×

Vi använder kakor för att göra LingQ bättre. Genom att besöka sajten, godkänner du vår cookie policy.


image

Swedish LingQ Podcast 1.0, #17 André & Anders – The Swedish Pop Wonder

#17 André & Anders – The Swedish Pop Wonder

André: Okej välkomna till ännu en podcast med André och Anders. Förra podcasten så pratade vi om midsommar, och sill framförallt, och ett av företagen som levererar sill heter ju Abba här i Sverige.

Anders: Ja just det.

André: Mm, och då är ju inte steget långt till den svenska popgruppen ABBA, så vi tänkte prata lite om svensk musik i denna podcast helt enkelt.

Anders: Mm, Sverige är ju faktiskt ett ganska stort musikland.

André: Ja det är ju det.

Anders: Har blivit, man kan säga att innan ABBA var det väl kanske inte det?

André: Det var…Vi har ju…Vi hade visserligen vissa grupper på 60-talet som rönte vissa framgångar men…

Anders: Hepstars.

André: Hepstars, Tages, men jag är lite osäker på hur de stod sig liksom utomlands.

Anders: Jag tror väl mest att de var inom Sverige, var de inte det? De körde ganska mycket covers och sånt också?

André: Ja, och dessutom, alltså de kopierade ju väldigt mycket av Rolling Stones och Beatles sound och låtskriveri eller så.

Anders: Ja.

André: Ja, men…

Anders: Sen kom ABBA.

André: Sen kom ABBA, och ABBA var ju ganska utskällda från början för att vara kommersiella.

Anders: Ja, och lite töntiga sådär va? Jämfört med Tages och Hepstars.

André: Det tål ju att sägas att på 70-talet i Sverige så hade vi en ganska stark vänsterrörelse, kan man väl säga. Proggrörelse som det heter, där man absolut inte fick liksom visa att man vill sälja skivor, eller göra hittiga låtar eller så, utan man skulle liksom vara förankrad i det…

Anders: Ideologiska.

André: Ideologiska, alltså musiken skulle vara väldigt politisk liksom.

Anders: Ja.

André: Texterna var tvungna att handla om konkreta politiska saker. Och att då göra en låt som heter ”Ring, ring” var väl kanske ganska provocerande i det klimatet.

Anders: Ja, det var det nog. Och också, jag menar deras utstyrsel. Även om deras kläder och sådär var väldigt extravagant så var det ju inte på något sätt provocerande, det var ju inte glamrocksprovocerande sådär utan det var ju helt enkelt bara lite, ja, glättigt helt enkelt.

André: Ja, jovisst. Alltså det är ju svårt, om man jämför med dagens samhälle, dagens musikaliska klimat, så är det ganska svårt att se den…Att man kunde bli upprörd av ABBA liksom.

Anders: Ja, ja, precis, precis. Men sen, de slog ju igenom internationellt stort.

André: Med Melodifestivalen.

Anders: Mm, melodifestivalen.

André: '72. Anders: '72. André: Med…kan du låten?

Anders: Ja, vilken var det? Var det…Det var ”Mamma Mia” såklart?

André: Nej.

[laughs]

Anders: Var det ”Dancing Queen”?

André: Nej.

[Laughs]

Anders: Vilken var det?

André:”Waterloo”.

Anders:”Waterloo” var det ju såklart! [laughs]

André: Alltså det var det internationella…

Anders: Ja, just det.

André: Men sen tror att de…De deltog väl ett år innan med ”Ring, ring” också?

Anders: Vann dem då också? Nej det gjorde de inte då nej.

André: Ja tror de kom trea. Nu visar vi vår okunskap om sådana här, kalenderbitar-grejen…

Anders: Jaja.

André: Ja, men i alla fall. De bildades alltså '72. Anders: Ja.

André: Och upplöstes '82. Anders: En kort karriär alltså.

André: Ja, eller?

Anders: Ja, jag vet inte. Men vi kanske bara kan använda ABBA helt enkelt som prototypen för det som senare skulle kunna, skulle bli…

André: Det svenska musikundret.

Anders: Ja, den svenska musikexportens, ja undret, ja, som det har kallats.

André: Som oftast…Politiker kallar det ju det oftast.

Anders: Ja, det började väl också med, 90-talets ABBA, Ace of Base, och så där, det var väl då de började mynta det här begreppet?

André: Ja, Roxette innan det.

Anders: Roxette.

André: Dr. Alban. [laughs]

Anders: Dr. Alban.

André: Nej, men precis.

Anders: Det finns en väldigt blomstrande musikscen i Sverige faktiskt.

André: Ja, det gör det.

Anders: Dels har man ju liksom den här, den kommersiella delen av svensk musikexport.

André: Ja, just det. De här producenterna och låtskrivarna som placerar låtar till utländska artister som .

Anders: Ja, Backstreet Boys, Spice Girls.

André: Britney Spears.

Anders: Britney Spears.

André: Ja.

Anders: Vad har vi där. Dennis Pop och Max Martin?

André: Ja, precis. Och även faktiskt…

Anders: Cheiron-studion.

André: Ja, även också sådana här artister som har lite mer, vad ska man säga, trovärdighet som till exempel, det fanns ett svenskt popband som hette Popsicle ju på 90-talet…

Anders: Ja, just det.

Slog de utomlands också?

André: Nej, men i alla fall. Han som skrev låtarna, Andreas Mattson, han som sjöng.

Anders: Ja… Niklas Frisk också.

André: Niklas Frisk, ja men alltså de skriver också låtar till såna här ”hitgrupper”, pojkband och flickband och så.

Anders: Ja, Brolle Jr, och så.

André: Ja, just det. Och A-Teens, och Carola har faktiskt Andreas Mattson skrivit låtar till.

