×

LingQ'yu daha iyi hale getirmek için çerezleri kullanıyoruz. Siteyi ziyaret ederek, bunu kabul edersiniz: cookie policy.


image

Svenska Youtube, Plastkusten Bohuslän - Hur vet vi det? (2)

Plastkusten Bohuslän - Hur vet vi det? (2)

Eller används inom industrin. När den är färdiganvänd, så hamnar den på tippen.

Tanken är att den stannar där eller förbränns, som vi ofta gör i Sverige.

Men ofta så läcker det här ut från vår avfallshantering.

Här är det vanligast att det hamnar i havet.

Men läckage kan ske från alla steg i hela plastens livscykel.

Det är lite problematiskt. Konsumenten vet bara om den här biten.

Men vi kan ha plast som kommer ut i olika stadier i livscykeln

som inte konsumenten ser eller är medveten om.

"Som inte konsumenten ser..." Det finns olika storlekar också på plast.

-Vad brukar man räkna i för enheter? -Man delar upp det i makro och mikro.

Makro är stora saker som man ser, ner till 5 millimeter. Nåt man ser med blotta ögat.

Mikro är allting som är mindre. Från 5 millimeter ner till nanometerstorlek.

De flesta mikroplaster ser man inte. De är för små.

-Och plasten försvinner aldrig? -Man ska aldrig säga aldrig.

De bryts ner förmodligen väldigt långsamt. Att brytas ner ända till beståndsdelar

kan ta decennier eller ännu längre. Det vet vi inte.

Plasten har bara funnits storskaligt sen -50/-60-talet.

Men den kan fragmenteras. Det blir mindre och mindre bitar, vet vi.

Det kan gå relativt fort.

Kedjan med plast som åker ut ställer till det och får konsekvenser på olika sätt.

Det finns massor att berätta. Har vi några konsekvenser som plasten i havet kan få?

När man tittar på makroplasten... En som jag tycker är tråkig

är rent upplevelsemässig. Det skräpar ner och ser jättetråkigt ut.

Vi sa att Bohuskusten är extra hårt utsatt. Man ser hur mycket skräp det är.

Man vill uppleva en ren och fin strand, men det kommer massor med skräp.

Den bara väller in. Man strandstädar, det kommer nytt.

Man ska inte sluta strandstäda, men det tar aldrig slut.

Man ska kunna komma ut till havet och ha en ren kust.

Det kan också vara ett hot mot den biologiska mångfalden.

Det har kommit ganska många rapporter om hur illa ställt det är med den på jorden.

Det går ju rakt utför.

Makroplast, stora plastbitar, kan vara enorma problem

för många havslevande djur. På bilden ser vi en plastpåse i havet.

De stora havssköldpaddorna äter maneter till största delen.

En plastpåse ser ut som en manet. Sköld- paddorna käkar den i tron att det är mat.

De får in den i tarmar och mage och dör av vad det nu orsakar för problem i magen.

Man har hittat stora kaskeloter, stora valar.

En död val kan man obducera och se vad den har i magen.

I en kaskelot hittade man 29 kilo plast.

Samma sak där. Den trodde det var mat, åt upp det. Sen dör den.

Det måste vara en plågsam död.

Många har säkert sett bilder på havsfåglar som plockar upp plastkapsyler

i tron att det är mat också. Så det är ett stort problem.

Marint liv kan också trassla in sig i plast. Kvävas.

Fruktansvärda bilder har man sett. Det finns många anledningar.

Upplevelsemässigt, hoten mot jordens alla livsformer.

-Fiskarna, då? Vad kan hända med dem? -De kan äta plaster.

Det man ser oftast när man tittar i havet är...

Man hittar många fiskar med plastbitar i magen.

Frågan är vad konsekvensen är. Vad har det för betydelse? Påverkar det fisken?

Gör plasten att fisken inte får i sig nog mycket näring,

som andra stora djur har problem med? Eller att de kan få invärtes skador.

Den andra frågan man diskuterar är kemikalier i plasten.

Och hur de beter sig och rör sig genom miljön.

Från de produkter som vi använder och producerar till naturen, havet och djuren.

Kan plasten vara en vektor? Kan den bära kemikalier med sig till djuren i havet?

Det finns vissa tecken på att det kan ske.

