roligare|är|ibland|även om man svänger|gå|när|vilken sida som helst| Mycket roligare är det ibland att gå lite snett på olika sidor...

Olisi Martin mieli kuitenkin välistä tehnyt puulautua noiden kaartilaisten keskitse, työntäytyä heidän välitsensä eikä antaa tietä, kun siinä niin ylpeästi rivittäin kulkivat. skulle vara|Martins|sinne|ändå|ibland|gjort|en träplanka|de där|gardisterna|mitt emellan|tränga sig|deras|emellan|och inte|ge|väg|när|där|så|stolt|rad för rad|de gick Martin hade ändå ibland lust att göra en planka mellan dessa karoliner, tränga sig mellan dem och inte ge väg, när de så stolt gick i led. Mutta ei Martti sitä kuitenkaan tehnyt … olisivat saattaneet survaista jotenkin ja vitjat saattaneet jotenkuten tarttua nappiin kiinni ja katketa, tai kello lentää maahan ja särkyä… men|inte|Martti|det|ändå|gjort|de skulle ha|kunnat|trycka|på något sätt|och|snörena|kunnat|på något sätt|fastna|på knappen|fast|och|gå av|eller|klockan|flyga|ner|och|gå sönder Men Martti gjorde det ändå inte ... de skulle ha kunnat trycka på något sätt och snörena skulle ha kunnat fastna på knappen och gå av, eller klockan skulle ha flugit i marken och gått sönder...

Ehyt kai se vielä on? hel|väl|den|fortfarande|är Är den fortfarande hel?

Ehyt on … ja nakuttaa myöskin … eikä niillä, noilla kaartilaisilla, kuitenkaan ole monellakaan kelloa. hel|är|och|tickar|också|inte|de har|de där|gardesoldaterna|ändå|har|på många|klocka Den är hel ... och tickar också ... och de där gardisterna har ändå inte många klockor. Tyhjää ne siinä kävelevät keskitietä ja ylpeilevät tyttöjensä kanssa… Ei Martti ole tytöistä milloinkaan … eikä hän niistä nytkään, vaikka on kello lakkarissa. tomt|de|där|går|mitt på vägen|och|skryter|med sina flickor|tillsammans|inte|Martti|har|om flickorna|någonsin||han|om dem|nu heller|även om|har|klocka|i skåpet De går tomma där på mittgatan och skryter med sina flickor ... Martti har aldrig varit intresserad av flickor ... och han är det inte nu heller, även om han har en klocka i skåpet. Hullu se on, joka rahansa tyttöihin tärvää … säästää ennen ja ostaa jonkun kalun, esimerkiksi kellon… galen|den|är|som|sina pengar|på tjejer|slösar|sparar|först|och|köper|någon|pryl|till exempel|klocka Galningen är den som slösar sina pengar på tjejer... spara först och köp någon pryl, till exempel en klocka...

Ei se mitään kuitenkaan, jos itseensä vähän menettäisi … vaikka joisi vaikka lasillisen limunaatia … kymmenen pennin edestä … ja vaikka kahdenkymmenenkin pennin edestä … eihän se paljon olisi… inte|det|något|ändå|om|på sig själv|lite|skulle förlora|även om|skulle dricka||ett glas|läsk|tio|penning|för|och|||||inte|det|mycket|skulle vara Det gör inget om man tappar lite av sig själv... även om man dricker ett glas läsk... för tio öre... och kanske för tjugo öre... det skulle ju inte vara mycket...

Sentähden meni Martti juomaan lasillisen liinunaatia. därför|gick|Martti|att dricka|ett glas|läsk Därför gick Martti för att dricka ett glas läsk. Juo häntä kerran kellonsa kunniaksi! drick|honom|en gång|sin klockas|till ära Drick en gång för klockans skull!

Martti joi siitä vesipuodista, jonka ovenpielet olivat peililasista; niissä näkyi koko mies ja miehen vitjat… Martti|han drack|ur den|vattenkrukan|vars dörrkarmar|dörrkarmarna|de var|spegelglas|i dem|man såg|hela|mannen|och|mannens|prylar Martti drack ur den vattenkruka vars dörrkanter var av spegelglas; där syntes hela mannen och mannens prylar…

Martti valutteli vähissä erin alas limunaatia ja katseli juomalasia pitkin ovenpieliin. Martti|han hällde|i små mängder|omgångar|ner|läsken|och|han tittade|på glaset|längs|dörrkarmarna Martti hällde ner lite limonad och tittade längs glaset mot dörrkanterna. Sitten Martti maksoi, antoi markan ja sai yhdeksänkymmentä penniä takaisin. sedan|Martti|han betalade|han gav|en mark|och|han fick|nittio|pennar|tillbaka Sedan betalade Martti, gav en mark och fick tillbaka nittio penni. Muut juomamiehet näkyivät maksavan mikä viidestäkymmenestä, mikä viidestäkolmatta pennistä … markasta ei kukaan. de andra|dryckesmännen|de verkade|betala|vad|femtio|vad|trettiofem|pennar|för marken|inte|någon De andra dryckesmännen verkade betala antingen femtio eller trettio fem penni… ingen betalade med mark. Ei mahtanut olla … eikä niillä näkynyt monella olevan kelloakaan. inte|ha kunnat|vara|och inte|de|har synts|många|ha|klocka ens Det kunde inte ha varit ... och de syntes inte ha många klockor.

Ei Martti tahdo olla millään lailla ylpeä. inte|Martti|vill|vara|på något|sätt|stolt Martti vill på inget sätt vara stolt. Ja erehtyisi se, joka luulisi, että hän muka sentähden olisi ylpeäksi tullut, että on tullut kellon ostaneeksi. och|skulle missta sig|den|som|skulle tro|att|han|tydligen|därför|skulle vara|stolt|blivit|att|han har|blivit|klocka|köpt Och den som skulle tro att han därför blivit stolt för att han har köpt en klocka, skulle ha fel. Hullu tyhjästä ylpeilee… Ei… Mutta taisivat muut oppipojat ja kisällit hänestä sitä eilen kuitenkin luulla. galen|för ingenting|är stolt|inte|men|de måste ha|andra|lärlingar|och|gesäller|om honom|det|igår|ändå|tro En galning är stolt över ingenting... Nej... Men de andra lärlingarna och gesällerna tycktes ändå tro det om honom igår. Siltä hänestä näytti, kun hän sitä nyt ajatteli, vaikka ei hän sitä eilen niin… Eihän hän ollut muuta kuin leikillä vain kysynyt, paljonko heidän kellonsa oli… så|han|det såg ut|när|han|det|nu|han tänkte|även om|inte|han|det|igår|så|inte alls|han|han hade varit|annat|än|på skämt|bara|han hade frågat|hur mycket|deras|klocka var|den var Så såg han ut när han nu tänkte på det, även om han inte hade tänkt så igår... Han hade ju bara skämtat och frågat hur mycket deras klocka var...

Ja siitä ne olivat alkaneet pilkata ja kysellä koko eilisen iltaa ja tämän aamua. och|det|de|de hade varit|de hade börjat|att håna|och|att fråga|hela|gårdagens|kväll|och|dagens|morgon Och därifrån hade de börjat håna och fråga hela gårdagskvällen och denna morgon.

»Paljonko kellosi on, Martti?… Sano nyt meillekin, paljonko on kellosi'» hur mycket|din klocka|den är|Martti|säg|nu|till oss också|hur mycket|den är|din klocka "Hur mycket är din klocka, Martti?… Säg nu till oss också, hur mycket är din klocka?" Taisi käydä kateeksi niiden, kun ei itsellään ollut … olisivat kai ne saaneet, jos olisivat tahtoneet … saahan niitä kelloja vaikka kuka kellosepän puodista… det verkar som|att bli|avundsjuka|dem|när|inte|själv|han hade|de skulle ha|nog|de|de hade fått|om|de skulle ha|de ville|att få|dem|klockor|även om|vem|urmakarens|butik Det måste ha varit avundsjuka på dem, eftersom de inte hade någon själva... de skulle nog ha kunnat få en, om de hade velat... man kan få klockor från vilken urmakarbutik som helst...