Anders: Ja, ja. En människa som, som person är ganska ”creddig” i brist på bättre ord eller, ja som du säger trovärdig.

André: Som har ett högt anseende bland…

Anders: I båda världar.

André: De som har någon koll på musik i Sverige, i alla fall.

Anders: Ja, just det.

Så att det är en del av…

André: Och sen har vi den här då liksom, independentscenen då. Indiescenen också.

Anders: Den är ju också väldigt känd faktiskt. Svensk indie är ju ett, liksom, begrepp utomlands också.

André: Ja, definitivt. Och alltså det finns ju till och med dedikerade klubbar utomlands, alltså både i USA, England, Tyskland som bara inriktar sig på svensk indiepop som det kallas då.

Anders: Ja, precis.

André: Det är ju lite anmärkningsvärt.

Anders: Ja det är…

André: Och som svensk så är det svårt att förstå det faktiskt, tycker jag.

Anders: Ja, man pratade ju förr kommer jag ihåg i alla fall, alltså när det här var på tapeten så att säga, jag menar när det här fenomenet så att säga uppmärksammades i media så brukade man härleda det till att det inte…Till Sveriges tristess på något sätt, och vädret och så vidare, att ungdomar helt enkelt går in i replokalen och bildar ett band, att det där var en del av förklaringen, och den kommunala musikskolan.

André: Ja, och just att det finns så många trista småstäder i Sverige.

Anders: Ja.

André: Alltså för oftast är det så att de, om man säger de största…Alltså de som har rönt mest framgång är inte de…Det är många som kommer från mindre städer som liksom har flyttat till Stockholm eller Malmö som, för det är där den kreativa grogrunden har funnits.

Anders: Var inte det Stockholmssyndromet? Att inget av de största banden kom från Stockholm som man skulle kunna tänka sig.

André: Nej, det är bara inflyttade. För jag menar bor man i Stockholm finns det nog mycket annat att göra, så man kanske inte väljer det där att gå in i en replokal och börja skapa musik, medans bor man i Älmhult [laughs], då har man inget bättre för sig liksom.

Anders: Nej, det var en tänkbar förklaring, jag tycker den låter rimlig också.

André: Ja jag tycker det.

Anders: Sen har det blivit lite av en klyscha faktiskt. Många nya band som i intervjuer framhäver just vilken vardagstristess de har genomlidit under hela sin uppväxt, alltså det har blivit ett attribut också på något sätt.

André: Ja, men faktum är att det är ju, just om vi tar klimatet, att det är en skillnad på, på något sätt, banden som kommer från kallare klimat och de som alltså, kommer från ett varmare. Jag tror faktiskt det.

Anders: Jo, det kan man…Det är precis som det norrländska språket och så är mer melankoliskt än skånskan, på samma sätt kanske den nordiska musiken är mer melankolisk än vad låt oss säga sydfransk musik är, är det en rimlig hypotes?

André: Precis, melankolin har ju också ofta tagits fram som ett liksom, Sveriges främsta redskap i…

Anders: I skapandet.

André: I skapandet, att det finns något speciellt i melodierna som är melankoliskt liksom.

Anders: Ja, en slags folksjäl som kommer till uttryck.

André: Ja, visst och det är också, just melodier är väl väldigt viktigt i svensk pop överlag.

Anders: Ja, det är det. Absolut. Melodin är nog, ja nästan…Ja det är ju inte viktigast men många…Jag tror melodin är väldigt säregen faktiskt, jag tror man kan spåra en svensk eller nordisk…

André: Melodisläkte liksom?

Anders: Ja, det tror jag faktiskt man skulle kunna göra.

André: Ja, men det är ju inte märkligare än att det finns…

Anders: Nordamerikanska rötter. Alltså nordamerikanska rockband/popband låter inte likadant som Skandinaviska popband.

André: Nej, och det låter inte likadant som arabiska band heller, eller musik.

Anders: Precis.

André: Så att, nä men visst, det är ju sant. För det är ju ofta det man har hört också från utländskt håll, när de pratar om svensk musik, att det är just det här; melodin och melankolin liksom. Det bitterljuva i…Det finns i ABBA, det finns i Popsicle, det finns i många av indiebanden också. Alltså det finns något slags släktskap där.

Anders: Ja, det gör det. Och det där bitterljuva gäller ju också texterna litegrann tror jag. Alltså någon form av underfundighet ofta, lite sådär självmedvetet nästan. Nu ska jag inte tala för alla artister men jag har hört det från de källor jag har.

[laughs]

Anders: Nej men liksom…

André: Att det är någon form av vardagsrealism?

Anders: Det finns också en vardagsrealism och…

André: Det är inte ofta såhär texterna går ut på att man är störst bäst och vackrast.

Anders: Eller möjligtvis gör man det på ett ironiskt vis.

André: Ja.

Anders: Eller sådär. Jag vet inte det kanske inte är specifikt svenskt, men lite så…

André: Nej, det tror jag inte.

Anders: Jantelagsmässiga texter liksom.

André: Det finns ju även i lite brittisk pop också, samma grej.

Anders: Mm, fula killar gör popmusik för att få tjejer liksom.

André: Ja, nämen precis. Och det är roligt, för att jag har hört, vissa sådana här, framförallt killar då, brittiska sådana här singer-songerwriters som sjunger om svenska, att de vill flytta till Sverige, och svenska skivbolag. Det är lite roligt faktiskt.

Anders: Ja, det är väldigt…Det är underligt, men roligt att det blivit så.

André: Men det är väl samma sak som att en svensk kan vara en angofil liksom. Ha en hangup på Storbritannien och dess musik.

Anders: Ja, det är ju inte helt ovanligt. Andres Lokko.

André: Ja, precis. Yes.