Samtidigt visar mycket forskning att kemikalier i plastprodukter finns överallt

och kan också komma in i näringskedjan på andra sätt

och förorena och förgifta toppredatorer som stora fiskar och fåglar.

Och kanske oss människor också? Vet vi vad plast får för konsekvenser på människan?

Den frågan kommer upp ganska ofta.

När vi pratar mikroplaster är svaret att vi inte vet.

Det har inte studerats vilka konsekvenserna är för människan.

Man börjar identifiera exponeringsvägar. Vi vet att mikroplaster finns i luften,

i vatten, i mat... Man har olika forskningsstudier

där man hittar det i salt, honung, öl, matförpackningar, tepåsar.

Det är en ganska lång lista där vi har mikro- och nanoplaster.

Men konsekvenser vet vi inte.

Men vi vet att vi exponeras för många kemikalier som används i plastprodukter.

De kan ha problem och negativa effekter på mänsklig hälsa.

Det finns kopplingar mellan kemikalierna

och olika typer av cancer, fertilitet, reproduktionssystem, hormonsystem.

Det är jätteintressant. Vi vet nog inte att vi får i oss plast på så många sätt.

Vad det får för konsekvenser är ruggigt att höra.

Björn, biodiversitet... Det här med mångfald. Har det ett eget värde?

Ja, är mitt enkla svar. Det tycker jag. Vad vi vet finns det bara

en enda planet i universum, än så länge, som har liv. Det har uppstått på jorden.

Det här egna värdet... Vad har vi för rätt att utrota arter

som utvecklats genom evolutionens gång i årmiljoner.

Det kan man diskutera filosofiskt, men för mig är det självklara svaret ja.

Biologisk mångfald har ett värde i sig. Sen kan människor ha nytta av den.

Vi nämnde ekosystemtjänster. Naturen gör nytta som vi inte klarar oss utan.

Eller vi skulle få betala mycket för att pollinera alla världens fruktodlingar

när t.ex. insekterna försvinner på land.

Många av de här stora problemen, om vi fokuserar som på biodiversitetscentrum

på den biologiska mångfalden, så är det många faktorer som samverkar

för att minska på den.

Plasten har en väldigt direkt effekt. Djuren kan kvävas, svälta ihjäl

eller få i sig den. En annan effekt är att flytande plastgrejer för hit nya arter.

Jag tog med det mest för att få in levande djur. Några exempel på invasiva arter.

Två krabbor. Blåskrabba och penselkrabba.

Och en vanlig strandkrabba, som jämförelse.

Invasiva arter är ett annat hot i listan över värsta hoten mot biologisk mångfald.

Många marina organismer sitter fast på hårda ytor.

På en plastflaska, fotboll eller vad det kan vara som flyter omkring.

Det sätter sig fast havslevande, marina organismer på dem.

Sen transporteras de över havet till nya områden.

De blir en form av en ny främmande art som kommer in på våra kuster.

Så det finns indirekta effekter också. Plasten kan förstärka andra problem.

Hur vet vi det? Hur har vi koll på de invasiva arterna på vår kust?

Man får ge sig ut och leta.

Vi forskare försökte hitta t.ex. blås- och penselkrabbor under många år.

Vi misstänkte att de fanns. Barn som letar krabbor lämnar in krabbor till oss.

Vi forskare försökte leta och fånga dem med våra metoder.

Vi fick inte en enda krabba. Men barnen fortsatte lämna in krabbor.

Vi har lärt oss använda barnen och allmänheten, s.k. medborgarforskning.

Citizen science på engelska. Vi utbildar dem, och sen är de tidiga rapportörer

av t.ex. nya krabbor som dyker upp.

Bra. Om vi inte vänder utvecklingen, utan fortsätter pumpa ut plast och skräp

och tillverkar lika mycket... Det är samma ökningsgrad.

Vad skulle det få för konsekvens på sikt? Vet man det?

En ganska komplex fråga. Delvis handlar det om hur vi använder resurser.

Plast är som en råvara från olja som har problem i sig.

Hur vi utvinner material från... om det är från havsbotten eller olika gruvor.

Det kan ske ett utsläpp och en miljöskada redan i det stadiet.

Var plasten hamnar sen... Vi pratar mycket om havet,

men vi bor och använder plast på land. Vi har ganska många problem på land också.

Man har börjat studera djur på land som också har plast i magen.

Kor, kameler, rådjur och andra djur som äter plast och fastnar i plast.

