Kapitel 2 : Läroverkets gråa tunga... (5) Chapter 2 : The gray tongue of the school... (5) Capitolo 2 : La lingua grigia della scuola... (5)

Men de två bitna männen var ju bara sopkarlar och farsan hyrde lätt ett par stockholmsadvokater som fick det till att det hela skett på privat område och att sopkarlar inte får tränga sig in i privatlivets helgd hursomhelst och att man måste ha rätt att skydda sin egendom i tider då tjuvnadsbrotten var i tilltagande. But the two bitten men were just garbage collectors and Dad easily hired a couple of Stockholm lawyers who made it clear that the whole thing had happened on private property and that garbage collectors shouldn't be allowed to intrude on private life anyway and that one must have the right to protect one's property in times when theft was on the rise. Det hela slutade med förlikning, en sorts kompromiss som gick ut på att hundarna haft rätt att bita men att de bitit lite för mycket, att farsan måste betala sönderbitna kläder och läkarräkningar men att saken därvid skulle anses ur världen. It all ended in a settlement, a kind of compromise whereby the dogs had the right to bite but had bitten a little too much, and the father had to pay for the torn clothes and medical bills, but that the matter would be considered closed. Erik såg en av sopkarlarna något år senare. Han haltade fortfarande. He was still limping.

Farsan använde den flätade läderpiskan med metallclipen när han slog hundarna. Dad used the braided leather whip with the metal clip when he beat the dogs. Det var obegripligt hur de bara kunde yla och ta emot när farsan tog piskan och gick ner till dom vid stålvajern. It was incomprehensible how they could only howl and resist when the old man took the whip and went down to them by the steel cable. Dom var ju bara hundar, varför kröp dom då ihop och ylade och tjöt när han piskade dom? They were just dogs, so why did they curl up and howl when he whipped them? Var farsan aldrig rädd att dom skulle få för mycket så att dom i plötsligt raseri kastade sig över honom och dödade honom? Was Dad never afraid that they would get too much so that in a sudden rage they threw themselves on him and killed him? Farsan kunde stå och piska Romulus och Remus i fem minuter i sträck i en noggrann ritual där vartannat rapp gick till varannan hund. Dad would stand and whip Romulus and Remus for five minutes at a time in a careful ritual where every other rap went to every other dog. När Erik såg det slog det honom att om han själv haft en tvillingbror skulle farsan förmodligen ha gjort likadant. When Erik saw it, it occurred to him that if he had a twin brother, his father would probably have done the same thing.

En gång kom en lekfull collie in på tomten av misstag. Den stod på avstånd och skällde på Romulus och Remus som dräglande och vrålande hängde i sina strypkoppel. It stood at a distance and barked at Romulus and Remus who were drooling and roaring in their chokeholds. Erik satt i ett träd och såg allt som hände sen.

Farsan kom ut och såg sig omkring. Sen gick han snabbt fram till Romulus och Remus och släppte dom lösa. Farsan skrattade nästan hela tiden åt det som hände och han hejade på Romulus och Remus med såja såja duktiga hundar.

Jakten blev ganska kort eftersom Romulus och Remus i effektiv samverkan drev in inkränktaren i ett hörn. Sen slet dom den förtvivlat skrikande collien i stycken. Det hela var över på några sekunder. Erik mindes bilden av colliens buk när den revs upp och hur Romulus och Remus efteråt var alldeles nedblodade över nosarna.

Vid middagen några timmar senare, när resterna av den främmande hunden var återlämnade och i gentlemannamässig kompromiss betalade till hälften, fick Erik skulden av farsan. At dinner a few hours later, when the remains of the strange dog were returned and, in a gentlemanly compromise, paid in half, Erik was blamed by his father. Birkaç saat sonra akşam yemeğinde, garip köpeğin kalıntıları geri getirilip centilmence bir uzlaşmayla yarısı ödendiğinde, Erik babası tarafından suçlandı.