Anders: Och det är ju inte heller konstigare än att tyskarna har sin techno liksom, kan man säga.

André: Nej.

Ja.

Det finns mycket att säga om detta, men vi får hålla oss inom tidsramarna.

Anders: Vi får hålla oss inom ramarna.

André: Då tackar vi för oss.

Anders: Tack, tack.

André: Hej!


#17 André & Anders – The Swedish Pop Wonder #17 André & Anders - Das schwedische Pop-Wunder #17 André & Anders - The Swedish Pop Wonder #17 André & Anders - La maravilla del pop sueco #17 André & Anders - Les merveilles de la pop suédoise #17 André & Anders - szwedzki cud popu #17 André & Anders - A Maravilha Pop Sueca # 17 André & Anders - İsveçli Pop Harikası #17 André & Anders——瑞典流行音乐奇迹

André: Okej välkomna till ännu en podcast med André och Anders. André: Okay welcome to another podcast with André and Anders. André: Pekâlâ, André ve Anders ile yeni bir podcast yayınına daha hoş geldiniz. Förra podcasten så pratade vi om midsommar, och sill framförallt, och ett av företagen som levererar sill heter ju Abba här i Sverige. Im letzten Podcast haben wir über Mittsommer und insbesondere über Hering gesprochen. Eine der Firmen, die Hering liefern, heißt Abba hier in Schweden. Last podcast, we talked about midsummer, and herring in particular, and one of the companies that delivers herring is called Abba here in Sweden. Geçen podcast'te yaz ortasından ve özellikle de ringa balığından bahsetmiştik ve İsveç'te ringa balığı tedarik eden şirketlerden birinin adı Abba.

Anders: Ja just det. Anders: Evet, doğru.

André: Mm, och då är ju inte steget långt till den svenska popgruppen ABBA, så vi tänkte prata lite om svensk musik i denna podcast helt enkelt. André: Mm, and then the step is not far to the Swedish pop group ABBA, so we thought we would talk a bit about Swedish music in this podcast quite simply. André: İsveçli pop grubu ABBA'dan çok uzak değil, bu yüzden bu podcast'te İsveç müziği hakkında konuşabileceğimizi düşündük.

Anders: Mm, Sverige är ju faktiskt ett ganska stort musikland. Anders: Mm, Sweden is actually quite a big music country. Anders: Mm, Suecia es en realidad un país musical bastante grande. Anders: İsveç aslında oldukça büyük bir müzik ülkesi.

André: Ja det är ju det. André: Yes, it is. André: Evet, işte bu.

Anders: Har blivit, man kan säga att innan ABBA var det väl kanske inte det? Anders: Has it been, you can say that before ABBA it was probably not? Anders: ABBA'dan önce öyle olmadığını söyleyebilir miyiz?

André: Det var…Vi har ju…Vi hade visserligen vissa grupper på 60-talet som rönte vissa framgångar men… André: It was... We have... We did have certain groups in the 60s that had some success but... André: Öyleydi... Biz... 60'larda bazı başarılara imza atan gruplarımız oldu ama...

Anders: Hepstars. Sonstiges: Hepstars. Anders: Hepstars. Anders: Hepstars.

André: Hepstars, Tages, men jag är lite osäker på hur de stod sig liksom utomlands. André: Hepstars, Tages, aber ich bin mir etwas unsicher, wie sie im Ausland abgeschnitten haben. André: Hepstars, Tages, but I'm a little unsure of how they fared like abroad. André: Hepstars, Tages, ancak yurtdışında olduğu kadar nasıl ayakta kaldıklarından biraz emin değilim.

Anders: Jag tror väl mest att de var inom Sverige, var de inte det? Anders: Ich glaube, sie waren hauptsächlich innerhalb Schwedens, nicht wahr? Anders: I think they were mostly within Sweden, weren't they? Anders: Sanırım çoğunlukla İsveç içindeydiler, değil mi? De körde ganska mycket covers och sånt också? Sie haben ziemlich viele Cover und so gemacht? They played quite a lot of covers and stuff too? ¿También hicieron muchas portadas y cosas así? Çok fazla cover ve benzeri şeyler de yaptılar mı?

André: Ja, och dessutom, alltså de kopierade ju väldigt mycket av Rolling Stones och Beatles sound och låtskriveri eller så. André: Yes, and besides, they copied a lot of the Rolling Stones and Beatles sound and songwriting or something. André: Evet, ayrıca Rolling Stones ve Beatles'ın sound'unu ve şarkı yazımını falan çok kopyaladılar.

Anders: Ja.

André: Ja, men…

Anders: Sen kom ABBA. Anders: Dann kam ABBA. Anders: Then came ABBA.

André: Sen kom ABBA, och ABBA var ju ganska utskällda från början för att vara kommersiella. André: Dann kam ABBA, und ABBA war von Anfang an ziemlich beschimpft, weil es kommerziell war. André: Then came ABBA, and ABBA were quite reviled from the start for being commercial. André: Sonra ABBA ortaya çıktı ve ABBA başından beri ticari olduğu için oldukça eleştirildi.

Anders: Ja, och lite töntiga sådär va? Anders: Ja, und so ein bisschen schrullig, oder? Anders: Yes, and a bit silly like that, huh? Anders: Sí, ¿y un poco tonto así? Anders: Evet, böyle biraz aptalca mı? Jämfört med Tages och Hepstars. Im Vergleich zu Tages und Hepstars. Compared to Tages and Hepstars. Comparado con Tages y Hepstars.