Plast kan leda till översvämningar och förändra hur vatten flödar.

Det kan leda till utbrott av olika sjukdomar, som kolera.

Man har sett att plast kan vara bärare för olika patogener, infektioner,

som kolera. Vissa E. coli har man identifierat på plast.

Så man har börjat studera mer hur plast kan påverka spridning av sjukdomar.

I Central- och Sydamerika har man sett att plast på land, som en vattenbehållare,

blir en plats för mygg att lägga ägg och larver,

som bidrar till spridning av zikavirus, malaria och andra sjukdomar.

Så det är ganska komplexa problem

vad vi gör med avfall, var det hamnar. Då kommer man in på sociala sammanhang.

Hur vi säljer och fraktar vidare vårt avfall.

När det förbränns eller läcker ut kemikalier i vattendrag

och förgiftar olika områden och folk andas in gaser från förbrända plastmaterial.

-Det blir ganska stora konsekvenser. -Verkligen.

Tack. Då har vi koll på läget och har fått en bild som vi kan resonera utifrån.

Jag vill påminna er som följer oss

att ställa frågor i kommentarsfältet på Facebook till Bethanie och Björn.

Vi tar upp så många vi hinner så småningom.

Kan vi göra nåt åt det här? Vad spelar det egentligen för roll?

Är det vettigt att sluta köpa plastpåsar, Bethanie?

Jag vill börja med att säga att plast är ett väldigt bra material.

Den används till mycket och har hjälpt oss lösa många problem.

Så det är ett bra, användbart material.

Men vi använder det fel. Plastpåsen i sig fungerar som en symbol, tror jag,

för hur vi använder plast. För det är en liten del av helheten.

Man vi kanske kan se och tänka på hur materialet har producerats,

var det hamnar och har för konsekvenser. Det blir ett sätt

att få till ett helhetstänk kring hur vi använder resurser i våra samhällen

och vilka strukturer som finns. Så, ja, absolut. Bort med onödiga plaster.

En plastpåse är en ganska onödig produkt som vi lätt kan leva utan.

Ibland ser vi påsar gjorda av majs eller sockerrör

som kallas nedbrytbara. Hur är det med det?

De här orden... Jag ska ta upp min bild igen.

Ibland säger man bioplast.

Då har man kanske tagit vete eller majs.

Man tar en annan råvara in i den här kedjan.

Det som kommer vidare är exakt samma sak.

Det vi har gjort är att vi har tagit bort oljan. Det är ett steg i rätt riktning.

Sen kan man fråga sig om inte det hade kunnat användas till nåt bättre, som föda.

Det är en helt annan fråga. I vissa fall är bioplast det här.

Som alla andra plaster, men med en annan råvara.

I andra fall kan det vara nån stärkelse eller cellulosa.

Men det är inte alltid rätt märkt ord. Det har lite svåra betydelser.

Det är inte lätt för konsumenten att veta. Det ser likadant ut.

Om den kan brytas ned, är nästa fråga. Bionedbrytbar plast är oftast inte det.

Bionedbrytbar plast kan brytas ned

i en industriell kompost, där man har väldigt strikta förhållanden.

Med temperatur, mikrober, syrehalter och så vidare.

De förhållandena finns inte i naturen, havet och din trädgårdskompost.

De kan bara brytas ner om de hamnar rätt.

Det är komplext att få alla material att hamna rätt.

Det är ingen lätt bit att lösa.

Om de hamnar i en återvinningscykel blir de också problematiska.

Så, så enkelt är det inte.

Vems är ansvaret för allt det här? Vem ska vi skylla nedskräpningen på?

Ja, det är en svår fråga. Naturligtvis har alla ett personligt ansvar

för att inte skräpa ner. Men man kan inte stanna på individnivån heller.

Och naturligtvis de som producerar.

De har ett ansvar att se till att man kan återanvända mycket av plasten.

Vi har ett pantsystem. Det är ett exempel på det.

När jag sopsorterar och stoppar plasten i rätt bägare mår jag bra i alla fall.

Sen hör man historier om att det ändå inte återanvänds.

Men det är en inkörsport till hur man ska tänka.

Vi måste skapa den cirkulära ekonomin i samhället.

Då är återanvändande av grejer väldigt viktigt.


