×

Vi använder kakor för att göra LingQ bättre. Genom att besöka sajten, godkänner du vår cookie policy.


image

En syster i mitt hus, Kapitel 1

Kapitel 1

Jag kan inte förklara varför jag gjorde det. Det är ofta som om en del av mig lever ett eget liv som jag inte har någon kontroll över. Jag häpnar över vad det ställer till med, ibland också över hur mycket gott som trots allt kommer ut av det. Men det är alltid mitt medvetna jag som sedan får ta itu med konsekvenserna. På gott och ont.

Nu när jag tänker tillbaka på hur just det här infallet kom att påverka mitt liv, kan jag inte förstå att jag inte insåg allvaret i min förflugna inbjudan. Några ord sprungna djupt ur mitt inre. Som det verkade fick de ingen särskild effekt när de yttrades. I alla fall ingen som jag märkte då.

Fanns det kanske någon undermedveten avsikt? Var det någonting som mitt allra innersta hoppades på? Var jag kanske trots allt påverkad av det som föregått det där ögonblicket då jag stod mitt emot min syster och bjöd henne att komma och hälsa på mig? Eller var det någonting hos henne som fick mig att uttala de där orden? Jag vet inte. Jag kan inte besvara mina egna frågor. Jag förstår inte mig själv.

Allt jag kan göra är att acceptera konsekvenserna. Och försöka leva resten av mitt liv så gott jag kan. Försöka ta till vara det som återstår av det jag tidigare så lättvindigt avfärdat.


Kapitel 1 Kapitel 1 Chapter 1 Capítulo 1

Jag kan inte förklara varför jag gjorde det. Ich kann nicht erklären, warum ich das getan habe. I can not explain why I did it. Det är ofta som om en del av mig lever ett eget liv som jag inte har någon kontroll över. Es ist oft so, als würde ein Teil von mir ein Eigenleben führen, über das ich keine Kontrolle habe. It is often as if a part of me lives my own life over which I have no control. Jag häpnar över vad det ställer till med, ibland också över hur mycket gott som trots allt kommer ut av det. Ich bin erstaunt, was sie bewirkt, und manchmal auch, wie viel Gutes dabei herauskommt. I marvel at what it does, sometimes also at how much good that comes out of it after all. Men det är alltid mitt medvetna jag som sedan får ta itu med konsekvenserna. Aber es ist immer mein bewusstes Ich, das dann mit den Konsequenzen umgehen muss. But it is always my conscious self that then has to deal with the consequences. På gott och ont. In guten wie in schlechten Zeiten. For better or worse.

Nu när jag tänker tillbaka på hur just det här infallet kom att påverka mitt liv, kan jag inte förstå att jag inte insåg allvaret i min förflugna inbjudan. Wenn ich jetzt daran zurückdenke, wie genau dieser Vorfall mein Leben beeinflusst hat, kann ich nicht verstehen, dass ich die Ernsthaftigkeit meiner früheren Einladung nicht erkannt habe. Now that I think back to how this very incident came to affect my life, I can not understand that I did not realize the seriousness of my past invitation. Några ord sprungna djupt ur mitt inre. A few words sprang deep from within me. Som det verkade fick de ingen särskild effekt när de yttrades. As it turned out, they had no particular effect when expressed. I alla fall ingen som jag märkte då. At least no one I noticed then.

Fanns det kanske någon undermedveten avsikt? Was there perhaps a subconscious intention? Var det någonting som mitt allra innersta hoppades på? Was it something my innermost being was hoping for? Var jag kanske trots allt påverkad av det som föregått det där ögonblicket då jag stod mitt emot min syster och bjöd henne att komma och hälsa på mig? Perhaps I was, after all, affected by what preceded that moment when I stood opposite my sister and invited her to come and visit me? Eller var det någonting hos henne som fick mig att uttala de där orden? Or was it something in her that made me utter those words? Jag vet inte. I do not know. Jag kan inte besvara mina egna frågor. I can not answer my own questions. Jag förstår inte mig själv. I do not understand myself.

Allt jag kan göra är att acceptera konsekvenserna. All I can do is accept the consequences. Och försöka leva resten av mitt liv så gott jag kan. And try to live the rest of my life as best I can. Försöka ta till vara det som återstår av det jag tidigare så lättvindigt avfärdat. Try to take advantage of what remains of what I previously so lightly dismissed.