Islam förklarad | RELIGIONSKUNSKAP | Gymnasienivå

Islam är världens näst största religion-

-med 1,8 miljarder utövare i världen.

Det är också den yngsta av de abrahamitiska religionerna.

Muhammed ser inte islam som nåt som går emot kristendom eller judendom-

-utan som en form av arvtagare.

I islam ser man profeten Muhammed som den som efter Moses och Jesus-

-kom med den slutgiltiga tolkningen av Guds budskap.

Så hur gick det till? Vad utmärker islam?

Och hur har religionen utvecklats under dess 1 400-åriga historia?

Först en sammanfattning.

Islam är yngst av de abrahamitiska religionerna-

-och grundades på 600-talet av profeten Muhammed.

Gudsbild: En gud, som inte får avbildas, enligt islamisk tradition.

Profet: Muhammed.

Han är Guds sändebud och förmedlar Guds ord.

Helig skrift: Koranen. Ses som det sista testamentet-

-och innehåller till viss del samma berättelser som Tanach och Bibeln.

Koranens verser är Guds ord.

Sunna berättar om Muhammeds liv och skrevs ned långt efter.

Levnadsregler och ritualer: Islam bygger på fem plikter eller pelare.

Den viktigaste är trosbekännelsen.

De fyra andra är bönen, fastan, religiösa skatten och pilgrimsfärden.

Islam har, som judendomen, matregler. Till exempel att inte äta fläskkött.

Omskärelse av pojkar är vanligt-

-men det råder inte konsensus om det är obligatoriskt.

Högtider: Inom islam firas Eid ul-adha vid tiden för pilgrimsfärden-

-och Eid ul-fitr som avslutar fastemånaden Ramadan.

Eskatologin. Vad händer när allt tar slut?

Muslimer tror att själen är odödlig. En dag kommer världen att upphöra.

Då får alla som levt nytt liv och ställs inför Gud-

-där de döms och antingen hamnar i paradiset eller helvetet.

Vi tar det från början. Det börjar med profeten Muhammed.

Han föds i staden Mecka i slutet av 500-talet-

-och växer upp hos släktingar. Sen träffar han sin första fru.

En rik änka, som gjorde att han inte behövde bekymra sig om brödfödan.

Det gör att han börjar dra sig undan-

-och fundera över tillvaron och existentiella frågor.

Då uppenbarar sig ängeln Jibril, känd som Gabriel i den kristna Bibeln.

Och Jibril har stora nyheter för honom.

Han är utvald till Guds profet och ska förkunna en ny religion.

Enligt berättelsen innehåller det budskap från Gud som finns i Torah-

-och i Nya Testamentet missförstånd och oklarheter.

Men här kommer det direkt till Muhammed.

Det skrivs ner i islams heliga skrift Koranen.

Genom Koranen, den uppenbarelse som kom till profeten Muhammed-

-vet vi vad Gud vill.

Men man måste betona att profeten Muhammed var en människa.

Han är den slutgiltiga profeten som tar emot-

-Guds perfekta och oförstörda budskap till människorna.

Mecka är vid den här tiden framför allt en polyteistisk miljö.

Människor tillber olika gudar, ofta för olika ändamål-

-som krigets gud, fruktbarhetens gud, regnets gud och så vidare.

Men den religion som Muhammed kommer med är motsatsen - monoteistisk.

Här finns en enda gud, som inom judendomen och kristendomen.

Det kommer att ställa till stora bekymmer för Muhammed.

I Mecka tjänar många pengar på folk som ska be, till exempel vid Kaba.

Att vara öppen för många gudar ger mer klirr i kassan.

Några som tjänar på det är Muhammeds stam.

Nu säger Muhammed att de ska ha en Gud-

-vilket skär ner på inkomstmöjligheterna.

Och Gud säger att man ska vara givmild-

-vilket verkligen är dåligt för businessen.

Det är ingen högoddsare att han blir en persona non grata.

Det är inget som gagnar verksamheten rent ekonomiskt.

Än värre, han vänder sig mot sin stam.

Det här gör stammen tillsammans. Man får inte gå emot sin stam.

Konflikten eskalerar och till slut måste Muhammed fly Mecka.

Han beger sig till en annan stad på M, Medina.

Den här händelsen är så viktigt att det är år 0 i islams tideräkning.

