Verbs
瑞典语动词非常简单，甚至比英语都简单。它们在每个时态中都是相同的，不因人称或数而变化。有四组动词：
第1-3组是规则动词（有时称为弱动词），第4组是不规则动词（又称强动词）。
祈使语气
当你要构建动词的所有其他形式时，从这种形式开始。下达各种命令时使用祈使句。
Lyssna! - 听！
Stäng fönstret! - 关窗！
Läs texten! - 读课文！
Tro mig! - 相信我！
Skriv! - 写！
祈使词也是动词的词干和基本形式。
词形变化：规则（弱）动词
| 小组 | 祈使词（词干） | 不定式（词干 + -a） | 现在时（词干 + -r/-er） | 过去时（词干 + -de） | 动名词（词干 + -t） |
| 1. | Arbeta! Fråga! | *att arbeta (工作) att fråga (问) | arbetar frågar | arbetade frågade | (har/hade) arbetat (har/hade) frågat |
| 2a. | Ring! Stäng! | att ringa (呼叫) att stänga (关闭) | ringer stänger | ringde stängde | (har/hade) ringt (har/hade) stängt |
| 2b. | Läs! Köp! **Kör! | att läsa (阅读) att köpa (买) att köra (驾驶) | läser köper kör | läste köpte körde | (har/hade) läst (har/hade) köpt (har/hade) kört |
| 3. | Tro! Må! | att tro (相信) att må (感受) | tror mår | trodde mådde | (har/hade) trott (har/hade) mått |
*注意：对于不定式，-a不翻番。
*在第二类词形变化中，一些动词的祈使形式和现在时形式看起来是一样的。没有添加额外的-r或-er来构成动词的现在时。
第2类分为两组：以浊辅音结尾的单词和以无声辅音结尾的单词-k, -p, -s, -t,或-x..
第2组动词的几种类型有略微不同的模式：
-
以-d或-t为词干结尾的动词，过去时只添加 -e，并在动名词中去掉 -d/-t：
använd - att använda (使用) - använder - använde - använt
gift - att gifta (结婚) - gifter - gifte - gift -
词干以 -mm和-nn结尾的动词，在过去时添加-de和动名词添加-t前，去掉一个 m或n：
glöm - att glömma (忘记) - glömmer - glömde - glömt
känn - att känna (感受) - känner - kände - känt -
词干以短 ä或ö结尾并且在不定式和过去时有一个额外的 -j的动词，去掉-j 并在其他时态中有一个长元音：
välj - att välja (选择) - väljer - valde - valt
词形变化：强动词
第4组是强动词。它们差异很大，有时和英语一样，记住不同的时态形式比记忆模式简单一些。
| 第4组 | 祈使语气 | 不定式 | 现在 | 过去时 | 动名词 |
| i-e-i (长i) | Skriv! Skrik! Bli! | att skriva (写) att skrika (尖叫) att bli (成为) | skriver skriker blir | skrev skrek blev | skrivit skrikit blivit |
| i-a-u (短i) | Drick! Sitta! Finns! | att dricka (喝) att sitta (坐) (att) finnas (存在) | dricker sitter finns | drack satt fanns | druckit suttit funnits |
| y-ö-u | Flyg! Frys! Kryp! | att flyga (飞) att frysa (冻结) att krypa (爬行) | flyger fryser kryper | flög frös kröp | flugit frusit krupit |
| ju-ö-u | Sjung! Bjud! Njut! | att sjunga (唱) att bjuda (邀请) att njuta (享受) | sjunger bjuder njuter | sjöng bjöd njöt | sjungit bjudit njutit |
部分其他模式：
| 祈使语气 | 不定式 | 现在 | 过去时 | 动名词 |
| Dra! | att dra (拉) | drar | drog | dragit |
| Bär! | att bära (携带) | bär | bar | burit |
| Kom! | att komma (过来) | kommer | kom | kommit |
| Ät! | att äta (吃) | äter | åt | åtit |
| Var! | att vara (存在) | är | var | varit |
不规则动词
不规则动词不适配任何模式，需要单独学习。其中一些是：
| 祈使语气 | 不定式 | 现在 | 过去时 | 动名词 |
| Betala! Koka! | att betala (支付) att koka (煮沸) | betalar kokar | betalade/betalte kokade/kokte | (har/hade) betalt (har/hade) kokt |
| Gör! Ha! - - Säg! Vet! - |
att göra (干) att ha (有) att kunna (能够) att skola (将) att säga (说) att veta (知道) att vilja (想要) |
gör har kan ska säger vet vill |
gjorde hade kunde skulle sa(de) visste ville |
(har/hade) gjort (har/hade) haft (har/hade) kunnat (har/hade) skolat (har/hade) sagt (har/hade) vetat (har/hade) velat |
| Be! Dö! Få! Ge! Gå! Le! Se! Stå! |
att be (问) att dö (死) att få (得到) att ge (给予) att gå (去) att le (微笑) att se (看) att stå (站立) |
ber dör får ger går ler ser står |
bad dog fick gav gick log såg stod |
(har/hade) bett (har/hade) dött (har/hade) fått (har/hade) gett (har/hade) gått (har/hade) lett (har/hade) sett (har/hade) stått |
否定
要让句子变为否定，只需在动词后加上单词inte：
- Jag äter inte. -我不吃
- Han talar inte svenska. - 他不会说瑞典语。
将来时
将来时用单独的单词ska（将）表示，不定式没有标识：
- Jag ska arbeta. - 我会工作。
- De ska läsa. - 他们会读书。
另一种表达未来的方式是使用kommer att（将要去）：
- Du kommer att skriva. - 你要开始写作了。
- Vi kommer inte att sova. - 我们不准备睡觉。
第三种表达未来的方式是使用带时间参考的现在时：
- Hon arbetar imorgon. - 她明天上班。
- Ni har ett möte imorgon. - 明天你有个会议。
助动词
助动词（情态动词）常与动词的不定式组合。
最常见的助动词有：
brukar (经常做某事) - Jag brukar läsa tidningen. - 我经常看报纸。
får (被允许，可以) - Han får inte röka. - 不允许他抽烟。
kan (能够，会) - Du kan prata svenska. - 你会说瑞典语。
måste (必须，不得不) - Vi måste äta. - 我们必须吃饭。
vill (愿意，想要) - Jag vill köpa en väska. - 我想要买个包。
behöver (需要) - Du behöver gå hem. - 你需要回家。