Skånskan förklarad | SVENSKA | Gymnasienivå
Alla som talar svenska låter inte likadant.
I olika delar talas det dialekter-
-som delas in i sex svenska dialektområden:
Sydsvenska mål, götamål-
-sveamål, gotländska mål-
-norrländska mål och östsvenska mål.
Ett av de mest kända sydsvenska målen är skånskan.
Varför låter den som den gör? Varför har många så mycket åsikter om den?
Jag ska gå igenom hur skånskan har kommit till, hur den låter i dag-
-och varför så många har så mycket åsikter om just skånskan.
Utrikeskorrespondent Per Anders Engler ska dubba mig.
Skånska är en slarvig beteckning-
-eftersom skånskan består av flera olika dialekter.
Vi ska gå igenom några typiska drag för skånskan. Ett är diftongerna.
En diftong är ett ljud som börjar som en vokal och glider över i en annan.
Om vi tar ordet fin så uttalas det "fein" i skånska-
-där man börjar med ett "e" och sen glider över i ett "i".
Språkforskare tror att diftonger har utvecklats från fornnordiska vokaler-
-som har övergått till diftonger och sen utvecklats på olika sätt.
Precis hur det har gått till vet man inte.
Men man vet att de inte kommer från Danmark-
-för det har inte funnits diftonger i danskan tidigare och inte i dag.
Ett annat typiskt drag i skånskan är det bakre, eller uvulara, r-ljudet.
Rabarber. Barberare. Trådar.
Det där r:et finns också i Danmark.
Skåne tillhörde Danmark fram till mitten av 1600-talet.
Flera drag i skånskan är typiskt danska.
Samtidigt gränsade Skåne till Sverige långt innan det blev svenskt.
Det gör att vi i dag har en liten del från danska dialekter-
-en del som är typiskt svenska, och en del som är eget för just skånskan.
Men de drag som finns i Skåne i dag, som diftonger och bakre r-
-är det som gör att skånskan skiljer sig så från andra svenska dialekter.
Språk varierar inte bara för att folk bor på olika platser-
-utan också för att vi är olika och tillhör olika grupper.
Sådan språklig variation talas om som "sociolekt".
Ofta talas särskilda sociolekter på vissa platser.
Andra bättre än första. Vi saknade ändå kvalitet. Vi ska spela bättre.
-Vad beror det på? -Det är vi.
Vi spelar på det sättet. Ibland är det bra, ibland är det mindre bra.
I stadsdelen Rosengård i Malmö-
-har det uppkommit så kallad rosengårdssvenska.
Den har kommit till i en miljö där många språk talas-
-men det är inte en brytning, utan helt enkelt en ny varietet.
Utmärkande för den är att man inte använder lika mycket diftonger-
-eller bakre r som i andra skånska dialekter.
Dessutom är prosodin är annorlunda. Man använder sig av andra ljud-
-och rytmen skiljer sig från övriga skånskan.
Är det så att vi människor tycker mer eller mindre om vissa uttal?
Nja. Forskningen tyder på att det inte är ljuden i sig vi har nåt emot.
Vi har attityder mot vissa grupper som talar en viss dialekt.
Attityderna skapas i en gemenskap. Vi lär oss i en grupp-
-vilka dialekter vi ska tycka är fina, fula eller goa och glada.
-Vilken tycker du är fulast? -Skånskan. Den river för mycket.
Skånskan har så många typiska drag, så vi har lätt att känna igen den.
Det är lättare att ha åsikter om den än om en dialekt vi inte kan placera.
Hej, Väder-Nils! Den här dubbningen... Vad sa folk efter?
Det var mycket reaktioner. Jag gjorde det för att det var roligt.
Väldigt många skåningar hörde av sig och sa:
"Stå upp för din dialekt! Ändra den aldrig!"
Det var väldigt oväntat, men också fint.
Så vad tycker du att man ska komma ihåg om skånskan?
Skånska är inte danska. Vi förstår inte danska bättre än andra svenskar-
-och danskarna har inte lättare att förstå skåningar än andra svenskar.
Det viktigaste att ta med sig från det här avsnittet är:
Dagens skånska dialekter har inte ärvt mycket från danskan.
Skånskan består av flera olika dialekter.
Skånska dialekter skiljer sig mycket från andra svenska dialekter.
Det finns social variation i Skåne, alltså olika sociolekter.
Textning: Maria Ståhle www.btistudios.com