Plastkusten Bohuslän - Hur vet vi det? (2) Die Plastikküste von Bohuslän - Woher wissen wir das? (2) The Bohuslän plastic coast - How do we know? (2) Plastic Coast Bohuslän - Come lo sappiamo? (2)

Eller används inom industrin. När den är färdiganvänd, så hamnar den på tippen.

Tanken är att den stannar där eller förbränns, som vi ofta gör i Sverige.

Men ofta så läcker det här ut från vår avfallshantering.

Här är det vanligast att det hamnar i havet.

Men läckage kan ske från alla steg i hela plastens livscykel.

Det är lite problematiskt. Konsumenten vet bara om den här biten.

Men vi kan ha plast som kommer ut i olika stadier i livscykeln

som inte konsumenten ser eller är medveten om.

"Som inte konsumenten ser..." Det finns olika storlekar också på plast.

-Vad brukar man räkna i för enheter? -Man delar upp det i makro och mikro.

Makro är stora saker som man ser, ner till 5 millimeter. Nåt man ser med blotta ögat.

Mikro är allting som är mindre. Från 5 millimeter ner till nanometerstorlek.

De flesta mikroplaster ser man inte. De är för små.

-Och plasten försvinner aldrig? -Man ska aldrig säga aldrig.

De bryts ner förmodligen väldigt långsamt. Att brytas ner ända till beståndsdelar

kan ta decennier eller ännu längre. Det vet vi inte.

Plasten har bara funnits storskaligt sen -50/-60-talet.

Men den kan fragmenteras. Det blir mindre och mindre bitar, vet vi.

Det kan gå relativt fort.

Kedjan med plast som åker ut ställer till det och får konsekvenser på olika sätt.

Det finns massor att berätta. Har vi några konsekvenser som plasten i havet kan få?

När man tittar på makroplasten... En som jag tycker är tråkig

är rent upplevelsemässig. Det skräpar ner och ser jättetråkigt ut.

Vi sa att Bohuskusten är extra hårt utsatt. Man ser hur mycket skräp det är.

Man vill uppleva en ren och fin strand, men det kommer massor med skräp.

Den bara väller in. Man strandstädar, det kommer nytt.

Man ska inte sluta strandstäda, men det tar aldrig slut.

Man ska kunna komma ut till havet och ha en ren kust.

Det kan också vara ett hot mot den biologiska mångfalden.

Det har kommit ganska många rapporter om hur illa ställt det är med den på jorden.

Det går ju rakt utför. Bu kaygan bir zemin.

Makroplast, stora plastbitar, kan vara enorma problem

för många havslevande djur. På bilden ser vi en plastpåse i havet.

De stora havssköldpaddorna äter maneter till största delen.

En plastpåse ser ut som en manet. Sköld- paddorna käkar den i tron att det är mat.

De får in den i tarmar och mage och dör av vad det nu orsakar för problem i magen.

Man har hittat stora kaskeloter, stora valar.

En död val kan man obducera och se vad den har i magen.

I en kaskelot hittade man 29 kilo plast.

Samma sak där. Den trodde det var mat, åt upp det. Sen dör den.

Det måste vara en plågsam död.

Många har säkert sett bilder på havsfåglar som plockar upp plastkapsyler

i tron att det är mat också. Så det är ett stort problem.

Marint liv kan också trassla in sig i plast. Kvävas.

Fruktansvärda bilder har man sett. Det finns många anledningar.

Upplevelsemässigt, hoten mot jordens alla livsformer.

-Fiskarna, då? Vad kan hända med dem? -De kan äta plaster.

Det man ser oftast när man tittar i havet är...

Man hittar många fiskar med plastbitar i magen.

Frågan är vad konsekvensen är. Vad har det för betydelse? Påverkar det fisken?

Gör plasten att fisken inte får i sig nog mycket näring,

som andra stora djur har problem med? Eller att de kan få invärtes skador.

Den andra frågan man diskuterar är kemikalier i plasten.

Och hur de beter sig och rör sig genom miljön.

Från de produkter som vi använder och producerar till naturen, havet och djuren.

Kan plasten vara en vektor? Kan den bära kemikalier med sig till djuren i havet?

Det finns vissa tecken på att det kan ske.

Samtidigt visar mycket forskning att kemikalier i plastprodukter finns överallt

och kan också komma in i näringskedjan på andra sätt

och förorena och förgifta toppredatorer som stora fiskar och fåglar.