Det måste ju finnas någon förklaring till att Romulus och Remus gått omkring lösa inne på tomten och den där jycken dom tog kål på var en dyr utställningsjycke. Es muss eine Erklärung für die Tatsache geben, dass Romulus und Remus frei im Grundstück herumliefen und das, wo sie das Stichwort nahmen, ein teures Ausstellungsstück war. There must be some explanation for why Romulus and Remus were wandering around the grounds and the dog they killed was an expensive show dog. Romulus ve Remus'un neden arazide dolaştıklarının ve öldürdükleri köpeğin pahalı bir gösteri köpeği olduğunun bir açıklaması olmalı.

Han insåg mycket väl att det skulle leda till katastrof om han sa att han sett farsan gå fram till Romulus och Remus, se sig omkring och sen släppa dom lösa för glädjen att få se dom döda. He realized very well that it would lead to disaster if he said that he had seen his father walk up to Romulus and Remus, look around and then let them loose for the joy of seeing them dead. Babasının Romulus ve Remus'a doğru yürüdüğünü, etrafa bakındığını ve sonra onları ölü görmekten zevk almak için serbest bıraktığını gördüğünü söylerse bunun felakete yol açacağını çok iyi fark etmişti. Berättade han det skulle stryket fördubblas med hänvisning till att han ljög. Eğer onlara söylerse, yalan söylediği gerekçesiyle ceza iki katına çıkarılacaktı. Sen skulle han tvingas erkänna att han ljög, med nya tillägg efter erkännandet. Daha sonra yalan söylediğini itiraf etmek zorunda kalacak ve itirafın ardından yeni eklemeler yapılacaktır. Och sen skulle han till slut tvingas be om ursäkt för att han ljugit och lova att inte göra om det. Ve sonunda yalan söylediği için özür dilemek ve bunu bir daha yapmayacağına söz vermek zorunda kalacaktı. Alltså var det bara att erkänna direkt. Bu yüzden hemen kabul etmek zorunda kaldık. Han hade alltså legat och kelat med hundarna, det gjorde han ju varje dag, och sen hade han alltså glömt att fjättra dom efteråt och nu när han erkände det hela och såg farsan rakt i ögonen så stod han som en man för vad han gjort och bad om ursäkt. Her gün yaptığı gibi köpeklerle oynamış, onlara sarılmış ve daha sonra onları bağlamayı unutmuştu ve şimdi her şeyi itiraf edip babasının gözlerinin içine bakarak yaptığı şey için bir erkek gibi durdu ve özür diledi. Men det hade ju kostat pengar så det måste ju bli stryk under lite mera högtidliga former än ett rutinmässigt eftermatenstryk. But it would have cost money, so it had to be a more formal ironing than a routine after-dinner ironing. Ama bu paraya mal olacaktı, bu yüzden rutin bir yemek sonrası ütüsünden daha resmi bir ütü olmalıydı. Det blev björkrisritualen.

Björkrisritualen kunde bli ganska långdragen. The birch tree ritual could be quite lengthy. Huş ağacı ritüeli oldukça uzun olabilir. Den gick ut på att han själv skulle gå ut och skära till ett ändamålsenligt ris. The idea was for him to go out and cut a suitable rice himself. Fikir, kendisinin dışarı çıkıp uygun bir pirinç kesmesiydi. Men det ris han återvände med visade sig alltid ha något fel vid leveransen. Ancak geri getirdiği pirinçte her zaman bir sorun olduğu ortaya çıktı. Antingen var det för stort så att det blev ohanterligt på grund av för stort luftmotstånd och för stor träffyta. Ya çok büyüktü, çok fazla hava direnci ve çok geniş bir hedef alanı nedeniyle yönetilemez hale geldi. Eller också var det naturligtvis för litet så att det vägde för lätt i handen och inte gick att slå med tillräcklig kraft. Ya da elbette çok küçük olduğu için elde çok hafif kalıyor ve yeterli güçle vurulamıyordu. Det kunde också ha för kort skaft så att det inte blev någon swing i slagrörelsen. Ayrıca, vuruşta salınım olmaması için çok kısa bir şafta sahip olabilir. Det kunde lika gärna bli för långt så att tyngdpunkten hamnade fel. It might as well be too long so that the center of gravity is wrong. Och även om han med tiden lärt sig att göra ett alldeles perfekt slagredskap av björkris så upprepades ritualen alltid så många gånger som farsan bestämt på förhand. And even though over time he learned to make a perfect birchbark bat, the ritual was always repeated as many times as his father had predetermined. Alltså började man budgivningen på 20 rapp. Redan därmed var förutsättningen given, eftersom det självfallet inte kunde bli tal om så lite som 20 rapp när det gällde något så allvarligt som att ha orsakat en främmande utställningshunds död. Han gissade att han skulle få underkänt och få göra om riset ett par tre gånger så att summan till slut stannade kring 40 rapp. He guessed that he would fail the test and have to redo the rice a couple of times so that the total ended up being around 40 centimes. Testi geçemeyeceğini ve pirinci birkaç kez tekrarlamak zorunda kalacağını tahmin etti, böylece toplam 40 sent civarında olacaktı.