André: Det tål ju att sägas att på 70-talet i Sverige så hade vi en ganska stark vänsterrörelse, kan man väl säga. André: Man kann mit Sicherheit sagen, dass wir in den 70er Jahren in Schweden eine ziemlich starke linke Bewegung hatten, könnte man sagen. André: It goes without saying that in the 70s in Sweden we had a fairly strong left-wing movement, you could say. André: Hay que decir que en los años setenta en Suecia teníamos un movimiento de izquierdas bastante fuerte, se podría decir. André: 1970'lerde İsveç'te oldukça güçlü bir sol hareket olduğu söylenebilir. Proggrörelse som det heter, där man absolut inte fick liksom visa att man vill sälja skivor, eller göra hittiga låtar eller så, utan man skulle liksom vara förankrad i det… Proggrörelse, wie es heißt, wo man absolut nicht zeigen konnte, dass man Platten verkaufen oder erfinderische Songs oder so machen will, aber man würde darin verwurzelt sein ... Prog movement as it's called, where you absolutely weren't allowed to show that you wanted to sell records, or make hit songs or something, but you had to be rooted in it... Prog movimiento como se le llama, donde absolutamente no podía mostrar que desea vender discos, o hacer canciones de éxito o así, pero había que estar arraigado en ella.... Prog akımı olarak adlandırılan, kesinlikle albüm satmak veya hit şarkılar yapmak istediğinizi gösteremeyeceğiniz, ancak kök salmış olmanız gereken....

Anders: Ideologiska. Anders: Ideological. Anders: İdeolojik.

André: Ideologiska, alltså musiken skulle vara väldigt politisk liksom. André: Ideologisch, also wäre die Musik auch sehr politisch. André: Ideological, so the music would be very political as well. André: İdeolojik, yani müzik de çok politik olacaktı.

Anders: Ja.

André: Texterna var tvungna att handla om konkreta politiska saker. André: The lyrics had to be about concrete political things. André: Metinler somut siyasi meselelerle ilgili olmalıydı. Och att då göra en låt som heter ”Ring, ring” var väl kanske ganska provocerande i det klimatet. And making a song called "Ring, ring" was perhaps quite provocative in that climate. Y hacer una canción llamada "Ring, ring" era quizás bastante provocativo en ese clima. Ve "Ring, ring" adlı bir şarkı yapmak belki de o iklimde oldukça kışkırtıcıydı.

Anders: Ja, det var det nog. Anders: Ja, das hat gereicht. Anders: Yes, that was enough. Anders: Evet, muhtemelen öyleydi. Och också, jag menar deras utstyrsel. Und ich meine auch ihre Ausrüstung. And also, I mean their outfits. Y también, me refiero a su atuendo. Ve ayrıca, kıyafetlerini kastediyorum. Även om deras kläder och sådär var väldigt extravagant så var det ju inte på något sätt provocerande, det var ju inte glamrocksprovocerande sådär utan det var ju helt enkelt bara lite, ja, glättigt helt enkelt. Even though their clothes and such were very extravagant, it wasn't provocative in any way, it wasn't glam rock provocative like that, but it was just a little, well, just plain fun. Kıyafetleri falan çok abartılı olsa da, hiçbir şekilde kışkırtıcı değildi, öyle glam rock gibi kışkırtıcı değildi, sadece biraz, şey, göz alıcıydı.

André: Ja, jovisst. André: Yes, of course. André: Evet, tabii ki. Alltså det är ju svårt, om man jämför med dagens samhälle, dagens musikaliska klimat, så är det ganska svårt att se den…Att man kunde bli upprörd av ABBA liksom. So it's difficult, if you compare it to today's society, today's musical climate, it's quite difficult to see it... That you could be upset by ABBA, like. Yani bugünün toplumuyla, bugünün müzikal iklimiyle karşılaştırırsanız, bunu görmek oldukça zor... ABBA tarafından bu şekilde üzülebileceğinizi.

Anders: Ja, ja, precis, precis. Men sen, de slog ju igenom internationellt stort. Aber dann haben sie sich international durchgesetzt. But then, they were a big hit internationally. Ama sonra, uluslararası alanda büyük bir atılım yaptılar.

André: Med Melodifestivalen. André: With Melodifestivalen. André: Con el Melodifestivalen.

Anders: Mm, melodifestivalen.

André: '72. Anders: '72. André: Med…kan du låten? André: Mit ... kennst du das Lied? André: With… do you know the song? André: Con... ¿te sabes la canción? Şarkıyı biliyor musun?

Anders: Ja, vilken var det? Anders: Yes, which one was it? Anders: Evet, hangisiydi? Var det…Det var ”Mamma Mia” såklart? Was it... It was "Mamma Mia" of course? "Mamma Mia" mıydı tabii ki?

André: Nej.

[laughs]

Anders: Var det ”Dancing Queen”? Anders: Was it "Dancing Queen"?

André: Nej.

[Laughs]

Anders: Vilken var det?

André:”Waterloo”.

Anders:”Waterloo” var det ju såklart! Anders: "Waterloo" of course it was! Anders: "Waterloo "ydu tabii ki! [laughs]

André: Alltså det var det internationella… André: Şey, bu uluslararası bir şeydi.

Anders: Ja, just det.

André: Men sen tror att de…De deltog väl ett år innan med ”Ring, ring” också? André: Aber dann denke ich, dass sie ... Sie haben ein Jahr zuvor auch mit "Call, call" teilgenommen? André: But then think that they... They participated a year before with "Ring, ring" too? André: Pero entonces creo que... ¿También participaron un año antes con "Ring, ring"? André: Ama sonra sanırım onlar... Bir yıl önce "Ring, ring" ile de katılmışlardı?

Anders: Vann dem då också? Anders: Then won them too? Anders: Onlar da kazandı mı? Nej det gjorde de inte då nej. No, they didn't then, no. O zaman yoktu, hayır.