I Medina bygger Muhammed upp en församling och samlar en armé.

Allt med målet att snart återvända till Mecka och Kaba.

Kaba, där fanns Guds helgedom. Men den var desakraliserad-

-med alla dessa 360 gudabilder som fanns där.

Och målet var att rensa Kaba och återbörda den till den ende guden.

I Medina visar Muhammed en talang för att ena de stammar som samlats där-

-och som länge har legat i fejd med varandra.

I takt med att hans budskap blir mer populärt växer Muhammeds roll.

Han får en alltmer central roll i hur hela samhället sköts.

Han fungerar som domare, politiker och militär ledare.

Det påverkar också innehållet i Koranen.

Verserna som skrevs i Mecka var mer andliga.

I Medina är de mer fokuserade på hur ett muslimskt samhälle ska fungera.

Det är många regler, som att de ska betala skatt-

-vilka som ska betala skatt och hur mycket-

-hur man löser olika tvister-

-vad som är synd och inte och hur man ska beivra det ena eller det andra.

När man jämför Medina-tiden med Mecka-tiden-

-ser man att det är lite olika budskap.

Men Muhammed återvänder till Mecka som ledare för en stor muslimsk armé.

Nu kan Kaba rensas på de 360 gudabilderna-

-och Mecka med Kaba blir islams viktigaste plats.

Muhammed fortsätter att vinna landområden och följare.

Till slut stod han som ledare för hela Arabiska halvön.

Ingen tvingades att bli muslim, men man ville ju tillhöra vinnargänget.

Men bara två år senare, år 632, dör Muhammed.

Det blir viktigt att komma ihåg hans agerande och livsstil.

Profeten betyder mycket i islam eftersom han är Guds budbärare.

Den första källan i islam är Koranen, det är Guds ord.

Vi hänvisar också till en annan källa och det är sunna-

-som är en samling med vad profeten har gjort, sagt och bekräftat.

Sunna, arabiska för "tradition", är berättelser från Muhammeds liv.

Även om Koranen är Guds exakta ord ger den inte alla svar.

Till exempel står det i Koranen att man ska be till Gud.

Men hur man ska be, då måste man se hur Muhammed gjorde.

Sen finns det en massa saker, det är inte bara ritualer-

-utan även om hur profeten relaterade till andra och agerade i konflikter.

Arbetet med att sammanställa sunna börjar efter Muhammeds död.

Lärda män reser runt och samlar in tusentals berättelser.

Muhammed är ju det bästa exemplet på en muslim.

Allt han gjorde var korrekt.

Det uppstår en diskussion om vem som ska efterträda Muhammed.

Här formas de två huvudinriktningarna som vi ser än i dag.

Shiiter anser att Muhammeds yngre släkting ska efterträda honom.

Men sunniter tycker att de ska följa arabisk tradition-

-och utse nån ur ledarens närmaste krets.

Vinnare i den första striden blir sunniterna.

Det blir Muhammeds svärfar Abu Bakr, som får titeln kalif.

Trots att profeten Muhammed är död-

-har man på några decennier byggt upp en ny och inflytelserik religion.

Man har också enat stammarna och skapat en stormakt.

Och stormakten blir snabbt en ännu större makt-

-för efter profetens död expanderar det muslimska riket.

Om man tittar på hur fort det gick-

-så kom de muslimska trupperna till platsen där Kairo ligger i dag 642-

-tio efter att profeten gick bort. Man gick över Gibraltarsundet 710.

Och man hade kommit ända upp i Frankrike 732, då man stoppades.

Då har vi rört oss bara hundra år efter profetens död-

-och man har nått så långt.

Den här tiden, från runt år 750 till år 1250-

-kallas för den muslimska guldåldern.

I Kalifatet, som styrs av en kalif-

-sker stora utbyten mellan de olika folken och kulturerna som samlas där.

Det var så att säga en "golden age". Kulturellt, vetenskapligt-

-konstnärligt, teologiskt, filosofiskt.

Det var en tid när det muslimska riket spirade.

Den här framåtandan får stor påverkan på islams fortsatta utbredning-

-för nu kan budskapet få spridning långt utanför Arabiska halvön.

Affärsmän från Nordafrika som reste till Timbuktu och Centralafrika-

-imponerande genom sin lärdom och sin kultur.