Och kanske oss människor också? Vet vi vad plast får för konsekvenser på människan?

Den frågan kommer upp ganska ofta.

När vi pratar mikroplaster är svaret att vi inte vet.

Det har inte studerats vilka konsekvenserna är för människan.

Man börjar identifiera exponeringsvägar. Vi vet att mikroplaster finns i luften,

i vatten, i mat... Man har olika forskningsstudier

där man hittar det i salt, honung, öl, matförpackningar, tepåsar.

Det är en ganska lång lista där vi har mikro- och nanoplaster.

Men konsekvenser vet vi inte.

Men vi vet att vi exponeras för många kemikalier som används i plastprodukter.

De kan ha problem och negativa effekter på mänsklig hälsa.

Det finns kopplingar mellan kemikalierna

och olika typer av cancer, fertilitet, reproduktionssystem, hormonsystem.

Det är jätteintressant. Vi vet nog inte att vi får i oss plast på så många sätt.

Vad det får för konsekvenser är ruggigt att höra.

Björn, biodiversitet... Det här med mångfald. Har det ett eget värde?

Ja, är mitt enkla svar. Det tycker jag. Vad vi vet finns det bara

en enda planet i universum, än så länge, som har liv. Det har uppstått på jorden.

Det här egna värdet... Vad har vi för rätt att utrota arter

som utvecklats genom evolutionens gång i årmiljoner.

Det kan man diskutera filosofiskt, men för mig är det självklara svaret ja.

Biologisk mångfald har ett värde i sig. Sen kan människor ha nytta av den.

Vi nämnde ekosystemtjänster. Naturen gör nytta som vi inte klarar oss utan.

Eller vi skulle få betala mycket för att pollinera alla världens fruktodlingar

när t.ex. insekterna försvinner på land.

Många av de här stora problemen, om vi fokuserar som på biodiversitetscentrum

på den biologiska mångfalden, så är det många faktorer som samverkar

för att minska på den.

Plasten har en väldigt direkt effekt. Djuren kan kvävas, svälta ihjäl

eller få i sig den. En annan effekt är att flytande plastgrejer för hit nya arter.

Jag tog med det mest för att få in levande djur. Några exempel på invasiva arter.

Två krabbor. Blåskrabba och penselkrabba.

Och en vanlig strandkrabba, som jämförelse.

Invasiva arter är ett annat hot i listan över värsta hoten mot biologisk mångfald.

Många marina organismer sitter fast på hårda ytor.

På en plastflaska, fotboll eller vad det kan vara som flyter omkring.

Det sätter sig fast havslevande, marina organismer på dem.

Sen transporteras de över havet till nya områden.

De blir en form av en ny främmande art som kommer in på våra kuster.

Så det finns indirekta effekter också. Plasten kan förstärka andra problem.

Hur vet vi det? Hur har vi koll på de invasiva arterna på vår kust?

Man får ge sig ut och leta.

Vi forskare försökte hitta t.ex. blås- och penselkrabbor under många år.

Vi misstänkte att de fanns. Barn som letar krabbor lämnar in krabbor till oss.

Vi forskare försökte leta och fånga dem med våra metoder.

Vi fick inte en enda krabba. Men barnen fortsatte lämna in krabbor. Tek bir yengeç bile alamadık. Ama çocuklar yengeç getirmeye devam ettiler.

Vi har lärt oss använda barnen och allmänheten, s.k. medborgarforskning.

Citizen science på engelska. Vi utbildar dem, och sen är de tidiga rapportörer

av t.ex. nya krabbor som dyker upp.

Bra. Om vi inte vänder utvecklingen, utan fortsätter pumpa ut plast och skräp

och tillverkar lika mycket... Det är samma ökningsgrad.

Vad skulle det få för konsekvens på sikt? Vet man det?

En ganska komplex fråga. Delvis handlar det om hur vi använder resurser.

Plast är som en råvara från olja som har problem i sig.

Hur vi utvinner material från... om det är från havsbotten eller olika gruvor.

Det kan ske ett utsläpp och en miljöskada redan i det stadiet.

Var plasten hamnar sen... Vi pratar mycket om havet,

men vi bor och använder plast på land. Vi har ganska många problem på land också.

Man har börjat studera djur på land som också har plast i magen.

Kor, kameler, rådjur och andra djur som äter plast och fastnar i plast.