André: Ja tror de kom trea. André: Yes, I think they came third. André: Evet, sanırım üçüncü oldular. Nu visar vi vår okunskap om sådana här, kalenderbitar-grejen… Jetzt zeigen wir unsere Unwissenheit über solche Dinge, die Sache mit den Kalenderteilen… Now we show our ignorance about things like this, the calendar bits thing... Demostremos nuestra ignorancia sobre esto, lo del trozo de calendario.... Bu konudaki cehaletimizi gösterelim, takvim parçası meselesi...

Anders: Jaja.

André: Ja, men i alla fall. André: Yes, but anyway. André: Evet, ama her durumda. De bildades alltså '72. So they were formed in '72. Böylece 72'de kuruldular. Anders: Ja.

André: Och upplöstes '82. André: Und '82 aufgelöst. André: And disbanded in '82. Y se disolvió en el 82. Anders: En kort karriär alltså. Anders: A short career, then.

André: Ja, eller?

Anders: Ja, jag vet inte. Men vi kanske bara kan använda ABBA helt enkelt som prototypen för det som senare skulle kunna, skulle bli… Aber vielleicht können wir ABBA einfach als Prototyp für das verwenden, was später sein könnte, wäre ... But maybe we can just use ABBA simply as the prototype for what later could, would be… Ama belki de ABBA'yı daha sonra olabileceklerin prototipi olarak kullanabiliriz...?

André: Det svenska musikundret. André: The Swedish musical wonder. André: La maravilla de la música sueca. André: İsveç müziğinin harikası.

Anders: Ja, den svenska musikexportens, ja undret, ja, som det har kallats. Anders: Yes, the Swedish music export, yes the wonder, yes, as it has been called. Anders: Evet, İsveç müzik ihracatının mucizesi olarak adlandırılıyor.

André: Som oftast…Politiker kallar det ju det oftast. André: As usually...Politicians usually call it that. André: Genellikle... politikacılar genellikle böyle der.

Anders: Ja, det började väl också med, 90-talets ABBA, Ace of Base, och så där, det var väl då de började mynta det här begreppet? Anders: Yes, it probably also started with, 90's ABBA, Ace of Base, and so on, that's when they started coining this term, right? Anders: Evet, 90'ların ABBA'sı, Ace of Base ve benzerleriyle de başladı, bu terimi o zaman mı kullanmaya başladılar?

André: Ja, Roxette innan det. André: Ja, Roxette vorher. André: Yes, Roxette before that. André: Sí, Roxette antes de eso. André: Evet, ondan önce Roxette.

Anders: Roxette.

André: Dr. Alban. André: Dr. Albanian. [laughs]

Anders: Dr. Alban.

André: Nej, men precis. André: Nein, aber genau. André: No, but exactly.

Anders: Det finns en väldigt blomstrande musikscen i Sverige faktiskt. Anders: There is actually a very thriving music scene in Sweden. Anders: İsveç'te aslında çok gelişen bir müzik sahnesi var.

André: Ja, det gör det. André: Yes, it does.

Anders: Dels har man ju liksom den här, den kommersiella delen av svensk musikexport. Anders: On the one hand, you have this, the commercial part of Swedish music export. Anders: Por un lado, está la parte comercial de las exportaciones musicales suecas. Anders: Bir yandan İsveç'in müzik ihracatının ticari kısmı var.

André: Ja, just det. De här producenterna och låtskrivarna som placerar låtar till utländska artister som . These producers and songwriters who place songs for foreign artists such as . Estos productores y compositores que colocan canciones para artistas extranjeros como . gibi yabancı sanatçılara şarkı veren yapımcı ve söz yazarlarıdır.

Anders: Ja, Backstreet Boys, Spice Girls.

André: Britney Spears.

Anders: Britney Spears.

André: Ja.

Anders: Vad har vi där. Anders: Was haben wir da? Anders: Orada ne var. Dennis Pop och Max Martin? Dennis Pop and Max Martin?

André: Ja, precis. Och även faktiskt… And also actually… Ve hatta aslında.

Anders: Cheiron-studion. Anders: The Cheiron studio. Otros: Estudio Cheiron.

André: Ja, även också sådana här artister som har lite mer, vad ska man säga, trovärdighet som till exempel, det fanns ett svenskt popband som hette Popsicle ju på 90-talet… André: Yes, also artists like this who have a little more, what shall we say, credibility like, for example, there was a Swedish pop band called Popsicle in the 90s... André: Evet, ayrıca bunun gibi biraz daha, nasıl desek, güvenilirliği olan sanatçılar, örneğin 90'larda Popsicle adlı İsveçli bir pop grubu gibi...

Anders: Ja, just det.

Slog de utomlands också? Did they hit abroad too? Yurtdışında da savaştılar mı?

André: Nej, men i alla fall. André: Nein, aber auf jeden Fall. André: No, but anyway. Han som skrev låtarna, Andreas Mattson, han som sjöng. He who wrote the songs, Andreas Mattson, he who sang. Şarkıları yazan kişi Andreas Mattson, söyleyen kişi.

Anders: Ja… Niklas Frisk också.

André: Niklas Frisk, ja men alltså de skriver också låtar till såna här ”hitgrupper”, pojkband och flickband och så. André: Niklas Frisk, ja, aber sie schreiben auch Songs für "Hitgruppen" wie diese, Boybands und Girlbands und so weiter. André: Niklas Frisk, yes, but they also write songs for such "hit groups", boy bands and girl bands and so on. André: Niklas Frisk, evet, ama aynı zamanda bu tür "hit gruplar", erkek grupları ve kız grupları vb. için de şarkı yazıyorlar.

Anders: Ja, Brolle Jr, och så. Anders: Yes, Brolle Jr, and so on. Anders: Sí, Brolle Jr, y así sucesivamente.