Men just den här gången när farsan bussat Romulus och Remus på den där stackars collien som såg ut som Lassie och som blivit sliten i tre fyra delar så slutade inte ristillverkningsritualen förrän vid 75 rapp.

Erik visste att huden inte skulle kunna motstå så mycket utan att spricka. Erik knew that the skin would not be able to withstand so much without cracking. Det skulle bli blodigt. Farsan kanske inte ens begrep själv hur blodigt det här skulle bli.

För att värja sig mot 75 rapp som blir blodiga rapp någonstans efter 50 måste man på något sätt tvinga fram mycket blått hat inom sig innan det börjar. To defend yourself against 75 raps that become bloody raps somewhere after 50, you have to somehow force a lot of blue hatred inside you before it starts. Det visste Erik.

De gick in i barnens rum. Farsan tog lillbrorsan vid handen och ledde ut honom och stängde dörren försiktigt efteråt. Sen gick farsan fram och satte sig på sängkanten och slog riset i luften liksom för att pröva det som om han inte redan till förbannelse sysslat med att pröva detta ris. Then my father went and sat on the edge of the bed and threw the rice in the air as if to test it, as if he hadn't already been cursed to test this rice.

– Knäpp ner byxorna, sa farsan tonlöst.

– Jag såg att det var du, far. Jag satt uppe i eken vid gungorna och såg hur du gick fram till Romulus och Remus. Du såg dej omkring. Sen släppte du först Remus och sen Romulus och du skrattade när du bussade dom på den där collien.

Farsan stirrade på honom med vidöppna ögon. Han stod kvar och såg rakt in i de vidöppna ögonen och bestämde sig för att inte blinka och inte ta bort blicken ens för en örfil. Orada öylece durup, ardına kadar açık gözlere baktı ve bir tokat için bile gözlerini kırpmamaya ya da başka tarafa bakmamaya karar verdi. Han koncentrerade sig på sitt nödvändiga hat.

Det gick en evighet.

Sen reste sig farsan sakta och gick fram till dörren. Han öppnade dörren och tog in nyckeln som satt på andra sidan. Sen låste han dörren med två varv i låsvredet. Sen gick han, fortfarande med långsamma rörelser, tillbaks till sängen.

– Knäpp ner byxorna, sa farsan med tänderna hårt sammanpressade.

Han mindes nästan ingenting av stryket. Dayakla ilgili neredeyse hiçbir şey hatırlamıyordu. Bara att han liksom drömde att modern till slut, halvvägs inne i den blå drömmen, stod där utanför och bultade på dörren och grät. Sadece, mavi rüyanın yarısında annesinin dışarıda durup kapıya vurduğunu ve ağladığını hayal etti. Men han mindes det inte säkert. Ama hatırladığından emin değildi.

Han fick inte gå till skolan på en vecka efteråt. Sonrasında bir hafta boyunca okula gitmesine izin verilmedi. ”Influensa” skrev farsan på sjukintyget till klassföreståndaren. Babam sınıf öğretmeninin sağlık raporuna "Grip" yazdı. Och långt efteråt när det var vår och skarpt ljus i rummet upptäckte han att det runt om på de vita tapeterna med segelbåtar och hästar och lekande hundar fanns små bruna stänk ända upp i taket. Ve uzun zaman sonra, bahar geldiğinde ve odada parlak ışık varken, yelkenli, atlar ve oynayan köpeklerin olduğu beyaz duvar kağıdının her yerinde tavana kadar küçük kahverengi sıçramalar olduğunu fark etti.