Kapitel 48

Om du känner en svag doft av pepparmynt,

kommer det antagligen från Gullans fötter.

Om du ser hur Gullan öppnar sin handväska,

om du ser att hon ger mig den röda portmonnän,

om du kan höra vad hon säger,

var vänlig att inte vidarebefordra det till Annika Bäcklund.

För om Gullan inte får bjuda på prinsessbakelsen,

skulle hon tycka det vore förargligt.

Förargligt, skulle hon säga, att jag inte får bjuda på lite fika.

Om du har fått för dig att konditoribesök inte ingår i mina arbetsuppgifter,

finns det blanketter i en pärm,

i ett aprikost personalrum som man kan fylla i.

Om du ser att jag matar Gullan, om du lägger märke till att jag torkar hennes mun

ren från grädde, om du ser hur generad hon blir,

ber jag dig vänligen att titta åt ett annat håll.

Jag har bott i Stockholm ett tag. Är tjugo nu.

Har legat med tre. Och sett tolv lik.

Om du behöver en kram, eller en klapp av ett par

varsamma händer, vet du var Eva finns. Och hon orkar.

Om du vill se ett hav, ett vitsippehav, vet jag ett ställe.

Hon som en gång hittade det och

gjorde det till sitt kommer bli mycket glad om någon tar sig

an de vita blommorna.

Om du behöver ett jobb, krävs det ingen utbildning för att få

en tjänst på Liljebacken.

Och Annika Bäcklund anställer på stående fot.

Har du större drömmar än så,

vet du var vi andra finns och jag lovar,

vi kommer slåss om syrgastuben när fönstren sprängs

och luften tar slut.

Ridå.