×

Vi använder kakor för att göra LingQ bättre. Genom att besöka sajten, godkänner du vår cookie policy.


image

Lysande Lagom, Avsnitt 2: Fördomar och generaliseringar (2)

Avsnitt 2: Fördomar och generaliseringar (2)

Sofi: Och särskilt uppe i Norrland, tänker jag.

Emil: Det är bara fördomar. Men jag tycker det här i USA är egna upplevelser, inte baserat på fakta. Men man träffar ofta på… jag har ofta träffat på utländska kvinnor, som kommer hit, hamnar på kurserna, är super, sociala, pratsamma, glada, spralliga. Och så träffar man deras svenska sambo. Kan knappt säga “Hej” super blyg. Har du träffat på typen? Vet vad vi pratar om?

Sofi: Jo, jo, men det kan jag inte stämma här.

Emil: Jag tror ju att de träffar… det är ovanligt för dem med en man som inte pratar så mycket. Det är ovanligt i andra länder. Så träffar man en svensk som är så och då tänker man “oj, han måste vara väldigt intelligent, annat han har ett stort djup” men egentligen är man jätte blyg. Det är min egen teori, vad tror du om den?

Sofi: Jag tror det ligger något i det. Jag tycker det där kommentarer om intelligensen är ganska intressant. Jag lever ju med en fransk man och han har sin teori att eftersom vi svenskar inte pratar så mycket och framförallt inte diskuterar djupare idéer och mer personliga saker med andra, så blir vi liksom lite dummare. Vi liksom inte utvecklar våra tankar, det här är debattformatet som vi har… så det kanske vi motsäger lite…

Emil: Ja, just det. Nu sitter vi och funderar för oss själva, i stället blir vi lite inte lika smarta.

Sofi: Ja, man skulle behöva lite för den här stimulansen är riktigt god. Konflikt skulle innebära att vi kan spetsa till sina kikare, verkligen förstå vad det egentligen är man tänker på.

Emil: Det låter väldigt osvenskt. Men en sådan här… en annan sak som han ofta pratar om är en stereotyp om svenskar. Det här är med att ge kritik. Att vi är konflikträdda. Hur är det med det?

Sofi: Jo, ofta pratar man med någon, både liksom direkt och indirekt kommunikation. Och där har ju folk ofta ganska mycket fördomar också, tänker sig liksom tyskar, de är direkta, de säger vad de vill och är inget liksom småsnackare, liksom de i Japan till exempel, de är än väldigt indirekt. Men ofta är ju bilderna om liksom kombinationsmönster lite mer komplex än att bara indirekt eller direkt ur. Svenskar är faktiskt ganska direkta när det kommer till vissa saker och mindre direkta i andra saker så ofta om vi liksom ska kommunicera vad vi skulle kunna kalla, liksom objektiv information, då kan vi vara väldigt direkta och då lindar vi inte in det här utan det kan vara “kommer inte på mötet. Kan vi boka om det till nästa vecka?”, vilket ofta kan uppfattas som ganska skrämmande om man kommer från till exempel Storbritannien där det skulle föregås av en ursäkt och så vidare.

Emil: Just det.

Sofi: Men i andra situationer, när det till exempel handlar om kritik eller en konflikt, då plötsligt vänder vi det här kommunikations mönster och gör precis tvärtom, försöker liksom mjuka upp det genom att linda in positiva kommentarer och använda ord som “lite”, “kanske” och så vidare.

Emil: Jag fick en fråga av en före detta kursdeltagare om vad betyder det när de säger “så kan man göra”. Mina kollegor säger “så kan man göra” till mig och då vill jag förklara att det betyder att de tycker att jag gjort fel, de tycker att jag har en dum idé. “Ja, så kan man göra. Nu gör vi så här i stället”.

Sofi: Precis, det finns så mycket… Man har tänkt bara på ordet ja, som kan betyda allt ifrån “ja” till ett riktigt liksom ordentligt…

Emil: “jaaa…”

Sofi: “Jaaaa…” Och det här riktigt avståndstagande och det är väldigt sällan man får det här direkta nejet. Man har till exempel en idé på jobbet.

Emil: Precis. Du har ju en liten tabell här i din bok här där det står olika sätt att säga nej och där det första “nej” betyder “nej”. “Nja” betyder “nej”. “Jag vet inte” betyder nej, eller “kanske” betyder “nej”, och “vi får se”, eller “jag ska tänka på saken” betyder “nej”…

Sofi: …också “nej”.