Tuolla niitä nyt tuleekin! där|dem|nu|kommer de faktiskt Där kommer de nu!

Martti meni heitä vastaan ja rupesi seisahtumaan heidän kohdallansa. Martti|gick|dem|emot|och|började|stanna|deras|vid dem Martti gick emot dem och började stanna vid deras sida.

»Paljonko on kellosi, Martti'» kysyivät ne taas ja mennä reuhkasivat nauraen ohitse… hur mycket|är|din klocka|Martti|de frågade|de|igen|och|gå|de rusade|skrattande|förbi "Hur mycket är klockan, Martti?" frågade de igen och rusade skrattande förbi... Niinpähän on! så är det|är Så är det! … kateeksipahan käy! att bli avundsjuk|det går … det går som det går! Mutta käyköön, mitäpä Martti siitä … oma syynsähän se on … olisivat säästäneet!… Ja pakkoko oli panna ansionsa olueen menemään' saavat nyt olla ilman kelloa!… Kun elää siististi ja säästää, niin äkkiähän sen kellon saa, ja siinä ei menekään raha hukkaan… |||Martti||||||||||||||||nu||||||||||||||||||| Men låt det gå, vad spelar det för roll för Martti … det är ju hans eget fel … de kunde ha sparat!… Och varför skulle man slösa sina pengar på öl? Nu får de vara utan klocka!… Om man lever ordentligt och sparar, så får man snart en klocka, och då slösar man inte pengar… Eipä Martti ollut pitkään aikaan muistanut katsoa kelloaan… Paljonko nyt olikaan jo aika kulunut?… Martti hade inte på länge kommit ihåg att titta på sin klocka… Hur mycket tid hade gått nu?…

»Pois, poika, tieltä!» »Bort med dig, pojke, från vägen!«

Ka, mitä se tuo kaartilainen, mokoma? vad|det|han|den|livgardisten|den där Ja, vad är det för en gardist, den där? … luuleekohan se olevansa mikä herra ja saavansa survia?… Olisikohan ollut maksajata, jos olisi kello maahan pudonnut? undrar han om|han|att han är|vilken|herre|och|att han får|att trycka|skulle det kunna vara|varit|betalare|om|skulle|klocka|ner på marken|fallit … tror han att han är någon herre och kan få slåss?… Skulle det ha funnits en betalare om klockan hade fallit till marken?

Ja Martti katseli vihaisesti kaartilaisen jälkeen. och|Martti|han tittade|argt|livgardisten|efter Och Martti tittade ilsket efter gardisten. Mutta kaartilainen vain meni, ja helmat heilui. men|livgardisten|bara|han gick|och|kjolarna|de svängde Men gardisten gick bara vidare, och kjolarna svängde.

»Siinähän sinä olet … ja minä kun olen etsinyt!» här är|du|du är|och|jag|när|jag har|jag har letat »Där är du ... och jag som har letat!«

Se oli oppipoika sekin, Antti, saman suutarin luona opissa kuin Marttikin ja yht'aikaa maalta tullut. det|det var|lärlingen|också|Antti|samma|skomakare|hos|i lära|som|Martti också|och|samtidigt|från landet|kommit Det var en lärling, han också, Antti, som var i lära hos samma skomakare som Martti och som kommit från landet samtidigt. He olivat hyviä ystäviä. de|de var|goda|vänner De var goda vänner. Olivat yhdessä ruvenneet kumpainenkin kellorahaa säästämään, vaikka Martti oli ennen saanut summan täyteen. de var|tillsammans|de hade börjat|båda|klockpengar|spara|även om|Martti|han var|tidigare|han hade fått|summan|full De hade tillsammans börjat spara mynt, även om Martti tidigare hade fått ihop en summa. Antista puuttui vielä paljon … hän ei tahtonut saada millään lailla kertymään ja hän kunnioitti Marttia, joka sai… Martti piti vuorostaan Antista, sillä tämä oli toisenlainen kuin ne muut. om Antti|han saknades|fortfarande|mycket|han|inte|han ville|få|på något|sätt|att samlas|och|han|han respekterade|om Martin|som|han fick|Martin|han tyckte om|i sin tur|om Antti|eftersom|han|han var|annorlunda|än|de|andra Antti saknades fortfarande mycket ... han ville på inget sätt få det att samlas och han respekterade Martti, som fick ... Martti å sin sida gillade Antti, eftersom han var annorlunda än de andra. Ja kun Martti oli kellon ostanut, piti hän Antista vieläkin enemmän … sillä nyt Antti häntä melkein ihmetellen katseli, kun katseli hänen kelloaan… och|när|Martin|han hade|klockan|han köpt|han tyckte om|honom|om Antti|ännu mer|mer|eftersom|nu|Antti|honom|nästan|med förvåning|han tittade|när|han tittade|hans|klocka Och när Martti hade köpt klockan, tyckte han ännu mer om Antti ... för nu såg Antti på honom nästan förundrat när han tittade på hans klocka ...

Yhdessä olivat käyneet kellon ostamassa. tillsammans|de var|de hade varit|klockan|att köpa De hade tillsammans gått och köpt klockan. Martti oli tahtonut Antin matkaansa, mutta muille he eivät olleet sanoneet mitään. Martin|han hade|han ville|Antti|på sin resa|men|till de andra|de|inte|de hade|de hade sagt|något Martti hade velat ha med sig Antti, men till de andra hade de inte sagt något.

Ei Antti ollut tahtonut Martin kelloa paljon kädessään käyttää, vaikka Martti oli kehoitellen hokenut, että saat tätä lakkariisikin koetella … koettele vain!… inte|Antti|han hade varit|han hade velat|Martins|klocka|mycket|i handen|använda|även om|Martti|han var|uppmanande|han hade sagt|att|du får|denna|lakkariis|pröva|pröva|bara Antti hade inte velat använda Martins klocka mycket i sin hand, även om Martti hade uppmanat honom att han skulle få prova den här lakkariisikin ... prova bara!...

»Jos minä sen pudotan'» oli Antti sanonut. om|jag|den|jag tappar|han var|Antti|han hade sagt "Om jag tappar den" hade Antti sagt. Etkä pudota, minä pidän peräimestä kiinni… och du inte|du tappar|jag|jag håller|på aktern|fast Och du tappar inte, jag håller i bakänden...

Sitten vasta oli Antti uskaltanut, käännellyt, ihmetellen katsellut ja viimein pitkään huokaisten takaisin antanut … ja Martin mielestä ei koko maailmassa ollut parempaa poikaa kuin Antti. då|först|han var|Antti|han hade vågat|han hade vändt|förundrat|han hade tittat|och|till slut|länge|suckande|tillbaka|han hade gett|och|Martins|enligt|inte|hela|världen|han hade varit|bättre|pojke|än|Antti Först då hade Antti vågat, vridit, tittat förundrat och till slut, efter en lång suck, gett tillbaka den ... och enligt Martti fanns det ingen bättre kille i hela världen än Antti.

