×

Vi använder kakor för att göra LingQ bättre. Genom att besöka sajten, godkänner du vår cookie-policy.

image

litteratur och svenska, Norrländska förklarad | SVENSKA | Gymnasienivå

Norrländska förklarad | SVENSKA | Gymnasienivå

Alla som talar svenska låter inte likadant.

I olika delar talas olika dialekter-

-som delas in i sex svenska dialektområden.

Sydsvenska mål, götamål, sveamål, gotländska mål-

-norrländska mål och östsvenska mål.

Norrland är vårt största dialekt- område och består av olika dialekter.

Trots det talar många om en norr- ländska. Är det rimligt att göra det?

Hej! Jag heter Julia och jag talar norrländska som man gör i Hemavan.

Norrland täcker 60 % av Sveriges yta.

Man har talat väldigt olika i olika delar av Norrland-

-så norrländskan är inte en dialekt.

Dessutom präglas dialektområdet av flerspråkighet.

Man talar också samiska, finska och meänkieli.

Norrländska dialekter är olika varandra-

-men en del språkdrag används över hela Norrland.

Därför talar språkforskare om norrländska dialekter.

Ett drag är den norrländska förmjukningen.

Den innebär att "k" och "g" uttalas-

-som "j" och "tsch" i vissa ordställningar.

Så t.ex. "stycken" och "vägen" uttalas-

-"stycken" och "vejen".

Ett annat är att man inte kongruensböjer adjektiv.

Norrlänningen säger hellre...

"De är fin."

...än "de är fina".

På vissa platser gör man en s.k. apokopering.

Man dubblerar vokalen. Så man säger:

"De är riktigt fi-in."

Ett annat drag är att betonat "e" faller bort i stavelser.

Ord som "liten" och "hösten" uttalas ungefär:

"Litn och höstn."

Dessutom försvinner ofta "e" i adverbet "inte". Norrlänningen säger:

"Int."

Men hur är det med "jo" på inandning?

Är det norrländskt? Nja. Det är så att vi svenskar-

-oftare än i många andra länder, talar på inandning.

I Norrland använder man svarsordet "jo"-

-där andra dialekter använder "ja", så där säger man "jo" på inandning-

-oftare än på andra platser.

I Luleåtrakten har man traditionellt haft diftonger som kommer-

-från fornnordiskans diftonger där t.ex. "sten" uttalades "stein".

De har utvecklats till en massa nya diftonger-

-speciella för Luleåområdet.

Alla dialekter förändras hela tiden men olika fort på olika ställen.

Hur vet vi hur det går för norrländskan?

Det gör vi genom att lyssna på inspelningar från förr-

-och jämföra med i dag.

Språkforskare har länge spelat in dialekter.

Man började redan på 30- och 40-talen med hjälp av en grammofon.

På 60-talet blev det lättare när man byggde om en buss till en studio-

-och kunde spela in dialekttalare.

Så när vi går in upp mot Hed-gärd- vägen så får Gottfrid se en ekorre.

Det var så kallt att när vi kom ut på trappen kom det snö ändå.

Och en annan han fick kamma torven mot piggarna tills den smulas upp.

Förr i tiden var dialekterna så olika varandra-

-att en dialekt i grannbyn nästan var som ett annat språk.

Det har måst vara lite flatvattenfiske där vid Malån, eller sådant där-

-men det finns ingen laxöring där.

Att dialekter skiljer sig åt så mycket blir ovanligare-

-eftersom de utjämnas och blir alltmer lika varandra.

Vi slipar ner våra mest särpräglade dialektdrag för att förstå varandra.

Viktigast att ta med sig: Norrland är vårt största dialektområde.

Det består av många dialekter.

I Norrland talar man mer lika i dag än för hundra år sedan.

Det beror på att vi människor anpassar oss efter varandra.

Textning: Maria Ståhle www.btistudios.com

Learn languages from TV shows, movies, news, articles and more! Try LingQ for FREE

Norrländska förklarad | SVENSKA | Gymnasienivå Northern Swedish|explained|Swedish|high school level Norrländska erklärt | SVENSKA | Gymnasialstufe Norrländska explained | SVENSKA | High school level Northern Swedish explained | SWEDISH | High school level

Alla som talar svenska låter inte likadant. all|who|speak|Swedish|sound|not|the same ||||||aynı şekilde Not everyone who speaks Swedish sounds the same.

I olika delar talas olika dialekter- in|different|parts|are spoken|different|dialects Different dialects are spoken in different regions -

-som delas in i sex svenska dialektområden. which|are divided|into|in|six|Swedish|dialect areas -which are divided into six Swedish dialect areas.

Sydsvenska mål, götamål, sveamål, gotländska mål- southern Swedish|dialects|Götaland dialects|Svealand dialects|Gotland dialects|dialects Southern Swedish dialects, Götaland dialects, Svealand dialects, Gotland dialects -

-norrländska mål och östsvenska mål. northern Swedish|dialects|and|eastern Swedish|dialects ||||hedefler -Northern Swedish dialects and Eastern Swedish dialects.