Sofi: Precis. Om man vill tro, om det ska vara ett “ja”, då är det oftare här liksom väldigt entusiastisk - “absolut”, eller “precis”. Ja…

Emil: Ja, då precis man bara får säga “ja, det kan vi göra”. Då undrar man lite “hmmm, vill de egentligen det eller inte?

Sofi: Precis. Sedan går man där och väntar i ett par veckor, men ingenting händer och då blir man lite osäker på om det verkligen var ett “ja”, eller om det var egentligen något annat som har hänt.

Emil: Precis. Men det intressanta här, du säger mig att att när det är objektiv information eller vi liksom ska informera någon om någonting, då är vi väldigt direkta.

Sofi: Ja och svenskar älskar siffror, jag har kommit på.

Emil: Hur då?

Sofi: Det finns en historia om en man som går längs en sjö. Han är engelsman, tror jag, och han stöter på en svensk som kommer upp och precis har badat och så frågar henne “Är det varmt i vattnet?” och svensken svarar “23”. Och försöker han insistera, den här engelsmannen, “så det är varmt?”, “är det varmt eller kallt?”, men svenska liksom… “23”. Och ofta är det faktiskt så, jag vet min mamma, till exempel, och hon… känner vilken temperatur det är i vattnet, som hon har liksom tränat upp sin känselsinne för att kunna grad-bestämma.

Emil: Ja alltså… alla svenskar vet ju vilken tid på dygnet som helst vad grader är, om det är ju några grader varmt i morse. Du kan fråga vem som helst på gatan. Alla vet den.

Sofi: Men det finns ju en trygghet i det här att slippa ta ställning. Man behöver inte säga varmt eller kallt. Man behöver inte säga att det är långt eller kort att åka sommarstugan, utan det är 46 mil, och alla svenskar vet exakt hur många kvadratmeter deras boende på. Det här är, ja, självklart, absurd, från ett annat perspektiv att man har koll på sådana saker.

Emil: Har du en stor lägenhet? 98 kvadrat.

Sofi: Och i annonsen så står det 99, men sedan har vi mätt och det är 98. Det är väldigt viktigt och om man kan få lite mer svenska gå in, kom och verkligen börja prata om det här är som en natt i min mormors hemby så var det minus 37 grader, det här är det här datumet.

Emil: Det är ett bra tips till de som ska jobba i Sverige om man vill ha en…

Sofi: Precis. Kanske inte de mest konventionella, liksom, konversationsstartar, som jag brukar kalla det, men det kan ofta liksom bryta med jobb i tystnad eller att man inte vet hur man ska prata om någonting.

Emil: Men jag har också märkt ibland att somlig svenskarna blir ganska irriterade om det kommer någon… jag hade en kursdeltagare från en annan kultur som har stod och väntat på mig utanför mitt arbetsrum. Och så ja, jag skulle in liksom, och, “Ja, hej, vad vill du?” och då började han här: “Hur mår du?” “Jag mår bra, tack” “Hur mår din fru?” “Hun mår så bra?” “Hur mår dina barn?” “Ja, de mår bra” “Hur mår dina föräldrar?” Och för hans kultur så är det väldigt oartigt att bara direkt säga vad man tycker, speciellt när man vill liksom begära någonting av någon annan, då måste man först vara lite trevlig. Det blir ju super irriterande till slut och så frågar jag mig “Vad vill du höra? Kom med saken!”

Sofi: Så där har du kanske inte heller varit trevlig tillbaka, för du kanske förväntades fråga om hans familj.

Emil: Precis. Det är så det går till. Ja, men har du något tips då till den som ska arbeta i Sverige med att ge kritik och få kritik. När vi pratar om hur svenskarna är, vad ska man göra som om man är utlänning och ska arbeta i Sverige och ge kritik?

Sofi: Jag då kommer ju först i frågan hur ska man anpassa sig till den nya lokala kulturen eller ska man hålla fast vid sin egen? Det där är ju ofta en ganska svår fråga för många. Då känner jag att det nästan är i konflikt med deras integritet eller identitet att liksom ändra på sig.