Muut oppipojat ja kisällit sitä vastoin … ne olivat Antin suhteen kuin hurttia. de andra|lärlingarna|och|gesällerna|det|emot|de|de var|Anttis|i förhållande till|som|en hund De andra lärlingarna och gesällerna däremot … de var mot Antti som en hund. Heti kellon nähtyään olivat sen väkisin käsistä vieneet, töytänneet kaikki sen ympärille yhteen kehään, ettei Martti saanut itse sitä nähdäkään, ja aukaisseet kuoren … vaikka olisihan niiden pitänyt se tietää, ettei kello kestä verstaan pölyä… Mutta siitäkös ne huoli … vaikka herkeäisi käymästä, kun oli toisen kello. genast|klockan|efter att ha sett|de var|den|med våld|från händerna|de hade tagit|de hade knuffat|alla|den|runt|i en|ring|så att inte|Martti|han hade fått|själv|den|att se||de hade öppnat|skalet|även om|det skulle ha|de|de borde|den|att veta|så att inte|klocka|tål|verkstadens|||det skulle de|de|de brydde sig|även om|det skulle sluta|att fungera|när|det var|en annans|klocka Så fort de såg klockan tog de den med våld från händerna, tryckte alla runt den i en cirkel så att Martti inte ens fick se den, och öppnade höljet … även om de borde ha vetat att klockan inte tål verkstadens damm… Men det brydde de sig inte om … även om den skulle sluta fungera, eftersom det var någon annans klocka.

»Onko kellosi paljon'» kysyi Antti. är|din klocka|mycket|han frågade|Antti "Är din klocka mycket?" frågade Antti. »Istutaanhan tähän ensin ja katsotaan sitten…» Martti ja Antti istuutuivat tyhjälle penkille, ja Martti katsoi kelloaan… låt oss sätta oss|här|först|och|vi ser|sedan|Martti|och|Antti|de satte sig|på en tom|bänk|och|Martti|han såg|på sin klocka "Låt oss sätta oss här först och titta sedan…" Martti och Antti satte sig på en tom bänk, och Martti tittade på sin klocka…

Viittä vailla kuuden oli kello… fem|utan|sex|var|klockan Fem i sex var klockan…

Vitjat riippuivat samettiliivien päällä, ja Martti katseli niitä. snörena|hängde|sammetsvästarna|på|och|Martti|tittade på|dem Snörena hängde över sammetvästarna, och Martti tittade på dem. Antti katseli myöskin syrjästä silmäillen… Sitten kohotti hän kätensä ja otti sivelläkseen Martin vitjoja. Antti|tittade på|också|från sidan|med ett öga|sedan|han lyfte|han|sin hand|och|han tog|för att stryka|Martins|snören Antti tittade också på sidan och sneglade… Sedan lyfte han handen och började stryka Martins snören. Martti tarjosi hänelle käteen koko kellonkin… Martti|han erbjöd|honom|i handen|hela|klockan också Martti erbjöd honom hela klockan i handen…

»Koetappas, saatko auki…» försök nu|får du|öppna »Försök att öppna…»

»Vaan jos tämä särkyy…?» men|om|detta|går sönder »Men om det går sönder…?»

»Eikä säry…» inte|går sönder »Och det går inte sönder…»

»Enhän tuota saa auki…» jag får väl inte|det|får|öppna »Jag får inte upp det…»

»Ethän sinä osaa … anna, kun minä näytän … näin … paina vain peukalosi päällä tätä nappia … koetappas nyt!…» du inte|du|kan|ge|när|jag|visar|så här|tryck|bara|din tumme|på|denna|knapp|försök nu|nu »Kan du inte … låt mig visa … så här … tryck bara på tummen på den här knappen … försök nu!…»

»Ka, jo kimposi auki!… Mitä siinä sanoo tuossa sisässä?» ja|redan|den flög upp|öppen|vad|där|säger|i|insidan »Åh, den öppnade sig!… Vad säger den där inne?»

»4 rupis 17,534 … se on niin mones kello maailmassa … niin monella miehellä on samanlainen kello kuin minulla … osta sinäkin tämmöinen…» rupier|den|är|så|många|klocka|i världen|så|många|män|har|likadan|klocka|som|jag har|köp|du också|en sådan »4 rupier 17,534 … det är så många klockor i världen … så många män har en likadan klocka som jag … köp en sån här du också…»

»Eihän minulla ole rahaa—» inte|jag har|har inte|pengar »Jag har inga pengar—»

»Tekisikö sinun hyvin mielesi? skulle göra|din|bra|du skulle vilja »Skulle du må bra? … taitaisi tehdä—» skulle nog|göra … skulle nog göra—»

»Ei tuo niin hyvinkään»—Vaikka näkihän Martti, että tekihän sen niin mieli, että suupielissä revähteli. inte|det|så|bra|även om|han såg ju|Martti|att|han gjorde ju|det|så|lust|att|i mungiporna|det sprack »Det är inte så bra»—Även om Martti såg att han verkligen ville, så drog det i mungiporna.

Martti antoi Antin vielä katsella kelloa kauan aikaa, piti sitä hänen edessään ja antoi hänen sitä omasta kädestäänkin katsella, eikä pelännyt ollenkaan, että Antti sen särkisi tai pudottaisi. Martti|han gav|Antti|fortfarande|att titta på|klockan|länge|tid|han höll|den|hans|framför sig|och|han gav|honom|den|från sin||att titta på|inte|han var rädd|alls|att|Antti|den|han skulle bryta|eller|han skulle tappa Martti lät Antti titta på klockan länge, höll den framför honom och lät honom även titta på den med sin egen hand, och var inte det minsta rädd för att Antti skulle förstöra eller tappa den. Ja Antti näytti siinä hänen mielestään paljoa vähäpätöisemmältä kuin ennen. och|Antti|han visade|där|hans|enligt honom|mycket|mindre betydelsefull|än|tidigare Och Antti verkade där mycket mindre betydelsefull än tidigare. Ja mikä siinä lie ollut, että hän myös itse mielestään oli Antin suhteen suurempi kuin ennen. och|vad|där|kan ha varit|varit|att|han|också|själv|enligt honom|han var|Antti|i förhållande till|större|än|tidigare Och vad det nu kan ha varit, så tyckte han också själv att han var större i förhållande till Antti än tidigare. Ei hän ennen ollut sitä niin huomannut … välistä vain, kun olivat lukeneet säästöjään ja Martilla oli monta markkaa enemmän. inte|han|tidigare|han hade varit|det|så|han hade lagt märke till|ibland|bara|när|de hade varit|de hade läst|sina besparingar|och|Martti|han hade|många|mark|mer Han hade inte lagt märke till det tidigare... ibland bara, när de hade räknat sina besparingar och Martti hade flera mark mer.

»Joko pannaan kello taskuun?» redan|vi sätter|klocka|i fickan "Ska vi lägga klockan i fickan?"

Martti pani kellon taskuunsa. Martti|han satte|klockan|i sin ficka Martti stoppade klockan i fickan. Mutta häntä rupesi heti kohta säälittämään, että ehkä Antti vielä olisi tahtonut katsoa … ja näytti sitä vielä uudelleen Antille… Ei sillä raukalla ole kelloa, ja tuossa se istuu niin täpärästi penkin laidalla … nenän pää hienona kuin veitsen kärki … ja sivelee toisen kellon kuorta ja vitjoja… men|honom|han började|genast|snart|att känna medlidande|att|kanske|Antti|fortfarande|han skulle ha|velat|att titta|och|han visade|den|ännu|en gång till|till Antti|inte|den|stackaren|han har inte|klocka|och|där|den|den sitter|så|trångt|bänkens|kant|näsan|spets|fin|som|knivens|spets|och|han stryker|den andra|klockans|hölje|och|remmar Men han började genast känna medlidande, att kanske Antti fortfarande skulle ha velat titta ... och visade det en gång till för Antti ... Den stackaren har ingen klocka, och där sitter han så på gränsen av bänken ... näsan fin som knivens spets ... och smeker den andra klockans hölje och kedjor ...

Jos Martti olisi ollut rikas mies, olisi hän saattanut antaa tämän kellon Antille ja itse ostaa ankkurin … niin häntä säälitti Antti… om|Martti|han skulle ha|varit|rik|man|han skulle ha|han|kunnat|att ge|denna|klockan|till Antti|och|själv|att köpa|ankare|så|honom|han kände medlidande|Antti Om Martti hade varit en rik man, skulle han ha kunnat ge denna klocka till Antti och själv köpa en ankare ... så han kände medlidande med Antti ...