Norrland är vårt största dialekt- område och består av olika dialekter. Norrland|is|our|largest|dialect|area|and|consists|of|different|dialects Norrland is our largest dialect area and consists of various dialects.

Trots det talar många om en norr- ländska. Är det rimligt att göra det? despite|that|speaks|many|about|a|||is|it|reasonable|to|do|it Despite this, many speak of a Northern dialect. Is it reasonable to do so?

Hej! Jag heter Julia och jag talar norrländska som man gör i Hemavan. Hi|I|am called|Julia|and|I|speak|Northern Swedish|as|one|does|in|Hemavan Hello! My name is Julia and I speak Northern Swedish as one does in Hemavan.

Norrland täcker 60 % av Sveriges yta. Norrland|covers|of|Sweden's|area Norrland covers 60% of Sweden's area.

Man har talat väldigt olika i olika delar av Norrland- one|has|spoken|very|different|in|different|parts|of|Norrland People have spoken very differently in different parts of Norrland -

-så norrländskan är inte en dialekt. so|the Northern Swedish|is|not|a|dialect -so Northern Swedish is not a dialect.

Dessutom präglas dialektområdet av flerspråkighet. moreover|characterized|dialect area|by|multilingualism |şekillenir||| Moreover, the dialect area is characterized by multilingualism.

Man talar också samiska, finska och meänkieli. one|speaks|also|Sami|Finnish|and|Meänkieli One also speaks Sami, Finnish, and Meänkieli.

Norrländska dialekter är olika varandra- Northern|dialects|are|different|from each other |diller||| Northern dialects differ from each other -

-men en del språkdrag används över hela Norrland. but|a|part|linguistic features|are used|across|all|Norrland |||dil özellikleri|||| -but some linguistic features are used throughout Norrland.

Därför talar språkforskare om norrländska dialekter. therefore|speak|linguists|about|northern|dialects Therefore, linguists talk about Northern Swedish dialects.

Ett drag är den norrländska förmjukningen. a|feature|is|the|northern|softening One feature is the Northern Swedish softening.

Den innebär att "k" och "g" uttalas- it|means|that|k|and|g|pronounced This means that "k" and "g" are pronounced -

-som "j" och "tsch" i vissa ordställningar. as|j|and|tsch|in|certain|word orders -as "j" and "tsch" in certain word positions.

Så t.ex. "stycken" och "vägen" uttalas- so|||pieces|and|the road|pronounced For example, "pieces" and "the road" are pronounced -

-"stycken" och "vejen". pieces|and|the road - "pieces" and "the way".

Ett annat är att man inte kongruensböjer adjektiv. another|another|is|that|one|not|agrees|adjectives ||||||uyumlu çekim yapar| Another is that one does not agree in inflecting adjectives.

Norrlänningen säger hellre... the person from Norrland|says|rather The person from Norrland prefers...

"De är fin." they|are|fine "They are fine."

...än "de är fina". than|they|are|fine ...than "they are fine".

På vissa platser gör man en s.k. apokopering. in|certain|places|do|one|a|||apocope ||||||||apokopering In some places, a so-called apocope is done.

Man dubblerar vokalen. Så man säger: one|doubles|the vowel|so|one|says One doubles the vowel. So one says:

"De är riktigt fi-in." they|are|really|| "They are really cool."

Ett annat drag är att betonat "e" faller bort i stavelser. a|another|feature|is|that|stressed|e|falls|away|in|syllables Another feature is that the emphasized "e" drops off in syllables.

Ord som "liten" och "hösten" uttalas ungefär: words|that|small|and|autumn|pronounced|approximately Words like "small" and "the autumn" are pronounced approximately:

"Litn och höstn." litn|and|höstn "Smol and th autumn."

Dessutom försvinner ofta "e" i adverbet "inte". Norrlänningen säger: moreover|disappears|often|e|in|the adverb|not|the northern Swede|says Moreover, the "e" often disappears in the adverb "not." The person from Norrland says:

"Int." not "Not."

Men hur är det med "jo" på inandning? but|how|is|it|with|yes|on|inhalation |||||||nefes alma But what about "yes" on inhalation?

Är det norrländskt? Nja. Det är så att vi svenskar- is|it|northern Swedish|well|it|is|so|that|we|Swedes Is it from Norrland? Well, it's that we Swedes-

-oftare än i många andra länder, talar på inandning. more often|than|in|many|other|countries|speak|on|inhalation -more often than in many other countries, speaks on inhalation.

I Norrland använder man svarsordet "jo"- in|Norrland|use|one|the response word|yes In Norrland, the response word "jo" is used-

-där andra dialekter använder "ja", så där säger man "jo" på inandning- there|||||||say|one|yes|on|inhalation -where other dialects use "ja", so there they say "jo" on inhalation-

-oftare än på andra platser. more often|than|in|other|places -more often than in other places.