André: Ja, just det. Och A-Teens, och Carola har faktiskt Andreas Mattson skrivit låtar till. And A-Teens, and Carola, Andreas Mattson has actually written songs for. Andreas Mattson aslında A-Teens ve Carola için şarkılar yazmıştır.

Anders: Ja, ja. En människa som, som person är ganska ”creddig” i brist på bättre ord eller, ja som du säger trovärdig. A person who, as a person, is quite "credible" for lack of better words or, yes as you say credible. Una persona que, como persona, es bastante "creíble" a falta de una palabra mejor o, bueno, como tú dices creíble. Bir kişi olarak, daha iyi bir kelime bulamadığım için oldukça "inandırıcı" ya da sizin deyiminizle güvenilir bir kişi.

André: Som har ett högt anseende bland… André: Which has a high reputation among… André: Aralarında yüksek bir üne sahip olan...

Anders: I båda världar. Anders: In both worlds. Anders: Her iki dünyada da.

André: De som har någon koll på musik i Sverige, i alla fall. André: Zumindest diejenigen, die in Schweden die Kontrolle über Musik haben. André: Those who have any idea about music in Sweden, at least. André: Al menos los que saben algo de música en Suecia. André: İsveç'te müzik hakkında bir şeyler bilenler zaten.

Anders: Ja, just det.

Så att det är en del av… So that it is part of… Öyle ki, bir parçası...

André: Och sen har vi den här då liksom, independentscenen då. André: And then we have this, like, the independent scene then. Indiescenen också. La escena indie también. Bağımsız sahne de öyle.

Anders: Den är ju också väldigt känd faktiskt. Anders: Es ist auch sehr berühmt. Anders: It's also very famous actually. Anders: Aslında bu da çok iyi biliniyor. Svensk indie är ju ett, liksom, begrepp utomlands också. Swedish indie is, after all, a concept abroad as well. İsveç indie'si yurtdışında da bir tür konsept.

André: Ja, definitivt. André: Evet, kesinlikle. Och alltså det finns ju till och med dedikerade klubbar utomlands, alltså både i USA, England, Tyskland som bara inriktar sig på svensk indiepop som det kallas då. Und so gibt es sogar engagierte Clubs im Ausland, dh sowohl in den USA als auch in England und Deutschland, die sich nur auf den schwedischen Indie-Pop konzentrieren, wie er damals genannt wird. And so there are even dedicated clubs abroad, i.e. both in the USA, England, Germany that only focus on Swedish indie pop as it is called then. Incluso hay clubes en el extranjero, en Estados Unidos, Inglaterra y Alemania, que sólo se dedican al indie pop sueco, como se llama entonces. Hatta yurtdışında, ABD, İngiltere ve Almanya'da sadece İsveç indie popuna odaklanan özel kulüpler bile var.

Anders: Ja, precis.

André: Det är ju lite anmärkningsvärt. André: It's a bit remarkable. André: Bu biraz dikkat çekici.

Anders: Ja det är…

André: Och som svensk så är det svårt att förstå det faktiskt, tycker jag. André: And as a Swede, it's actually hard to understand, I think. André: Bir İsveçli olarak bunu anlamanın zor olduğunu düşünüyorum.

Anders: Ja, man pratade ju förr kommer jag ihåg i alla fall, alltså när det här var på tapeten så att säga, jag menar när det här fenomenet så att säga uppmärksammades i media så brukade man härleda det till att det inte…Till Sveriges tristess på något sätt, och vädret och så vidare, att ungdomar helt enkelt går in i replokalen och bildar ett band, att det där var en del av förklaringen, och den kommunala musikskolan. Anders: Ja, sie haben früher geredet, ich erinnere mich sowieso. Als dies sozusagen auf der Tagesordnung stand, meine ich, als dieses Phänomen sozusagen in den Medien bemerkt wurde, folgerten sie, dass es nicht… In gewisser Weise Langeweile in Schweden und das Wetter und so weiter, dass junge Leute einfach in den Proberaum gehen und eine Band gründen, das war Teil der Erklärung, und die städtische Musikschule. Anders: Yes, they talked before, I remember anyway, so when this was on the news, so to speak, I mean when this phenomenon was noticed in the media, so to speak, it was usually deduced that it was not... To Sweden's boredom somehow, and the weather and so on, that young people simply go into the rehearsal room and form a band, that that was part of the explanation, and the municipal music school. Anders: Bueno, se hablaba en el pasado, recuerdo de todos modos, así que cuando esto estaba en el orden del día, por así decirlo, quiero decir, cuando este fenómeno fue notado en los medios de comunicación, por así decirlo, solían atribuirlo al hecho de que no era ... Al aburrimiento de Suecia de alguna manera, y el clima y así sucesivamente, que los jóvenes simplemente van a la sala de ensayo y forman una banda, que eso era parte de la explicación, y la escuela municipal de música. Anders: Geçmişte de konuşuluyordu, hatırlıyorum, yani bu konu gündeme geldiğinde, tabiri caizse, yani bu fenomen medyada fark edildiğinde, bunu... İsveç'in bir şekilde can sıkıntısına, hava durumuna falan bağlarlardı, gençlerin prova odasına girip bir müzik grubu kurması, bu açıklamanın bir parçasıydı ve belediye müzik okulu.

André: Ja, och just att det finns så många trista småstäder i Sverige. André: Yes, and precisely that there are so many dreary small towns in Sweden.

Anders: Ja.

André: Alltså för oftast är det så att de, om man säger de största…Alltså de som har rönt mest framgång är inte de…Det är många som kommer från mindre städer som liksom har flyttat till Stockholm eller Malmö som, för det är där den kreativa grogrunden har funnits. André: Well, most of the time it's the case that, if you say the biggest... So the ones who have had the most success are not those... There are many who come from smaller cities who have sort of moved to Stockholm or Malmö which, because it's there the creative breeding ground has been there.