»Kelpaisiko sinulle silinterikello?» skulle det passa|dig|cylinderklocka »Skulle en cylinderklocka duga för dig?»

»Kelpaisi toki … vaikka minkälainen, kunhan olisi vain kello…» skulle duga|visst|även om|vilken slags|bara|skulle vara|bara|klocka »Det skulle vara bra … vilken som helst, så länge det bara är en klocka…»

»Minä meinaan ostaa ankkurin … tässä joskus…» jag|tänker|köpa|ankare|här|någon gång »Jag tänker köpa en ankare … någon gång snart…»

»Minnekkäs sinä sitten tämän…?» vart|du|sedan|detta »Vart ska du då med den här…?»

»En tiedä, vaikka möisin jollekulle…» jag inte|vet|även om|jag skulle sälja|till någon »Jag vet inte, kanske jag säljer den till någon…»

»Myö minulle…» vi|till mig »För mig…»

»En minä nyt vielä osta uutta … vasta sitten, kun pääsen kisälliksi… Enkös minä jo nyt näytä vähän kisälliltä … kun on kellokin…?—Sen oli Martti leikillä sanovinaan. jag inte|jag|nu|ännu|köpa|ny|först|sedan|när|jag blir|gesäll|inte jag|jag|redan|nu|jag ser ut|lite|som gesäll|när|det finns|klocka också|det|det var|Martti|på skämt|han sa att »I won't buy a new one yet… until I become a racer… Don't I look a bit like a racer… when it's time…? —It was Martti playing with his words. »Jag köper inte något nytt ännu… först när jag blir lärling… Visar jag inte redan lite som en lärling… när jag har en klocka…?—Det var Martti som sa det på skämt.

»Kyllä näytät…» ja|du ser ut »Jo, det gör du…»

»Mutta sinä olet vielä aivan oppipojan näköinen…» men|du|du är|fortfarande|helt|lärlingens|utseende »Men du ser fortfarande helt ut som en lärling…»

»Kun ei ole kelloa…» när|inte|det finns|klocka »När man inte har någon klocka…»

»Sentähdenköhän se on…—Etkö tahtoisi, Antti, limunaatia? kanske därför|det|det är|vill du inte|vilja|Antti|läsk »Är det därför det är så…—Vill du ha läsk, Antti? … minä itse jo join…» jag|själv|redan|jag drack … jag själv har redan druckit…»

Martille tuli tuossa yht'äkkiä semmoinen hyvän tahdon puuskaus … hänestä tuntui ihan, kuin olisi hän ollut Antille velkaa yhden lasin limunaatia … sillä raukalla kun ei ole kelloakaan ja milloin saaneekaan… Mutta heti kohta katui hän sitä tarjoustaan … menee rahaa ihan omasta edestään … vaikka eihän tuo paljon olisi … kymmenen penniä… Pitäähän sitä siksi toki toisen tähden … jolla ei edes ole kelloa… för Martti|det kom|just|plötsligt|sådan|god|vilja|infall|för honom|det kändes|helt|som|han skulle vara|han|varit|för Antti|skyldig|ett|glas|läsk|för att|stackaren|när|inte|det finns|klocka|och|när|han får|men|genast|snart|han ångrade||det|sitt erbjudande|det går|pengar|helt|från egen|sida|även om|det är inte så att|det|mycket|det skulle vara|tio|penni|man måste|det|därför|självklart|en annan|skull|som|inte|ens|det finns|klocka Martti fick plötsligt en sådan god vilja … han kände helt klart att han var skyldig Antti ett glas läsk … stackaren som inte ens har en klocka och när får han… Men strax ångrade han sitt erbjudande … det kostar ju pengar helt för hans egen skull … även om det inte skulle bli mycket … tio penni… Man måste ju ändå för en annans skull … som inte ens har en klocka… Ja Martti joi itsekin ja kilisti lasia Antin kanssa. och|Martti|han drack|också själv|och|han skålade|glaset|med Antti|tillsammans Och Martti drack också och skålade med Antti.

»Sano nyt, Antti, minulle, että olkoon onnea uudelle kellollesi», sanoi Martti,—leikillä olevinaan… säg|nu|Antti|till mig|att|må det vara|lycka|nya|din klocka|han sade|Martti|på skämt|som om han vore "Säg nu, Antti, till mig att grattis till din nya klocka", sa Martti, — som om han skämtade...

»No olkoon … olkoon…» nåväl|må det vara|må det vara "Nåväl, grattis... grattis..."

Molemmat he naurahtivat, ja Martti tuli yhä paremmalle tuulelle. båda|de|de fnissade|och|Martti|han blev|fortfarande|bättre|humör Båda skrattade, och Martti blev alltmer på gott humör. Ei hän ollut koskaan rinnassaan tuntenut semmoista paisuvaa tunnetta kuin nyt. inte|han|har varit|någonsin|i sitt bröst|har känt|sådant|växande|känsla|som|nu Han hade aldrig känt en sådan svällande känsla i sitt bröst som nu.

»Tuolta ne nyt taas tulee … ei olla näkevinämmekään… Ei, ei käännytä syrjään … luulevat, että me heitä väistytään … kuletaan suoraan ja katsotaan suoraan eteenpäin … ollaan mekin ylpeitä puolestamme…» därifrån|de|nu|igen|kommer|inte|vara|att vi ser|nej|inte|vända|åt sidan|de tror|att|vi|dem|vi undviker|vi går|rakt|och|vi ser|rakt|framåt|vi är|vi också|stolta|över oss själva »Där kommer de igen ... vi låtsas inte se dem ... Nej, vi svänger inte åt sidan ... de tror att vi backar ... vi går rakt fram och ser rakt fram ... vi är också stolta över oss själva ...»

Sitä ei Antti nyt ymmärtänyt, miksi niin pitäisi olla, mutta hän koetti kuitenkin niin olla. det|inte|Antti|nu|har förstått|varför|så|borde|vara|men|han|han försökte|ändå|så|vara Det förstod Antti nu inte varför det skulle vara så, men han försökte ändå att vara så. »Katsooko ne jälkeensä, katsoppas!» sanoi Martti Antille, kun olivat päässeet ohitse. ser de|de|bakåt|titta|han saade|Martti|till Antti|när|de var|de hade kommit|förbi »Tittar de bakåt, titta!» sa Martti till Antti när de hade kommit förbi.

»Eihän nuo katso … menevät vain.» inte|de|ser|går|bara »De tittar inte … de går bara.»

Ja se vähän harmitti Marttia. och|det|lite|störde|Martti Och det störde Martti lite.

Se kaartilainen, joka äsken oli Marttia survannut, tuli vastaan muuan tyttö käsipuolessa. den|värnpliktige|som|nyss|hade|Martti|knuffat|kom|emot|en|tjej|under armen Den där soldaten som nyss hade knuffat Martti mötte en tjej med armen om sig. Ne kulkivat keskitietä ja Martti kulki myöskin. de|gick|mitt på vägen|och|Martti|gick|också De gick på mittvägen och Martti gick också. Antti väistyi syrjään, mutta Martti ei väistynyt … tiukotti tahallaan kulkuaan ja survasi olkapäällään tyttöä, niin että tämän piti seisahtua. Antti|han vek|åt sidan|men|Martti|inte|han vek|han tryckte|medvetet|sin väg|och|han knuffade|med sin axel|flickan|så|att|hon|hon var tvungen|att stanna Antti flyttade sig åt sidan, men Martti flyttade sig inte ... han trängde avsiktligt på sin väg och knuffade flickan med sin axel, så att hon var tvungen att stanna.