I Luleåtrakten har man traditionellt haft diftonger som kommer- in|the Luleå region|have|one|traditionally|had|diphthongs|that|come |Luleå bölgesinde||||||| In the Luleå area, there has traditionally been diphthongs that come from-

-från fornnordiskans diftonger där t.ex. "sten" uttalades "stein". from|Old Norse|diphthongs|where|||stone|pronounced|stein -the Old Norse diphthongs where, for example, "sten" was pronounced "stein".

De har utvecklats till en massa nya diftonger- they|have|developed|to|a|bunch|new|diphthongs They have developed into a lot of new diphthongs-

-speciella för Luleåområdet. special|for|the Luleå area -specific to the Luleå region.

Alla dialekter förändras hela tiden men olika fort på olika ställen. all|dialects|change|whole|time|but|different|fast|in|different|places All dialects change all the time, but at different rates in different places.

Hur vet vi hur det går för norrländskan? how|know|we|how|it|goes|for|the northern dialect How do we know how the Northern dialect is doing?

Det gör vi genom att lyssna på inspelningar från förr- it|do|we|by|to|listen|to|recordings|from|past |||yoluyla||||kaydedilenler|| We do this by listening to recordings from the past -

-och jämföra med i dag. and|compare|with|in|today -and comparing them to today.

Språkforskare har länge spelat in dialekter. language researchers|have|long|played|in|dialects Linguists have long recorded dialects.

Man började redan på 30- och 40-talen med hjälp av en grammofon. one|began|already|in|and|40s|with|help|of|a|gramophone They started as early as the 1930s and 1940s with the help of a gramophone.

På 60-talet blev det lättare när man byggde om en buss till en studio- in|60s|became|it|easier|when|one|built|into|a|bus|to|a|studio In the 1960s, it became easier when they converted a bus into a studio -

-och kunde spela in dialekttalare. |could|play|in|dialect speakers -and could record dialect speakers.

Så när vi går in upp mot Hed-gärd- vägen så får Gottfrid se en ekorre. so|when|we|go|in|up|towards||||so|gets|Gottfrid|see|a|squirrel So when we walk up towards Hed-gärd road, Gottfrid sees a squirrel.

Det var så kallt att när vi kom ut på trappen kom det snö ändå. it|was|so|cold|that|when|we|came|out|onto|the porch|came|it|snow|anyway It was so cold that when we stepped out onto the porch, snow came anyway.

Och en annan han fick kamma torven mot piggarna tills den smulas upp. and|another||he|got|to comb|the turf|against|the spikes|until|it|crumbles|up And another one had to comb the turf against the spikes until it crumbled.

Förr i tiden var dialekterna så olika varandra- before|in|time|were|the dialects|so|different|from each other In the past, the dialects were so different from each other-

-att en dialekt i grannbyn nästan var som ett annat språk. that|a|dialect|in|neighboring village|almost|was|like|another|language| ||||komşu köy|||||| -that a dialect in the neighboring village was almost like a different language.

Det har måst vara lite flatvattenfiske där vid Malån, eller sådant där- it|has|must|be|a little|flatwater fishing|there|by|Malån|or|such|there ||gerekmiş|||durgun su balıkçılığı|||||| There must have been some flatwater fishing there by Malån, or something like that-

-men det finns ingen laxöring där. but|it|there is|no|salmon| -but there are no salmon trout there.

Att dialekter skiljer sig åt så mycket blir ovanligare- that|dialects|differ|themselves|apart|so|much|becomes|rarer That dialects differ so much becomes rarer-

-eftersom de utjämnas och blir alltmer lika varandra. because|they|are equalized|and|become|more and more|equal|to each other ||eşitlenir||||| -because they are leveled out and become more and more alike.

Vi slipar ner våra mest särpräglade dialektdrag för att förstå varandra. we|sharpen|down|our|most|distinctive|dialect features|to|to|understand|each other |sıkarız||||belirgin||||| We smooth out our most distinctive dialect features to understand each other.

Viktigast att ta med sig: Norrland är vårt största dialektområde. most important|to|take|with|oneself|Norrland|is|our|largest|dialect area The most important thing to remember: Norrland is our largest dialect area.

Det består av många dialekter. it|consists|of|many|dialects It consists of many dialects.

I Norrland talar man mer lika i dag än för hundra år sedan. in|Norrland|speaks|one|more|like|in|today|than|for|hundred|years|ago In Norrland, people speak more similarly today than a hundred years ago.

Det beror på att vi människor anpassar oss efter varandra. it|depends|on|that|we|humans|adapt|ourselves|after|each other This is because we humans adapt to each other.

Textning: Maria Ståhle www.btistudios.com subtitles|Maria|Ståhle|www|btistudios|com Texting: Maria Ståhle www.btistudios.com

PAR_TRANS:gpt-4o-mini=2.11 PAR_CWT:AvJ9dfk5=4.57 en:AvJ9dfk5 openai.2025-02-07 ai_request(all=34 err=0.00%) translation(all=67 err=0.00%) cwt(all=526 err=4.37%)