Emil: Vi kanske behöver lite nytt blod på olika sätt i det landet också. Det kanske är bra också…

Sofi: Det brukar jag också säga. Tiggeri och kultur förändras alltid och att det flyttar in människor. Det är en del av vår kultur och att en anledning till att det förändras och det har förändrats tidigare så det är inget nytt. Men däremot tycker jag att det är viktigt att man som en utländsk person i ett nytt land ska veta vilka regler eller vilka normer man har att göra med för att en dag sitter man där i en situation och verkligen vill göra ett gott intryck eller vill övertyga med om att ta det beslut man själv vill ta. Och då kan det vara bra att kunna de här sociala koderna hos det svenska sättet att göra det. Och då handlar det ju om liksom att om det handlar om kritik eller en konfrontation, då ska man tona ner det och ta det så försiktigt som möjligt. Det finns ju den här ganska populära “sandwich metoden” att du börjar med något positivt och sedan får du in liksom det riktiga budskapet…

Emil: …det man egentligen vill säga.

Sofi: … precis och sedan avsluta med något “men det var bra ändå”. Det där brukar faktiskt inte vara särskilt svårt för många när de väl liksom har accepterat att det där inte, så att säga, inkräktar på deras person. Men däremot kan det måste vara svårt att faktiskt förstå vad svenskarna menar. Att själv lyckas liksom hitta det där riktiga budskapet mitt i den här stora dubbelmakan, liksom bara onödigt positivt.

Emil: Man måste lära sig sålla lite för att höra vad de egentligen säger…

Sofi: …ja…

Emil: …och kritiken kan ju vara ganska otydlig i dag, så det kan vara så “så kan man göra, men det vore lite bättre om vi kunde nästa gång göra så här”.

Sofi: Ja, och det är det min man hävdar beror på att vi är så ovana att uttrycka kritik, att vi faktiskt inte riktigt vet hur vi är, liksom, att vi inte tycker det är särskilt bra.

Emil: Vi är lite otränade på det. Ja, men en annan fråga är då vad man ska göra om man som utländsk person i Sverige samarbetar om man verkligen vill visa framfötterna. Vi har ju det här fina uttrycket “visa framfötterna” - gör ett gott intryck på jobbet - och liksom verkligen lyckas. Vad gör man då? Man ska inte jobba för hårt. Man ska liksom inte ta över någon annans arbetsuppgifter eller liksom konkurrera ut någon så där.

Sofi: Nej, jag tror det handlar väldigt mycket och blir en del av team möte att liksom bygga förtroende med sina kollegor och sätta sig ner och fika och prata om hur många mil det är till sommarstugan och hur mycket man springer på helgen och hur många gamla… gammal katten är och så där. De är ganska egentligen meningslösa och ytliga relationer som man säkert tycker att det här är och sedan måste man se på lång sikt att om man är en kompetent yrkes person så kommer det alltid visa sig när det väl är dags. Men även då kanske man man man framförallt fokuserar på det gemensamma resultat och inte sig själv som en individ.

Emil: Just det. Teamet före laget före jaget är det som gäller. Men om man då vänder på om man är svensken på arbetsplatsen och så får man en utländsk kollega som inte är van vid normerna kanske, har du några tips där och vad man ska tänka?

Sofi: Jag tror att man alltid ska ha i bakhuvudet liksom att den här personen vill väl och den här personen vill göra ett gott intryck och genom det så tror jag att man får en mycket större tolerans för det som man kanske upplever som avvikande beteende och sedan också se det som en positiv sak att någon som bidrar med ett mer sätt att se saker från ett annat perspektiv. Det är någonting otroligt positivt också för från själva gemenskapen. Och angående fika och så där att faktiskt öppet informera om vad som är förväntningarna både från, så tt säga, högre ort och från kollegorna, så att man man som utländsk kollega faktiskt förstår vad det menar att man ska göra.


Avsnitt 2: Fördomar och generaliseringar (2) Abschnitt 2: Vorurteile und Verallgemeinerungen (2) Section 2: Prejudices and Generalizations (2) Sección 2: Prejuicios y generalizaciones (2) Section 2 : Préjugés et généralisations (2) Sezione 2: Pregiudizi e generalizzazioni (2) Deel 2: Vooroordelen en generalisaties (2) Раздел 2: Предрассудки и обобщения (2) Bölüm 2: Önyargı ve genellemeler (2)

**Sofi:** Och särskilt uppe i Norrland, tänker jag. Sofi: And especially up in Norrland, I think. Sofi: Özellikle de Norrland'da sanırım.