»Hyi!» sanoi tyttö, ja kaartilainen kirosi. usch|hon sa|flickan|och|gardisten|han svor »Usch!» sa flickan, och gardisten svor. Mutta Martti vain nauraa hihitteli Antille, eikä ollut tietävinäänkään. men|Martti|bara|han skrattade|han fnissade|till Antti|inte|han var|han låtsades inte veta Men Martti bara skrattade åt Antti och låtsades inte veta något.

Minkä tähden se nyt noin? varför|anledning|det|nu|så Varför gör han så nu? kummasteli Antti eikä ymmärtänyt nyt ollenkaan Marttia. han förundrade sig|Antti|och inte|han förstod|nu|alls|Martti Antti undrade och förstod överhuvudtaget inte Martti.

Mutta Martti tunsi tunteen yhä paisuvan… men|Martti|han kände|känslan|fortfarande|växande Men Martti kände känslan växa fortfarande…

»Eikö mennä juomaan pullo olutta?» inte|gå|att dricka|flaska|öl "Ska vi inte gå och dricka en flaska öl?"

Marttiko ehdottaa olutta juomaan?… Eikä Antti nyt enää vähääkään ymmärtänyt Marttia, joka ei milloinkaan ennen … ja joka aina oli siitä Anttia moittinut, että tämän teki välistä mieli muiden kanssa pistäytyä kapakkaan… föreslår Martti|han föreslår|öl|att dricka|och inte|Antti|nu|längre|inte alls|han förstod|Martti|som|inte|någonsin|tidigare||som||han var|för det|Antti|han hade kritiserat|att|honom|han gjorde|ibland|lust|med andra|tillsammans|att stanna till|på krog Föreslår Martti att dricka öl?… Och Antti förstod nu inte alls Martti, som aldrig tidigare … och som alltid hade kritiserat Antti för att han ibland ville gå på krog med andra…

»Mitä katsot … eikö lähdetä…? vad|du ser på|inte|vi ska åka »Vad tittar du på … ska vi inte gå…? Istutaan tähän!»—He olivat tulleet Kappelin edustalle. vi sätter oss|här|de|de var|de hade kommit|till Kapellet|framför Vi sätter oss här!»—De hade kommit fram till Kappeln.

»Eihän me tähän…» inte|vi|här »Vi ska inte sitta här…»

»Minkä tähden ei?…» vilken|anledning|inte »Varför inte?…»

»Herrain penkkiin…» herrarnas|bänken »Herrarnas bänk…»

»Kun raha maksetaan, niin ollaan me yhtä suuria herroja kuin muutkin…» när|pengar|betalas|så|vi är|vi|lika|stora|herrar|som|andra »När pengarna betalas, så är vi lika stora herrar som alla andra…»

»Täällä on kalliimpaa…» här|är|dyrare »Här är det dyrare…»

»Minnekäs me sitten?» vart|vi|då »Vart ska vi då?»

»Mennään olutpuotiin…» låt oss gå|till ölbutiken »Låt oss gå till ölbutiken…»

Olisi Martin tehnyt mieli istuutua tuohon mukavalle puusohvalle pyöreän pöydän ääreen … selkäkenoon … jalka toisen päälle nostettuna ja käsi kellon vitjoissa … niinkuin tuo herra tuossa toisella sohvalla, jolla ei kuitenkaan ole edes niinkään kiiltäviä vitjoja kuin Martilla … tummat teräksiset mitkä lie … ja eikö lie sitä mukaa kellokin…? han skulle|Martin|ha gjort|lust|sätta sig|på den|bekväma|träsoffan|runda|bordet|vid|med ryggen lutad|ben|det andra|på|lyft|och|hand|klockan|i remmarna|som|den|herren|där|på den andra|soffan|som|inte|ändå|har|ens|så|glänsande|remmar|som|Martin|mörka|stål|vad|må|och|inte|må|det|i takt|klockan också Martin skulle gärna ha velat sätta sig i den bekväma träsoffan vid det runda bordet… med ryggen lutad… benet över det andra och handen i klockans kedjor… precis som den där herren i den andra soffan, som ändå inte har så glänsande kedjor som Martin… mörka stålgrejer av något slag… och kanske även klockan på samma sätt…?

»Eikähän sieltä kuule soittoakaan», väitti Martti… inte ens|därifrån|hör|något ljud|han påstod|Martti »Och där hörs väl ingen musik heller», påstod Martin…

Mutta suostui hän kuitenkin tulemaan olutpuotiin, joka oli kauppatorin laidassa ja jonne Antti osasi viedä——— men|han gick med på|han|ändå|att komma|till ölbutiken|som|var|torgets|kant|och|dit|Antti|han kunde|att ta Men han gick ändå med på att följa med till ölbutiken, som låg vid torget och dit Antti visste hur man skulle ta sig———

* * * * * * * * * *

»Näin minä kelloani vain heittelen … ja otan ilmasta kiinni! så här|jag|min klocka|bara|jag kastar|och|jag tar|från luften|jag fångar »Så här kastar jag bara min klocka … och fångar den i luften! … sinä et uskaltaisi milloinkaan…!—Noin! du|inte|du skulle våga|någonsin|så där … du skulle aldrig våga…!—Så där! … hih!» hih … hih!»

»Elä … elä! inte|inte »Lev … lev! … se putoo … ja särkyy…» det|faller|och|går sönder … den faller … och går sönder…»

»Ja nyt se pannaan suuhun … ja nielaistaan vaikka mahaan … ja lähtään taas juomaan olutta päälle…!» och|nu|det|sätts|i munnen|och|sväljs|även om|i magen|och|vi ger oss av|igen|att dricka|öl|på »Och nu sätts den i munnen … och sväljs ner i magen … och vi börjar dricka öl igen…!»

»Martti! Martti »Martti!» ei se ole hyvä kellolle … ota nyt se pois suustasi ja pane lakkariisi…» inte|det|är|bra|klockan|ta|nu|det|bort|från din mun|och|lägg|i din ryggsäck det är inte bra för klockan ... ta nu bort den från munnen och lägg den i din ficka ...

»Se on minun kelloni … enkö minä ole sitä omalla rahallani maksanut?» det|är|min|klocka|inte|jag|är|den|med egna|pengar|betalat »Det är min klocka ... har jag inte betalat för den med mina egna pengar?»

»Olet … olet…» du är|du är »Du har ... du har ...»

»Enkö minä maksanut sinunkin oluttasi … enkö maksanut…?» inte|jag|betalat|din också|öl|inte|betalat »Har jag inte betalat för din öl också ... har jag inte betalat ...?»

»Maksoit, maksoit … vaikka kyllä minä olisin osastani itsekin…» du betalade|du betalade|även om|ja visst|jag|jag skulle vara|av min del|själv också »Du betalade, du betalade … även om jag själv skulle ha kunnat …»

»Niin … mutta minäpähän maksoin … eihän sinulla ole, millä maksaa… Paljonko on kellosi, poika?» så|men|jag då|jag betalade|inte|du har|har|med vad|att betala|hur mycket|är|din klocka|pojke »Ja … men jag betalade ju … du har ju inget att betala med … Hur mycket kostar din klocka, pojke?»

»Eihän minulla ole kelloa … ennenkuin ostan…» inte|jag har|har|klocka|förrän|jag köper »Jag har ingen klocka … förrän jag köper …»

»Ostat? du köper »Köper du?» millä sinä sen ostat?» med vad|du|det|köper hur köper du det?»

»Omalla rahallani … sitten kun säästän…» med egna|mina pengar|sedan|när|jag sparar »Med mina egna pengar … när jag sparar…»

»Sinä et saa ikänäsi niin paljon rahaa säästetyksi…» du|inte|får|någonsin|så|mycket|pengar|sparat »Du kommer aldrig att spara så mycket pengar…»

»Mistä sinä sen tiedät?» hur|du|det|vet »Hur vet du det?»

