Kapitel 25: Ett hål i sanden
25. Människor åker med snabba tåg, men de vet inte vad de letar efter. Så de åker fram och tillbaka.
Det är ingen mening med det, säger den lille prinsen. En brunn i öknen är ett hål i sanden. Den här brunnen ser ut som en brunn i en liten stad.
Men det finns ingen stad här. Jag tror att jag drömmer. Det finns en hink och ett rep vid brunnen.
De hör ljud inne i brunnen när prinsen drar i repet.
Hör du, brunnen vaknar, säger den lille prinsen. Jag drar långsamt upp hinken med vatten.
Jag är så törstig. Var snäll och ge mig vatten, säger prinsen.
Jag förstår vad han letar efter. Han blundar när han dricker. Det är som en fest. Det här vattnet är mer än bara vatten. Det är bra för hjärtat.
Människorna här på jorden odlar femtusen rosor i sin trädgård. De hittar ändå inte det som de letar efter, säger den lille prinsen.
De hittar ändå inte det som de letar efter, säger jag.
Och ändå kan de hitta det de letar efter i en enda ros eller i lite vatten, säger prinsen.
Ja, så är det, svarar jag.
Ögonen ser inte. Du måste leta med hjärtat, säger prinsen.
Jag dricker vatten. Jag andas lugnt. När solen går upp ser sanden ut som honung. Det gör mig lycklig.
Du måste rita en munkorg till mitt får. Jag måste skydda blomman, säger den lille prinsen.
Jag tar fram mina teckningar. Prinsen ser dem och skrattar.
Dina baobab ser ut som grönsaker, säger han. Jag som är så stolt över mina baobab.
Öronen på din räv ser ut som horn. Öronen är för långa, säger den lille prinsen.
Han skrattar mer. Jag kan inte rita något annat än boaormens utsida och insida, säger jag.
Det går nog bra. Barn förstår, säger prinsen.
Jag ritar snabbt en munkorg. Jag ger honom teckningen.
Du tänker göra något, säger jag. I morgon är det ett år sedan jag landade på jorden.
Det var inte långt härifrån, säger han. Jag är lite sorgsen, men jag måste fråga något.
Letar du efter platsen där du en gång landade, frågar jag.
Prinsen blir röd i ansiktet. Han svarar aldrig på frågor.
Du måste arbeta. Gå tillbaka till ditt flygplan. Jag väntar här.
Kom tillbaka imorgon kväll, säger han. Det gör mig inte lugn.
Jag tänker på räven. Den som är tam får räkna med att gråta.
