Kapitel 13: Affärsmannen
13. Prinsen kommer till en ny planet.
På den här planeten bor det en affärsman.
Affärsmannen har mycket att göra.
Han ser inte upp när den lille prinsen kommer.
God dag, er cigarett slocknar, säger den lille prinsen.
3 plus 2 blir 5. 5 och 7 är 12. 12 och 3 är 15. God dag.
15 och 7 är 22. 22 och 6 blir 28. Jag har inte tid att hända den.
26 och 5 är 31. Det blir alltså 501 miljoner 622.731, säger affärsmannen.
500 miljoner av vad? frågar prinsen.
Är du kvar? 501 miljoner... Jag minns inte. Jag har så mycket arbete. Jag är viktig, jag.
Jag talar inte om dumma saker. 2 och 5 blir 7, säger affärsmannen.
501 miljoner av vad? frågar den lille prinsen igen.
Han vill alltid ha svar på sina frågor.
Affärsmannen ser upp.
Under mina 54 år på den här planeten har något stört mig bara tre gånger.
För 22 år sedan föll en insekt ner här.
Den surrar mycket och jag gör fyra fel när jag räknar.
För 11 år sedan blev jag sjuk. Jag rör mig inte.
Jag har inte tid att promenera. Jag är en viktig person.
Den här gången... Ja, här är vi nu.
Är det 501 miljoner? frågar affärsmannen.
501 miljoner av vad? frågar prinsen.
Affärsmannen förstår att han ska svara.
501 miljoner av de saker vi ser på himlen, säger affärsmannen.
Flugor? frågar prinsen.
Nej, små saker som lyser, säger affärsmannen.
Bin? frågar prinsen.
Nej, små saker som får lata människor att drömma.
Men jag är en viktig person.
Jag har inte tid att drömma, säger affärsmannen.
Stjärnor? frågar prinsen.
Ja, stjärnor, säger affärsmannen.
Vad gör du med 500 miljoner stjärnor? frågar prinsen.
501 miljoner 622 731 stjärnor, säger affärsmannen.
Vad gör du med stjärnorna? frågar prinsen.
Vad jag gör? frågar affärsmannen.
Ja, säger prinsen.
Inget. Jag äger dem, säger affärsmannen.
Äger du stjärnorna? frågar prinsen.
Ja, säger affärsmannen.
Men kungen som... säger prinsen.
Kungen äger inget. Han är kung, säger affärsmannen.
Vad är bra med att äga stjärnor? frågar prinsen.
Det gör mig rik, säger affärsmannen.
Vad är bra med att vara rik? frågar prinsen.
En diamant.
En diamant är en mycket hård sten.
Vackra diamanter kostar mycket pengar.
Jag kan köpa flera stjärnor, säger affärsmannen.
Han låter lite som alkoholisten, tänker den lille prinsen.
Prinsen ställer fler frågor.
Hur kan du äga stjärnorna? frågar han.
Vem äger stjärnor då? frågar affärsmannen.
Han är lite arg.
Jag vet inte. Ingen, säger prinsen.
Då är stjärnorna mina. Det är jag som tänker det först, säger affärsmannen.
Räcker det? frågar prinsen.
Ja, när du hittar en diamant som ingen äger, så är den din.
När du hittar en ö som ingen äger, så är den din.
När du är först med en idé, så är den din.
Och jag, jag äger stjärnorna.
Ingen annan tänker på att äga dem, säger affärsmannen.
Men alltså, vad gör du med stjärnorna? frågar prinsen.
Jag räknar dem, och räknar dem en gång till.
Det är svårt, men jag räknar, säger affärsmannen.
Den lille prinsen är inte klar. Han fortsätter prata.
Om jag äger en halsduk, lägger jag den runt halsen och bär den med mig.
Om jag har en blomma, kan jag plocka blomman och ta den med mig.
Men du kan inte plocka ner stjärnorna, säger han.
Nej, men jag kan sätta in dem på banken, säger affärsmannen.
Hur gör du då? frågar prinsen.
Jag skriver hur många stjärnor jag har på ett papper.
Sen låser jag in pappret i en låda.
Det är allt? frågar prinsen.
Det är allt, säger affärsmannen.
Konstigt. Varför är det så viktigt, tänker den lille prinsen.
Den lille prinsen tycker inte som de vuxna om vad som är viktigt.
Jag äger en blomma. Jag ger blomman vatten.
Jag äger tre vulkaner som jag sotar en gång i veckan.
Jag sotar en slocknad vulkan för att det inte går att vara säker.
Det är bra för blomman och vulkanerna att jag äger dem.
Men du gör inget för stjärnorna, säger den lille prinsen.
Affärsmannen öppnar munnen, men han vet inte vad han ska säga.
Och den lille prinsen åker.
De vuxna är mycket konstiga, tänker han under resan bort från affärsmannens planet.