Solidaritet ur sårbarheten | Niklas Altermark
Det här var LSS när det infördes nu håller man på att suga grädden ur bollen
Grädden kostar för mycket. Säger man.
Jag heter Niklas Altermark jag forskare i statsvetenskap
Och i synnerhet så är jag intresserad av den politik som rikas mot människor som
fungerar på et sätt som ligger utanför normen
Ni ska inte känna sån press nu att ni måste tycka att det här fikabrödet är så jävla gott
Vilket det i och för sig ä
Dom är chockerande goda
Det går inte att äta en hel sån här, så ni vet
Men ändå, bara ta bettet. Tänk såhär: Nu kommer en äcklig gräddboll. Så får ni detta. Vad säger du?
Jävlar...
Men vad ska du säg?
Jag jobbade i gruppbostäder för människor med intellektuella funktionshinder
Och det fanns sånna oerhört tydliga paralleller mellan mellan vad jag läste i statsvetenskap
Och makten som jag tyckte utövades där
Så skrev jag mina uppsatser om då LLS och gruppbostäder
Sen skrev jag en avhandling om det och det blev sen den här då
Min bok
Jag jobbade på en del gruppbostäder som var väldigt bra
Men jag jobbade också på en del som var ganska dåliga, som behandlade människor illa
Så det var också något slags personligt traumatiskt med det
För man mår inte bra, tror jag, av att utöva makt mot andra. Man mår inte bra av att förtrycka.
Och det krävde också någon typ av intellektuell bearbetning
Så det var därför jag började skriva om det
Två frågor
som varit viktiga i min forskning
1. Hur kan det komma sig att Det finns ett förtryck mot människor
Vars kroppar eller hjärnor avviker från samhällets normer
Hur kan det komma sig att vi idag
Till exempel genom att skära ner på personlig assistans eller på sjukpenning
Kan medvetet gör en grupp människors liv sämre
Varför är det okej?
Den andra frågan
Varför ska vi bry oss?
Om man på måfå plockar en
filosof
som har formulerat
dom idéer som vi lever med idag
om relationen mellan staten och individen och om medborgarskapet
så är sannolikheten jättejättestor
Att vi i den här filosofens
tänkande kommer hitta
exkluderingar av
"sinnesslöa"
Handikappade, eller vilket begrepp som nu används
Vi kan titta på John Lockes samhällskontrakt
Det är helt fundamentalt
För den liberala medborgarskapstanken
Där han återkommande
Lägger en massa vikt vid att
exkludera människor som
inte har människans definerande egenskap
det vill säga rationaliteten, förnuftet
David Hume som
Skriver att människor som är mentalt eller
fysiskt underlägsna
Dom måste styras
dom kan inte styra sig själva
eller vara en del av styret av samhället
John Rawls
1900-tals filosofen som i sin bok
A Theory of Justice
Återkommande förklarar för läsaren varför handikappade människor inte
kan vara "subjects of justice" varför dom inte kan ta del utav rättvisans principer
Utan dom här människorna ska vi ge lite välgörenhet
istället men dom är inte del utav hans rättviseteori.
Så det genomgående idealet här är en fullt fungerande människa med åtminstone normal intelligens
som arbetar och bidrar till samhället
Dom som inte möter
det här idealet dom måste uteslutas
Och det här är inte bara ett idéhistoriskt fenomen
Vi börjar klassificera människor för att politker är rädda för att vissa människor kostar för mycket pengar
Vissa människor bidrar inte
Vissa människor förökar sig och för vidare dåliga gener
Och detta skapar ett behov utav att veta vilka dom här människorna är
Vi måste klassificera dom så att vi vet vilka dom är
Sen bistår den framväxande psykiatrin med sorteringsinstrument och vetenskapliga förklaringar
Det som sen händer under 1900-talet är att man
Utifrån dom här klassificeringsinstrumenten
gör allt för att separera människor som avviker från normen
Man bygger institutioner där dom hålls avskilda från resten av samhället
Man steriliserar människor så att dom ska sluta föra vidare dom dåliga generna
Man vidtar en massa åtgärden som alla bygger på logiken att
samhället måste skyddas mot dom här grupperna
Det är en separeringens logik, en separeringens politik
Och hela tiden är vi superoroliga för att människor ska kosta för mycket pengar
För att människor inte ska bidra
Jag tänker att det forskningsfält som jag själv tillhör
Den kristiska funktionshinderforskningen
vår bedrift är att vi har visat att det här idealet om en människa som alltid fungerar
som alltid tänker rationellt
at det idealet inte funkar
för någon utav oss, av två anledningar
För det första så är det inte sant att det finns människor som är oberoende och självständiga, självtillräckliga
Vi behöver alla hjälp ibland. Vi behöver någon som kommer med
Mat när vi ligger sjuka hemma i influensa
Vi behöver antidepressiva som jag själv äter för att få livet att hålla samman
Vi behöver stöd, trygghet och hjälp
Vår funktionsförmåga fluktuerar genom livet, den är inte konstant
Det finns ingen skarp åtskillnad mellan dom behövande och dom oberoende
Och det här innebär för det andra att det inte finns några garantier
Våra kroppar definieras utav att dom är ömtåliga
Att dom kan möta världen på ett sådant sätt att vår funktionsförmåga förändras
Vem som helst utav oss kan komma att behöva personlig assistans
Det kan vara en istapp i huvudet
En fallolycka. Vi kan vakna i en sjukhussäng utan motorik eller talförmåga
Vi kan vänta ett barn som är i behov av ständig medicinering eller övervakning
Och det här kan gälla precis alla människor, imorgon!