»Kas, kas, kun on äkäinen … mistä sinä olet äkäinen? se|se|när|är|arg|varför|du|är|arg »Titta, titta, när man är arg … vad är du arg över? Minähän sinun oluesikin maksoin…» jag ju|din|öl också|betalade Jag betalade ju för din öl…»

»Itsehän sinä veit kellon ostajaisia juomaan…» jag ju själv|du|tog|klockan|köpare|att dricka »Det var ju du som tog med klockan till fest för att dricka…»

»Olisit sinä saattanut sen toisen pullon…» du skulle ha kunnat|du|kunnat|den|andra|flaskan »Du kunde ju ha tagit med den andra flaskan…»

»Sinähän sen kutsuit…» du|det|du kallade »Du kallade ju på det…»

»Olisit sinä kutsunut … joitpahan kuitenkin … kun minä jo kutsuin ensimmäisen … sinä olet itara mies … et milloinkaan saa kellorahaa … minulla on kello, mutta sinä et saa milloinkaan … ja sinä olet itara mies…» du skulle ha|du|du kallade|du drack ju|ändå|när|jag|redan|jag kallade|första|du|du är|snål|man|du inte|någonsin|får|klockpengar|jag har|det är|klocka|men|du|du inte|får|någonsin|och|du|du är|snål|man »Du skulle ha kallat … du drack ju ändå … när jag redan kallade den första … du är en snål man … du får aldrig några mynt till klockan … jag har en klocka, men du får aldrig … och du är en snål man…»

»Mene sitten … en minä lähde sinun matkaasi … sinä olet humalassa ja haukut … minä lähden kotiin…» gå|då|jag inte|jag|jag åker|din|resa|du|du är|berusad|och|du skäller|jag|jag åker|hem »Gå då … jag följer inte med dig … du är full och skäller … jag går hem…»

»Mene vain … joudat mennä … kelloa sinä et saa milloinkaan, mutta minulla on kello… Suus kiinni!—sinä olet semmoinen kaitanenä … huippunenä … kuin veitsenkärki … hieno…» gå|bara|du måste|gå|klockan|du|du inte|får|någonsin|men|jag har|det är|klocka|din mun|stängd|du|du är|sådan|smal näsa|spetsig näsa|som|knivspets|fin »Gå bara … du måste gå … klockan får du aldrig, men jag har en klocka… Håll käften!—du är en sån där smal näsa … spetsig näsa … som en knivspets … fin…»

Se oli suurin loukkaus, minkä Antille saattoi sanoa, se, että hänellä oli hieno nenä kuin veitsenkärki. det|var|största|förolämpning|som|till Antti|man kunde|säga|det|att|han hade|var|fin|näsa|som|knivspets Det var den största förolämpningen man kunde säga till Antti, att han hade en fin näsa som en knivspets. Muulla millään eivät kisällit ja oppipoiat häntä saaneet suuttumaan, mutta niin kohta kuin häntä huippunenäksi sanoivat, suuttui hän ja suuttui silmittömäksi … huusi, viskeli lestejä ympäri verstaan, kaatoi tuolit ja pöydät ja kiroili. med något annat|med ingenting|de inte|lärlingarna|och|studenterna|honom|hade fått|att bli arg|men|så|snart|när|honom|som en toppnäsa|de sa|han blev arg||och|han blev arg|till rasande|han skrek|han kastade|skräp|runt|verkstaden|han välte|stolar|och|bord|och|han svor Ingenting annat fick lärlingarna och lärpojkarna att bli arga på honom, men så snart de kallade honom för en spetsnäs, blev han arg och rasande... han skrek, kastade verktyg runt i verkstaden, välte stolar och bord och svor. Ja kun joku vanhempi häntä silloin kädestä hillitsi, tavoitteli hän sitä purrakseen, kun ei muuta tainnut. och|när|någon|äldre|honom|då|i handen|han höll tillbaka|han försökte nå|han|det|för att bita|när|inte|något annat|han kunde inte Och när någon äldre då höll honom i handen, försökte han bita den, eftersom han inte kunde göra något annat.

Mutta nyt pillahti hän itkemään ja lähti käymään pois… men|nu|han brast|han|att gråta|och|han gick|att gå|bort Men nu brast han i gråt och gick iväg...

Martti yksin oli ollut hänelle hyvä, kun muut olivat pahoja. Martti|ensam|han var|varit|för honom|bra|när|andra|de var|onda Martti hade ensam varit bra mot honom, när de andra var onda. Hän yksin oli ollut häntä haukkumatta hänen huipusta nenästään ja puolustanut häntä muita vastaan. han|ensam|han var|varit|honom|utan att skälla|hans|på hans topp|från hans näsa|och|försvarat|honom|andra|mot Han hade ensam försvarat honom utan att skälla på honom för hans snobbiga uppträdande. Ja nyt hänkin haukkui … samalla lailla kuin muut … ja ihan ilman syyttä… Se kävi Anttiin niin pahasti, että häneltä pääsi itku. och|nu|han också|han skällde|på samma|sätt|som|andra|och|helt|utan|anledning|det|det blev|för Antti|så|illa|att|från honom|det kom|gråt Och nu skällde han också... på samma sätt som de andra... och helt utan anledning... Det gjorde så ont för Antti att han började gråta. Ja hänestä tuntui, ettei heistä enää milloinkaan oikeita ystäviä tule ja ettei ole yhtään oikeata ihmistä maailmassa, kun Marttikin on semmoinen. och|för honom|det kändes|att inte|av dem|längre|någonsin|riktiga|vänner|de kommer|och|att inte|det finns|en enda|riktig|människa|i världen|när|Martti också|han är|sådan Och han kände att det aldrig skulle bli några riktiga vänner av dem och att det inte fanns en enda riktig människa i världen, när även Martti var sån. Se häntä itketti vielä enemmän… Ei hän mitään pahaa olisi tahtonut Martille suoda, mutta ei hän sille mitään tainnut, kun tuli ajatus mieleen, että kyllä Martti vielä kellonsa pudottaa ja sen kivikatuun rikkoo… det|honom|gjorde honom ledsen|ännu|mer|inte|han|något|ont|skulle|velat|Martti|ge|men|inte|han|det|något|kunnat|när|kom|tanke|till sinnes|att|visst|Martti|ännu|sin klocka|tappa|och|den|på stenläggningen| Det gjorde henne ännu mer ledsen... Hon ville inte ge Martti något ont, men hon kunde inte hjälpa det när tanken slog henne att Martti nog skulle tappa sin klocka och krossa den på den steniga gatan...

Mutta Martti kulki kivistä rantatoria pitkin Esplanaadiin päin ja horjahteli välistä kulkiessaan… Semmoinen Antti … huipponokka … mokoma… men|Martti|gick|steniga|strandpromenaden|längs|mot Esplanaden|till|och|snubblade|ibland|när han gick|sådan|Antti|snobb|eländig Men Martti gick längs den steniga strandpromenaden mot Esplanaden och snubblade ibland när han gick... Sådan Antti... snobb... den där...

Taisi mennä päähän olut … ei, eikä ole mennyt … mitäs tyhjää se sen vertainen … aikamiehen … yks, kaks, kolme … paljonko se löi … seitsemän … yhdessä on kellot… Olen sitä minäkin yhtä suuri herra kuin… kanske|gå|till huvudet|öl|inte|inte heller|har|gått|vad|tomt|det|den|liknande|riktig man|en|två|tre|hur mycket|det|slog|sju|tillsammans|är|klockorna|jag är|det|jag också|lika|stor|herre|som Det måste ha gått till huvudet med ölen... nej, det har det inte... vadå tomt, det är ju inget... en vuxen man... ett, två, tre... hur mycket slog det... sju... tillsammans är klockorna... Jag är också en lika stor herre som...