Därmed spreds islam både i Afrika-

-och sen genom handelsmän i Indien och Sydostasien.

Från Indien kom många handelsmän till Östafrika och spreds på det sättet.

Men när mongolerna tar över det abbassidiska riket-

-tar den muslimska storhetstiden slut.

Nåt som finns kvar än i dag är de så kallade lagskolorna.

Riket behövde centraliserade skolor-

-för att bestämma hur lagar och regler skulle se ut.

Hur skulle samhället fungera? De hade ett stort behov av muslimska lagar.

Och här växer lagskolorna fram.

Det har byggts upp en hel vetenskaplig tradition-

-kring hur de rättsliga källorna ska tolkas.

Det kallas för shariarätten eller sharialagstiftningen.

Under guldåldern startades fem erkända lagskolor.

Och så ser det ut än i dag. Fyra sunnitiska och en shia.

Deras tolkningar är det som kokar ner till sharia-

-vilket betyder "vägen till vattnet" och ska förstås som "vägen till Gud".

Shariarätten omfattar många aspekter av människors liv.

Det kan vara allt ifrån-

-hur man gifter sig och skiljer sig, hur man begraver sina döda.

I ett samhälle där rättstraditionen inte bygger på shariarätten-

-har man friare händer. Då väljer individer att gå lite olika vägar.

Det finns de människor som väljer att tolka det väldigt strikt.

Andra förhåller sig selektivt. "Okej, det här passar mig bra."

Så hur man tolkar sharia skiljer sig mellan riktningar och individer-

-genom historien och ända fram till i dag.

På 1800-talet förändras världen. Genom kolonialism och industrialism-

-blir Europa militärt, tekniskt och ekonomiskt överlägset.

Och många regioner som är muslimska hålls tillbaka.

Var ska islam hitta sin plats i den här världen?

Det finns rörelser som vill närma sig det europeiska sättet.

Man knöt stora förhoppningar till att den här kombinationen mellan islam-

-och de politiska reformerna från Europa skulle ge ett bättre samhälle.

Tanken var att genom att skapa en ny styrelseform på ickereligiös grund-

-skulle man skapa ett bättre samhälle.

Men de drömmarna går i kras efter första världskriget.

Ottomanska riket står på den förlorande sidan.

När det styckas upp av vinnarna finns det inte längre nåt muslimskt rike.

Då krossas den utopiska bilden av ett ickereligiöst samhällsprojekt.

Besvikelsen lever till rörelser som blickar bakåt-

-och vill hitta andra former för att bevara islam.

På 20-talet i Egypten grundas det Muslimska brödraskapet-

-som menar att hela samhället och politiken ska vara baserat på islam.

Så det är ett nytt fenomen.

Redan då gick de ut och sa: "Koranen är vår konstitution, islam är vägen."

Där har vi fröet till det vi kallar islamism eller politisk islam.

Det här kan vi se i stater som Iran och Saudiarabien.

Men liksom kristendom och judendom har en bred skara av rörelser-

-från progressiva och liberala till konservativa och bokstavstrogna-

-ryms olika tolkningar, som ibland står i skarp kontrast med varandra.

Inom forskningen säger man "islamer" inte "islam".

Det är för att understryka att vi har så många tolkningar av islam.

Vi har de hårt bokstavstrogna-

-salafistiska tolkningstraditionerna-

-som inte är beredda att ändra på ett kommatecken-

-till de som utgår från liberal eller feministisk teologisk tradition-

-som säger att islam har en gudomlig härkomst-

-men att den måste sättas i förhållande till dagens förhållanden-

-oavsett var i världen man lever.

Islam förknippas ofta med Mellanöstern-

-men de flesta muslimer lever i Sydostasien, Sydasien och Afrika.

Vad är då gemensamt för alla muslimer?

Människor är olika och vi tolkar saker på väldigt olika sätt.

Det här gäller kristendomen, judendomen och islam.

Finns det då nåt som binder islam samman?

Ja. Det gör det. Det är uppenbarelsen, Koranen och profeten.

Frågan om tron och monoteism är det som förenar inte bara muslimer.

Alla troende som tror på samma Gud.

Nyckeln för att komma in i islam är tron.

Sen efter att göra gott. Påbjuda det goda.

Svensktextning: Stina Hedin Iyuno-SDI Group för UR