Så svårt att lyssna på musik med ord när jag skriver
Så oftast lyssnar jag på klassisk musik eller minimal techno
Men så fort jag har skrivkramp eller deadline närmar sig så fläskar jag på med Erik Prydz eller nått sånt här...
Å jävlar!
Magi
Så, ingen fläck
Tillbaka till solidaritetsbegreppet
Okej
Och på det här sättet så är vi alla alltid bara ett ögonblick från att själ tillhöra
En utav dom här norm-avvikande grupperna
Jag menar att politikens grundläggande fråga borde vara
Hur svarar vi på vår delade ömtålighet, vår delade sårbarhet som vi alla omfattas av
Och jag menar att genom historien så har vi genomgående valt att ignorera den
att släta över den med idealet om full funktionsförmåga
att inte låtsas om den
Att tänka att funktionshinder, funktionsnedsättning, sjukdom det gäller någon annan
någon som är skild från normaliteten
Och det här är en mytologi som vi alla, tillsynes, frivilligt underkastar oss
Och det är just här jag menar att omfamnandet av den mänskliga sårbarheten som en grundförutsättning
kan vara svaret vi behöver
Jag tänker att det finns fyra komponenter som mitt solidaritetsbegrepp innehåller
Det första är att solidaritet överbygger distinktionen mellan egenintresse och altruism
Om jag engagerar mig mot nedskärningarna inom personlig assistans så gör jag inte det av egenintresse
eftersom jag själv inte har assistans men jag gör det heller inte som välgörenhet
eftersom jag tycker synd om människor
om jag utgår från ömtåligheten, sårbarheten så inser jag ju att
det kan vara jag som behöver assistansen
och när jag inser det så inser jag också att assistansanvändares kamp för att rädda den här
insatsen också är en kamp för mina mänskliga rättigheter om jag hamnar där
Och det här betyder i sin tur på att solidaritet bygger på ett utbyte, en ömsesidighet
Solidaritet kan inte vara enkelriktad
När jag solidariserar mig med någon annan så innebär det att andra solidariserar sig med mig
Och det här tänker jag också att vi ser om vi utgår från ömtåligheten, sårbarheten
som vi måste bära gemensamt
Den tredje komponenten är att solidaritet måste syfta mot jämlikhet
Solidaritet är ett politiskt begrepp
som handlar om att vinna ett annat samhälle
Solidariteten måste vara en bärare utav dom ideal som vi vill att
det här framtida samhället ska formas kring
Och jag tänker att
Kanske är det just när vi försöker förstå den här gränsen mellan vad som anses vara normalt
och det som anses vara avvikande
kanske är det när vi möts över den gränsen och vi försöker göra oss av med den som vi kan se liksom
konturen av vad jämlikhet kan vara för någonting
Slutligen så är solidaritet ett begrepp för handling, för mobilisering
Det är en anmodan att agera
Jag tror att det ibland kan finnas en tendens att tänka sig politik som
går ut på en verksamhet som går ut på att övertyga människor
Om vi är emot nedskärningarna i assistansen så handlar det om att
övertyga dom som vill spara pengar om att dom har fel så att dom blir lite godare och bättre människor
Och jag tror inte att politk fungerar på det sättet jag tror att politik handlar om konflikter, om intressen
Jag tror att vinna assistans striden handlar inte om att
få besparingsivrarna att ändra sig, utan det handlar om att tvinga dom att ändra sig
Självklart med bra argument. Genom att påpeka lidandet som följer ur den här politiken
Men jag tror också att en anledning till att
funktionsrättsrörelsen faktiskt har tvingat regeringen att backa är för att man har
understrukit människans sårbarhet
man har understrukit att den här insatsen är inte bara vår, eller våra barns
Den här insatsen är alla, den dagen vi behöver den
Så, utbildningsfilosofen Paulo Freires skriver i sin bok
Pedagogy of the Oppressed att det finns ett motsatsförhållande mellan solidaritet och alienation
Alienation: att vara främmande för sig själv, för det man gör, för det man är, för det man behöver
och så vidare
Jag tycker att det är träffande. Jag tänker att
idealet om full funktionsförmåga gör oss främmande för grundförutsättningarna i våra egna liv
Självklart så drabbas personer som avviker från normen hårdast av detta
Men jag tänker ändå att vi alla slaver under någon slags "normalitetens tyranni"
Vi deltar alla i en charad där vi strävar mot att nå det här idealet som är omöjligt
Vi skriver alla i våra CVn att vi är självständiga och vi försöker framstå som självsäkra och vi är flexibla
Vi gör alla mindfulnessövningar för att modulera våra hjärnor för att kunna arbeta så bra som möjligt
Vi tränar och äter hälsosamt och så vidare och så vidare
Och för all del, gör det! Jag gör jättemånga utav dom där sakerna
Men vi ska inte tro att det kan släta över det faktum att vi är sårbara
att vi kan komma att fungera på ett annat sätt
Vi måste se att vårt utrymme för att finnas till som människor, krymper när vi lever med dom här idealen
Jag tänker att svaret på den alienationen är en solidaritet som börjar i människan ömtålighet
Tada!
Skrivtips till alla som skriver uppsats
Kör på med svulstig EDM när deadline närmar sig