Anders: Var inte det Stockholmssyndromet? Anders: Wasn't that the Stockholm syndrome? Att inget av de största banden kom från Stockholm som man skulle kunna tänka sig. Dass keine der größten Bands aus Stockholm kam, wie man sich vorstellen kann. That none of the biggest bands came from Stockholm as you might imagine.

André: Nej, det är bara inflyttade. André: No, it's only people who have moved in. För jag menar bor man i Stockholm finns det nog mycket annat att göra, så man kanske inte väljer det där att gå in i en replokal och börja skapa musik, medans bor man i Älmhult [laughs], då har man inget bättre för sig liksom. Denn ich meine, wenn Sie in Stockholm leben, gibt es wahrscheinlich noch viele andere Dinge zu tun, so dass Sie sich vielleicht nicht dafür entscheiden, in einen Proberaum zu gehen und Musik zu machen, während Sie in Älmhult leben [lacht], dann haben Sie nichts Besseres auch für dich. Because I mean, if you live in Stockholm, there's probably a lot of other things to do, so you might not choose to go into a rehearsal room and start making music, whereas if you live in Älmhult [laughs], then you have nothing better to do .

Anders: Nej, det var en tänkbar förklaring, jag tycker den låter rimlig också. Anders: No, that was a possible explanation, I think it sounds reasonable too.

André: Ja jag tycker det. André: Yes, I think so.

Anders: Sen har det blivit lite av en klyscha faktiskt. Anders: Then it has actually become a bit of a cliché. Många nya band som i intervjuer framhäver just vilken vardagstristess de har genomlidit under hela sin uppväxt, alltså det har blivit ett attribut också på något sätt. Many new bands that in interviews highlight just what everyday boredom they have endured throughout their upbringing, so it has also become an attribute in some way. Muchas bandas nuevas que en las entrevistas hacen hincapié en las penurias cotidianas que han sufrido a lo largo de su infancia, por lo que de alguna manera se ha convertido en un atributo.

André: Ja, men faktum är att det är ju, just om vi tar klimatet, att det är en skillnad på, på något sätt, banden som kommer från kallare klimat och de som alltså, kommer från ett varmare. André: Ja, aber Tatsache ist, dass es genau dann, wenn wir das Klima nehmen, einen Unterschied zwischen den Bands gibt, die aus kälteren Klimazonen stammen, und denen, die aus einem wärmeren Klima stammen. André: Yes, but the fact is that it is, precisely if we take the climate, that there is a difference between, in some way, the bands that come from a colder climate and those that come from a warmer one. Jag tror faktiskt det. In fact, I think so.

Anders: Jo, det kan man…Det är precis som det norrländska språket och så är mer melankoliskt än skånskan, på samma sätt kanske den nordiska musiken är mer melankolisk än vad låt oss säga sydfransk musik är, är det en rimlig hypotes? Anders: Yes, you can...It's just like the Norse language and is more melancholic than Scanian, in the same way maybe Nordic music is more melancholic than let's say southern French music is, is that a reasonable hypothesis? Anders: Sí, se puede... Es como si la lengua de Norrland y demás fuera más melancólica que la escandinava, del mismo modo que quizá la música nórdica sea más melancólica que, digamos, la música del sur de Francia, ¿es una hipótesis razonable?

André: Precis, melankolin har ju också ofta tagits fram som ett liksom, Sveriges främsta redskap i… André: Genau, Melancholie wurde auch oft als eines der wichtigsten Werkzeuge Schwedens in… André: Exactly, melancholy has also often been brought up as, as it were, Sweden's main tool in...

Anders: I skapandet. Anders: In the creation.

André: I skapandet, att det finns något speciellt i melodierna som är melankoliskt liksom. André: In der Kreation steckt etwas Besonderes in den Melodien, das auch melancholisch ist. André: In the creation, that there is something special in the melodies that is melancholic as well. André: En la creación, que hay algo especial en las melodías que es melancólico también.

Anders: Ja, en slags folksjäl som kommer till uttryck. Anders: Yes, a kind of folk soul that is expressed. Anders: Sí, una especie de alma de pueblo que se expresa.

André: Ja, visst och det är också, just melodier är väl väldigt viktigt i svensk pop överlag. André: Yes, of course and it is also, melodies in particular are very important in Swedish pop in general. André: Sí, claro, y también es que las melodías son muy importantes en el pop sueco en general.

Anders: Ja, det är det. Anders: Yes, it is. Absolut. Melodin är nog, ja nästan…Ja det är ju inte viktigast men många…Jag tror melodin är väldigt säregen faktiskt, jag tror man kan spåra en svensk eller nordisk… Die Melodie ist genug, ja fast ... Ja, es ist nicht die wichtigste, aber viele ... Ich denke, die Melodie ist tatsächlich sehr eigenartig, ich denke, man kann eine schwedische oder nordische verfolgen ... The melody is enough, yes almost... Yes, it's not the most important, but many... I think the melody is very peculiar actually, I think you can trace a Swedish or Nordic... La melodía es probablemente, bueno, casi... Bueno, no es lo más importante, pero muchos... Creo que la melodía es muy distintiva en realidad, creo que se puede rastrear una sueca o nórdica...

André: Melodisläkte liksom? André: Kind of like a melody? André: ¿También la familia Melody?

Anders: Ja, det tror jag faktiskt man skulle kunna göra. Anders: Yes, I think you could actually do that.

André: Ja, men det är ju inte märkligare än att det finns… André: Ja, aber es ist kein Fremder als dass es existiert ... André: Yes, but it's no stranger than the fact that there is... André: Sí, pero no es más extraño que haya...