Siellä on tuolla musiikkia… där|är|där borta|musik Där är det musik...

Ja Martti lähti juoksujalassa Kappelin edustalle. ja|Martti|han lämnade|i hast|Kapellets|framsidan Och Martti gick i rask takt till Kappelin.

»Onko sinulla, mies, kelloa?…» har|du|man|klocka »Har du, mannen, en klocka?…»

»Minullako' Ei! jag|inte »Har jag? Nej! … onko sinulla?» har|du … har du?»

»Minulla on kello, vaikka en ole muuta kuin oppipoika … mikäs sinä olet?» jag har|har|klocka|även om|jag är inte|är|annat|än|lärling|vad är|du|du är »Jag har en klocka, även om jag bara är en lärling… vad är du?»

»Ei ole sinulla kelloa … valehtelet…» inte|har|du har|klocka|du ljuger »Du har ingen klocka… du ljuger…»

»Etkö sinä näe, että vitjat välkkää … liivien päällä.»—Martti pullisti mahaansa ja rintaansa—… »minulla on samettiliivit … ja kello … ja vitjat…» ser du inte|du|ser|att|kedjorna|blänker|västarna|på|Martti|han puffade ut|sin mage|och|sitt bröst|jag har|har|sammetsvästar|och|klocka|och|kedjorna »Ser du inte att kedjorna blänker… på västen.»—Martti puffade ut sin mage och bröst—… »jag har sammetväst… och klocka… och kedjor…»

»Vitjat lie, mutta ei kelloa…» kedjorna|kanske|men|inte|klocka »Kedjor kanske, men ingen klocka…»

»Eikö ole? inte|är »Är det inte?» … katsoppas, eikö ole… Ähäh! titta nu|inte|är|åh … titta, är det inte… Ähäh! eikö ole?…» inte|är är det inte?…»

»Näkyy olevan … hyvä, kun on…» verkar|vara|bra|när|är »Det verkar vara … bra, när det är…»

»Elä mene … katso kuoren sisään, jos et usko, että tämä on silinteri…» inte|gå|titta|skalets|in|om|inte|tror|att|detta|är|cylinder »Gå inte … titta in i skalet om du inte tror att detta är en cylinder…»

»Pudotahan…» låt oss tappa »Släpp…»

Mutta siitä Martti säpsähti niin, että pisti vikkelästi kellon taskuunsa… men|det|Martti|han blev överraskad|så|att|han stoppade|snabbt|klockan|i fickan Men Martti blev så överraskad att han snabbt stoppade klockan i fickan…

Oliko hän todellakin ollut pudottaa kellonsa?… Eihän hän taida ollakaan oikein … mitenkä se on? var|han|verkligen|ha varit|tappa|sin klocka|inte|han|verkar|vara|riktigt|hur|det|är Hade han verkligen varit på väg att tappa sin klocka?… Han verkar inte riktigt … hur är det? … pää?… Minnekä se Antti meni?… Jos hyvinkin olisi kello pudonnut?… Ei, ei … taskussahan se on … ja käykö se? huvud|vart|han|Antti|gick|om|nog|skulle vara|klocka|fallit|nej||i fickan|den|är|och|går den|den … huvud?… Vart tog Antti vägen?… Om klockan verkligen hade fallit?… Nej, nej … den är ju i fickan … och fungerar den? … käy se vielä … pannaan pois, pidetään kiinni, ettei putoa… går|den|fortfarande|vi lägger|bort|vi håller|fast|så att inte|falla … den fungerar fortfarande … vi lägger bort den, håller fast så att den inte faller…

Mutta silloin rupesi taas musiikki soimaan, ja väkeä kokoontui yhteen kohti soittolavan ympärille kuuntelemaan. men|då|började|igen|musiken|spela|och|folk|samlades|tillsammans|mot|spelarbåset|runt|lyssna Men då började musiken spela igen, och folk samlades runt spelplatsen för att lyssna. Martti jäi väkijoukon keskeen. Martti|stannade|folkmassan|mitt Martti stannade mitt i folkmassan. Hänkin rupesi kuuntelemaan … ja päällään ja jalallaan innostui hän tahtia polkemaan ja vähitellen koko ruumiillaan … niin ettei muistanut kelloaankaan, ei ollenkaan, että sitä oli hänellä ollutkaan olemassa. han också|började|lyssna|och|på sin kropp|och|med sin fot|blev entusiastisk|han|takten|trampa|och|gradvis|hela|med sin kropp|så|att inte|han hade glömt|sin klocka ens|inte|alls|att|den|den hade|han hade|haft|existerat Han började också lyssna … och på sin kropp och med sina fötter blev han entusiastisk och började trampa takten och så småningom med hela sin kropp … så att han inte ens kom ihåg sin klocka, inte alls, att han ens hade haft en.

Mutta vähän ajan perästä unohti hän taas soitonkin ja tahdin lyönnin … niinkuin ei sitä milloinkaan olisi ollut olemassa. men|lite|tid|senare|han glömde|han|igen|musiken också|och|takten|slaget|som|inte|den|någonsin|det skulle ha|varit|existerat Men efter en stund glömde han åter musiken och taktslaget … som om det aldrig hade funnits. Hän huomasi, että oli joku vähän edempänä lavan juuressa, joka ei muuta kuin häntä katseli… Mitä se hänestä katselee? han|han märkte|att|det var|någon|lite|längre fram|scenens|vid|som|inte|annat|än|honom|den tittade|vad|den|på honom|den tittar Han märkte att det var någon lite längre fram vid kanten av scenen, som bara tittade på honom… Vad tittar den på? … mitähän se katselee ja hymyilee? vad|den|den tittar|och|den ler … vad tittar den på och ler? … ja iskee silmää, niinkuin tutulleen … eikä herkeä katselemasta, vaikka Martti on katselevinaan muuannekin… Sitten se sipattaa jotain jonkun toisen korvaan, mutta ei kuitenkaan silmiään käännä … ja ne molemmat katselevat häntä ja hymyilevät … mutta sitten taas ei kuin se toinen, jolla on hansikkaat ja punainen hame … ja kalvosimet … ja kaulus … ja hyvin punaiset posket … ja silmät … ne ei muuta kuin katselevat… och|han slår|ögat|som|till sin bekant|och inte|han slutar|att titta|även om|Martti|han är|han låtsas titta|någon annanstans|sedan|den|han viskar|något|till någon|annan|till örat|men|inte|ändå|sina ögon|han vänder|och|de|båda|de tittar|på honom|och|de ler|men|sedan|igen|inte|som|den|andra|som har|han har|handskar|och|röd|kjol|och|manschetter|och|krage|och|mycket|röda|kinder|och|ögon|de|inte|bara|att|de tittar … och blinkar, som om den kände sig hemma … och slutar inte att titta, även om Martti låtsas titta någon annanstans… Sedan viskar den något i någon annans öra, men vänder ändå inte sina ögon … och de båda tittar på honom och ler … men sedan igen inte som den andra, som har handskar och röd kjol … och manschetter … och krage … och mycket röda kinder … och ögon … de gör inget annat än att titta…

