Kapitel 14: Lyktan

Den lille prinsen kommer till en ny planet.

Den här planeten är den minsta av alla.

Här finns bara plats för en lyktstolpe och en man som tänder lyktan.

Den lille prinsen förstår inte varför lyktstolpen är här.

Det finns inga hus och inga andra människor på planeten.

Här är en lyktstolpe och en man som tänder lyktan.

Men prinsen tänker att lyktan och mannen som tänder lyktan är mindre konstiga än

kungen, den mallige, alkoholisten och affärsmannen.

Mannens arbete är viktigt.

När han tänder lyktan får han blomman eller stjärnan att sova.

Det är ett vackert arbete.

När prinsen landar på planeten hälsar han på mannen som tänder lyktan.

God dag! Varför släcker du din lykta? frågar prinsen.

God dag! Det är mitt arbete, svarar mannen.

Vad är det för arbete? frågar prinsen.

Att släcka min lykta. God afton, säger han och tänder den.

Men varför tänder du den? frågar prinsen.

Det är mitt arbete, säger mannen.

Jag förstår inte, säger prinsen.

Det finns inget att förstå. Ett arbete är ett arbete.

God dag, säger mannen. Han släcker lyktan.

Han torkar ansiktet med en röd och vit näsduk.

Jag har ett hemskt arbete.

Tidigare var det bra. Jag släcker på morgonen och tänder på kvällen.

På dagen vilar jag och på natten sover jag.

Men planeten snurrar allt snabbare.

Nu snurrar planeten ett varv i minuten.

Jag får inte vila. Jag tänder och släcker en gång i minuten, säger mannen.

Det är roligt. Dina dagar är en minut långa, säger prinsen.

Det är inte roligt. Vi har talat i trettio dagar.

God kväll, säger mannen.

Han tänder sin lykta.

Den lille prinsen ser på mannen.

Prinsen tycker om mannen.

Den lille prinsen tänker på när han själv flyttar sin stol för att se solen gå ner många gånger.

Han vill hjälpa sin vän.

Jag vet hur du kan få vila när du vill, säger han.

Jag vill alltid vila, svarar mannen.

När du går tre steg går du ett varv runt din planet.

Du går så långsamt att du är i solen hela tiden.

Då kan du vila när du går.

Dagen blir så lång som du vill att den ska vara, säger prinsen.

Det hjälper mig inte. Det jag tycker om i livet är att sova, säger mannen.

Vilken otur, säger den lille prinsen.

Ja, vilken otur. God dag, säger mannen.

Han släcker lyktan.

Kungen, den mallige, affärsmannen och alkoholisten skulle se ner på mannen med lyktan, tänker prinsen.

Men för mig är han mindre konstig än de andra.

Mannen med lyktan tänker inte bara på sig själv.

Den lille prinsen tänker att mannen med lyktan är den enda av de fem som han vill vara vän med.

Men planeten med lyktan är för liten.

Det finns inte plats för två personer här, säger prinsen till sig själv.

Han tycker om planeten för att solen går ner här 1440 gånger varje dygn.

Men det vågar den lille prinsen inte tänka på.