Plast kan leda till översvämningar och förändra hur vatten flödar.

Det kan leda till utbrott av olika sjukdomar, som kolera.

Man har sett att plast kan vara bärare för olika patogener, infektioner,

som kolera. Vissa E. coli har man identifierat på plast.

Så man har börjat studera mer hur plast kan påverka spridning av sjukdomar.

I Central- och Sydamerika har man sett att plast på land, som en vattenbehållare,

blir en plats för mygg att lägga ägg och larver,

som bidrar till spridning av zikavirus, malaria och andra sjukdomar.

Så det är ganska komplexa problem

vad vi gör med avfall, var det hamnar. Då kommer man in på sociala sammanhang.

Hur vi säljer och fraktar vidare vårt avfall.

När det förbränns eller läcker ut kemikalier i vattendrag

och förgiftar olika områden och folk andas in gaser från förbrända plastmaterial.

-Det blir ganska stora konsekvenser. -Verkligen.

Tack. Då har vi koll på läget och har fått en bild som vi kan resonera utifrån.

Jag vill påminna er som följer oss

att ställa frågor i kommentarsfältet på Facebook till Bethanie och Björn.

Vi tar upp så många vi hinner så småningom.

Kan vi göra nåt åt det här? Vad spelar det egentligen för roll?

Är det vettigt att sluta köpa plastpåsar, Bethanie?

Jag vill börja med att säga att plast är ett väldigt bra material.

Den används till mycket och har hjälpt oss lösa många problem.

Så det är ett bra, användbart material.

Men vi använder det fel. Plastpåsen i sig fungerar som en symbol, tror jag,

för hur vi använder plast. För det är en liten del av helheten.

Man vi kanske kan se och tänka på hur materialet har producerats,

var det hamnar och har för konsekvenser. Det blir ett sätt

att få till ett helhetstänk kring hur vi använder resurser i våra samhällen

och vilka strukturer som finns. Så, ja, absolut. Bort med onödiga plaster.

En plastpåse är en ganska onödig produkt som vi lätt kan leva utan.

Ibland ser vi påsar gjorda av majs eller sockerrör

som kallas nedbrytbara. Hur är det med det?

De här orden... Jag ska ta upp min bild igen.

Ibland säger man bioplast.

Då har man kanske tagit vete eller majs.

Man tar en annan råvara in i den här kedjan.

Det som kommer vidare är exakt samma sak.

Det vi har gjort är att vi har tagit bort oljan. Det är ett steg i rätt riktning.

Sen kan man fråga sig om inte det hade kunnat användas till nåt bättre, som föda.

Det är en helt annan fråga. I vissa fall är bioplast det här.

Som alla andra plaster, men med en annan råvara.

I andra fall kan det vara nån stärkelse eller cellulosa.

Men det är inte alltid rätt märkt ord. Det har lite svåra betydelser.

Det är inte lätt för konsumenten att veta. Det ser likadant ut.

Om den kan brytas ned, är nästa fråga. Bionedbrytbar plast är oftast inte det.

Bionedbrytbar plast kan brytas ned

i en industriell kompost, där man har väldigt strikta förhållanden.

Med temperatur, mikrober, syrehalter och så vidare.

De förhållandena finns inte i naturen, havet och din trädgårdskompost.

De kan bara brytas ner om de hamnar rätt.

Det är komplext att få alla material att hamna rätt.

Det är ingen lätt bit att lösa.

Om de hamnar i en återvinningscykel blir de också problematiska.

Så, så enkelt är det inte.

Vems är ansvaret för allt det här? Vem ska vi skylla nedskräpningen på?

Ja, det är en svår fråga. Naturligtvis har alla ett personligt ansvar

för att inte skräpa ner. Men man kan inte stanna på individnivån heller.

Och naturligtvis de som producerar.

De har ett ansvar att se till att man kan återanvända mycket av plasten.

Vi har ett pantsystem. Det är ett exempel på det.

När jag sopsorterar och stoppar plasten i rätt bägare mår jag bra i alla fall. Çöpleri ayırdığımda ve plastiği doğru kaba koyduğumda, yine de kendimi iyi hissediyorum.

Sen hör man historier om att det ändå inte återanvänds.

Men det är en inkörsport till hur man ska tänka.

Vi måste skapa den cirkulära ekonomin i samhället.

Då är återanvändande av grejer väldigt viktigt.