Ja Martista tuntui, niinkuin olisi häntä jotenkuten kohotettu ylös maasta ja yht'aikaa vedetty ja työnnetty, niin että piti koettaa vaikka miten tahansa sinne päin päästä… Mutta väkeä oli edessä, niin ettei päässyt… och|för Martti|det kändes|som|han skulle ha blivit|på honom|på något sätt|upphöjd|upp|från marken|och|samtidigt|dragen|och|skjuten|så|att|han måste|försöka|även om|hur|som helst|dit|mot|komma|men|folk|det var|framför|så|att inte|han kunde komma Och Martti kände som om han på något sätt hade lyfts upp från marken och samtidigt dragits och tryckts, så att han måste försöka på alla sätt att ta sig ditåt… Men det var folk framför, så han kom inte fram… Martti koetti sitten tunkeutua väkijoukon keskitse, mutta tuli vain yhä enemmän taapäin työnnetyksi… Hän kadotti vähäksi aikaa sen silmistään, joka häntä katseli, mutta silloin hän kohosi varpailleen ja koetti nähdä ylitse… Martti|han försökte|sedan|tränga sig|genom folkmassan|i mitten|men|han blev|bara|fortfarande|mer|bakåt|skjuten|han|han tappade|en stund|tid|den|ur sikte|som|på honom|den tittade|men|då|han|han stod på|tårna||han försökte|se|över Martti försökte sedan tränga sig genom folkmassan, men blev bara mer och mer tryckt bakåt… Han tappade för en stund bort den som tittade på honom, men då reste han sig på tårna och försökte se över…

Ja hän näkikin sen ja näki, että sekin oli noussut varpailleen katsomaan … ja katsoi yhä vielä. och|han|han såg|den|och|han såg|att|den också|den var|den hade stigit|på tårna|för att titta||den tittade|fortfarande|ännu Och han såg den och såg att den också hade rest sig på tårna för att titta … och tittade fortfarande. Hänessä vavahti, niinkuin ei milloinkaan ennen ollut vavahtanut. hos henne|hon darrade|som|inte|någonsin|tidigare|har varit|darrat I henne darrade det, som aldrig förr. Mutta ei hän sitä joutanut ajattelemaan, vaan työntäytyi kaikin voimin eteenpäin ja tahtoi päästä…——— men|inte|hon|det|har haft tid att|tänka|utan|hon tryckte sig|med alla|krafter|framåt|och|hon ville|komma Men hon hade inte tid att tänka på det, utan tryckte sig framåt med all sin kraft och ville komma fram…———

Mutta silloin taukosi soitto yht'äkkiä ja hajotessaan vei väki Marttiakin vähän matkaa mukanaan… men|då|det tystnade|musiken|plötsligt|och|när den skingrades|det tog|folket|även Martti|en bit|väg|med sig Men då tystnade musiken plötsligt och när den skingrades tog folket med sig Marttia en liten bit… Silloin muisti hän yhtäkkiä kellonsa… då|hon kom ihåg|hon|plötsligt|sin klocka Då kom hon plötsligt ihåg sin klocka…

Se välähti kuin salama hänen mieleensä… det|blinkade|som|blixt|hans|sinne i sinnet Det blixtrade som en blixt i hans sinne…

Hän haparoi vitjojaan… han|fumlade|sina snören Han kände på sina snören…

Vitjat riippuivat irrallaan koukussaan… snören|hängde|löst|på sin krok Snörena hängde löst på sin krok…

Hän kiidätti kätensä vasempaan liivintaskuunsa… han|förde|sina händer|vänstra|i sin västficka Han förde sin hand till vänster fickan i västen…

Se oli tyhjä … ja toinen tasku oli myöskin tyhjä… det|var|tomt|och|andra|ficka|var|också|tomt Det var tomt … och den andra fickan var också tom…

Ei, ei hän sitä vielä uskonut… Mutta sen hän tunsi, että epätoivon parahdus jo kohosi sydämestä … ja kurkkua myöten … ja tinki pääsemään ulos… inte|inte|han|det|ännu|trott|men|det|han|kände|att|hopplöshetens|utrop|redan|steg|från hjärtat|och|från halsen|ner|och|kämpade|att komma|ut Nej, han trodde det inte ännu… Men han kände att en utrop av förtvivlan redan steg upp från hjärtat … och genom halsen … och kämpade för att komma ut…

Kello oli poissa … poissa se oli … ei ollut povitaskussa … eikä housun … eikä liivienkään… klockan|var|borta|borta|den|var|inte|haft|i bröstfickan|inte|i byxfickan|inte|i väskfickan heller Klockan var borta … borta var den … den fanns inte i bröstfickan … inte i byxfickan … inte ens i västen…

Ja silloin se pääsikin ulos, mikä oli pyrkinyt… och|då|det|kom ut|ut|som|hade|försökt Och då kom det ut, som hade försökt…

»Varastettu! stulen »Stulen!« … varastettu! stulen … stulen!« … minun kelloni! min|klocka … min klocka!« … rosvo!…» tjuv … tjuv!…«}]}

Ja hän tarttui ensimmäiseen nutun helmaan, jonka tapasi käsillään … ja sitten toiseen … ja kolmanteen ja viimein poliisiin, joka tuli häntä asettamaan, ja huusi häntäkin rosvoksi … ja huutonsa välissä itki. och|han|grep tag i|första|jackans|fållen|som|han träffade|med sina händer|och|sedan|andra|och|tredje|och|till slut|polisen|som|han kom|honom|att sätta|och|han ropade|honom också|till tjuv|och|hans ropande|mellan|han grät Och han grep tag i den första klänningens fåll som han mötte med sina händer … och sedan den andra … och den tredje och till slut polisen som kom för att sätta honom på plats, och ropade på honom som en skurk … och mellan sina rop grät han.

Mutta poliisi otti hänet niskasta kiinni ja vei syrjään joukon keskestä. men|polisen|han tog|honom|i nacken|fast|och|han förde|åt sidan|folkmassan|från mitten Men polisen tog tag i honom i nacken och förde honom bort från folkmassan.

»Ottakaa kiinni … varas! ta|fast|tjuv »Ta fast … tjuven! … ottakaa kiinni!» huusi Martti, mutta poliisi käski hänen mennä kotiinsa ja tulla huomenna poliisikamariin.— ta|fast|han ropade|Martti|men|polisen|han beordrade|honom|att gå|hem|och|att komma|imorgon|till polisstationen … ta fast!» ropade Martti, men polisen beordrade honom att gå hem och komma till polisstationen imorgon.—

Martti lähti kotiinsa ja mennessään itki hän koko matkan ja höpisi itsekseen… Martti|han lämnade|hem|och|när han gick|han grät|han|hela|resan|och|han mumlade|för sig själv Martti gick hem och grät hela vägen och mumlade för sig själv...

Ja koko sen viikon höpisi hän työtä tehdessään, niin että muut luulivat hänen tulevan hulluksi… och|hela|den|veckan|han mumlade|han|arbete|när han gjorde|så|att|andra|de trodde|hans|bli|galen Och hela den veckan mumlade han medan han arbetade, så att de andra trodde att han höll på att bli galen...

… Eikä hän moneen pyhään mennyt Esplanaadiin kävelemään. och inte|han|många|helg|han gick|till Esplanaden|för att promenera ... Och han gick inte många helger till Esplanaden för att promenera. Mutta kun viimeinkin meni, kulki hän aivan laitaa myöten ja väistyi kaikkien tieltä … ei juonut limunaatia, eikä mennyt koskaan sinne asti, missä musiikki soitti… men|när|äntligen|han gick|han gick|han|helt|kanten|längs|och|han undvek|alla|vägen|inte|han drack|läsk|och inte|han gick|någonsin|dit|till|där|musik|den spelade Men när han äntligen gick dit, gick han helt vid kanten och undvek alla... han drack ingen läsk, och gick aldrig så långt dit musiken spelade...

Tyhmän näköisenä kulki hän eikä näyttänyt miettivän mitään… Mutta yhtä hän kuitenkin mietti ja mietti sitä joka askeleella … sitä, mitenkä paljon tarvittaisiin aikaa vielä, ennenkuin olisi kertynyt rahaa uuteen kelloon… Han gick omkring med en dum look och verkade inte tänka på något... Men han tänkte ändå på en sak och funderade på den för varje steg... hur mycket tid som skulle behövas innan han hade samlat ihop pengar till en ny klocka...

1884. 1884.