Anders: Nordamerikanska rötter. Anders: North American roots. Alltså nordamerikanska rockband/popband låter inte likadant som Skandinaviska popband. So North American rock bands/pop bands do not sound the same as Scandinavian pop bands. Por eso, los grupos de rock/pop norteamericanos no suenan igual que los escandinavos.

André: Nej, och det låter inte likadant som arabiska band heller, eller musik. André: No, and it doesn't sound like Arab bands either, or music. André: No, y tampoco suena igual que los grupos árabes, o la música.

Anders: Precis.

André: Så att, nä men visst, det är ju sant. André: Also nein, natürlich stimmt das. André: So that, well, sure, it's true. André: Pues no, pero claro que es verdad. För det är ju ofta det man har hört också från utländskt håll, när de pratar om svensk musik, att det är just det här; melodin och melankolin liksom. Because it is often what you have heard from abroad, when they talk about Swedish music, that it is exactly this; the melody and the melancholy as well. Porque eso es a menudo lo que se oye decir a los extranjeros, cuando hablan de la música sueca, que es sólo esto; la melodía y la melancolía, por así decirlo. Det bitterljuva i…Det finns i ABBA, det finns i Popsicle, det finns i många av indiebanden också. The bittersweet in...It's in ABBA, it's in Popsicle, it's in a lot of the indie bands too. Alltså det finns något slags släktskap där. So there is some kind of kinship there. Así que existe algún tipo de relación.

Anders: Ja, det gör det. Anders: Yes, it does. Och det där bitterljuva gäller ju också texterna litegrann tror jag. Und dieser bittersüße trifft auch ein wenig auf die Texte zu, denke ich. And that bittersweet also applies to the lyrics literally I believe. Y eso de agridulce también se aplica a las letras hasta cierto punto, creo. Alltså någon form av underfundighet ofta, lite sådär självmedvetet nästan. Also oft eine Art Einfallsreichtum, fast ein bisschen so selbstbewusst. So some form of subtlety often, a bit self-conscious almost. Así que algún tipo de sutileza a menudo, un poco cohibido casi. Nu ska jag inte tala för alla artister men jag har hört det från de källor jag har. Now I'm not going to speak for all artists but I've heard that from the sources I have.

[laughs]

Anders: Nej men liksom… Anders: Nein, aber irgendwie ... Anders: No, but like...

André: Att det är någon form av vardagsrealism? André: That it is some form of everyday realism? André: ¿Que es una especie de realismo cotidiano?

Anders: Det finns också en vardagsrealism och…

André: Det är inte ofta såhär texterna går ut på att man är störst bäst och vackrast. André: Es kommt nicht oft vor, dass es in den Texten darum geht, die größten Besten und Schönsten zu sein. André: It's not often that the lyrics are about being the biggest, best and most beautiful.

Anders: Eller möjligtvis gör man det på ett ironiskt vis. Anders: Or possibly you do it in an ironic way.

André: Ja.

Anders: Eller sådär. Anders: Or something like that. Jag vet inte det kanske inte är specifikt svenskt, men lite så… I don't know, maybe it's not specifically Swedish, but a bit like that...

André: Nej, det tror jag inte.

Anders: Jantelagsmässiga texter liksom. Anders: Jantelagsmässiga-Texte auch. Anders: Jantelag-like texts as well. Anders: Textos jingoístas, por así decirlo.

André: Det finns ju även i lite brittisk pop också, samma grej. André: It's also in a bit of British pop too, the same thing.

Anders: Mm, fula killar gör popmusik för att få tjejer liksom. Anders: Mm, hässliche Jungs machen Popmusik, um auch Mädchen zu bekommen. Anders: Mm, ugly guys make pop music to get girls. Anders: Mm, los feos hacen música pop para conseguir chicas.

André: Ja, nämen precis. André: Yes, exactly. Och det är roligt, för att jag har hört, vissa sådana här, framförallt killar då, brittiska sådana här singer-songerwriters som sjunger om svenska, att de vill flytta till Sverige, och svenska skivbolag. And it's funny, because I've heard, some like this, mainly guys then, British singer-songwriters like this who sing about Swedish, that they want to move to Sweden, and Swedish record companies. Det är lite roligt faktiskt. It's actually kind of funny.

Anders: Ja, det är väldigt…Det är underligt, men roligt att det blivit så. Anders: Yes, it's very... It's strange, but funny that it turned out that way.

André: Men det är väl samma sak som att en svensk kan vara en angofil liksom. André: Aber es ist wahrscheinlich dasselbe wie ein Schwede, der auch ein Angophiler ist. André: But it's the same thing as a Swede can be an angophile. André: Pero eso es lo mismo que un sueco sea anglófilo, ¿no? Ha en hangup på Storbritannien och dess musik. Have a hangup on Britain and its music. Tenerle manía al Reino Unido y a su música.

Anders: Ja, det är ju inte helt ovanligt. Anders: Yes, it's not entirely unusual. Andres Lokko. Andres Lokko.

André: Ja, precis. Yes.

Anders: Och det är ju inte heller konstigare än att tyskarna har sin techno liksom, kan man säga. Anders: Und es ist nicht seltsamer, als dass die Deutschen auch ihren Techno haben, könnte man sagen. Anders: And it's no weirder than the fact that the Germans have their own techno, you could say.

André: Nej.

Ja.

Det finns mycket att säga om detta, men vi får hålla oss inom tidsramarna. There is a lot to say about this, but we must stay within the time frames.

Anders: Vi får hålla oss inom ramarna. Anders: We have to stay within the framework.

André: Då tackar vi för oss. André: Then we thank you.

Anders: Tack, tack.

André: Hej!