**Emil:** Det är bara fördomar. Emil: It's just prejudice. Emil: Bu sadece önyargı. Men jag tycker det här i USA är egna upplevelser, inte baserat på fakta. But I think this in the US is personal experience, not based on facts. Ancak ABD'de bunun gerçeklere dayanmadığını, kendi deneyimim olduğunu düşünüyorum. Men man träffar ofta på… jag har ofta träffat på utländska kvinnor, som kommer hit, hamnar på kurserna, är super, sociala, pratsamma, glada, spralliga. Aber man trifft oft ... Ich habe oft ausländische Frauen getroffen, die hierher kommen, in den Kursen landen, super sind, sozial, gesprächig, glücklich, heiter. But you often meet... I have often met foreign women who come here, end up on the courses, are super, social, talkative, happy, bubbly. Ama sık sık karşılaşıyorsunuz... Buraya gelen, kurslara katılan, süper, sosyal, konuşkan, mutlu, neşeli yabancı kadınlarla sık sık karşılaştım. Och så träffar man deras svenska sambo. Und dann lernt man ihren schwedischen Partner kennen. And then you meet their Swedish partner. Ve sonra İsveçli ortaklarıyla tanışırsınız. Kan knappt säga “Hej” super blyg. Can hardly say "Hello" super shy. Zar zor "Merhaba" diyebiliyor, çok utangaç. Har du träffat på typen? Have you met the type? Adamla tanıştın mı? Vet vad vi pratar om? Know what we're talking about? Ne hakkında konuştuğumuzu biliyor musunuz?

**Sofi:** Jo, jo, men det kan jag inte stämma här. Sofi: Yes, yes, but I can't say that here. Sofi: Evet, evet, ama burada dava açamam.

**Emil:** Jag tror ju att de träffar… det är ovanligt för dem med en man som inte pratar så mycket. Emil: I think they meet... it's unusual for them with a man who doesn't talk much. Emil: Sanırım tanışıyorlar... çok konuşmayan bir adamla tanışmak onlar için alışılmadık bir şey. Det är ovanligt i andra länder. It is unusual in other countries. Bu durum diğer ülkelerde alışılmadık bir durumdur. Så träffar man en svensk som är så och då tänker man “oj, han måste vara väldigt intelligent, annat han har ett stort djup” men egentligen är man jätte blyg. Dann trifft man einen Schweden, der so ist, und denkt: "Wow, er muss sehr intelligent sein, oder er hat eine große Tiefe", aber in Wirklichkeit ist man sehr schüchtern. So you meet a Swede who is like that and then you think "oh, he must be very intelligent, otherwise he has great depth" but actually you are very shy. Dan ontmoet je een Zweed die zo is en denk je "wow, die moet wel heel intelligent zijn, of anders heeft hij veel diepgang", maar eigenlijk ben je heel verlegen. Sonra böyle bir İsveçliyle tanışıyorsunuz ve "vay canına, çok zeki olmalı ya da büyük bir derinliği var" diye düşünüyorsunuz, ama aslında çok utangaçsınız. Det är min egen teori, vad tror du om den? That's my own theory, what do you think about it?

**Sofi:** Jag tror det ligger något i det. Sofi: I think there is something in it. Sofi: Bence bu konuda bir şeyler var. Jag tycker det där kommentarer om intelligensen är ganska intressant. I find that comment about the intelligence quite interesting. Zeka hakkındaki bu yorumu oldukça ilginç buluyorum. Jag lever ju med en fransk man och han har sin teori att eftersom vi svenskar inte pratar så mycket och framförallt inte diskuterar djupare idéer och mer personliga saker med andra, så blir vi liksom lite dummare. Ich lebe mit einem Franzosen zusammen, und er hat die Theorie, dass wir Schweden ein bisschen dümmer werden, weil wir nicht so viel reden und vor allem nicht über tiefere Ideen und persönlichere Dinge mit anderen diskutieren. After all, I live with a French man and he has his theory that because we Swedes don't talk that much and above all don't discuss deeper ideas and more personal things with others, we become a bit dumber. Fransız bir adamla yaşıyorum ve onun bir teorisi var: Biz İsveçliler çok fazla konuşmadığımız, özellikle de daha derin fikirleri ve daha kişisel şeyleri başkalarıyla tartışmadığımız için biraz daha aptal oluyoruz. 毕竟,我和一个法国人住在一起,他有他的理论,因为我们瑞典人说话不多,最重要的是不与他人讨论更深层次的想法和更个人的事情,所以我们不知何故变得有点愚蠢。 Vi liksom inte utvecklar våra tankar, det här är debattformatet som vi har… så det kanske vi motsäger lite… Wir entwickeln unsere Gedanken irgendwie nicht, das ist das Debattenformat, das wir haben ... also widersprechen wir dem vielleicht ein bisschen ... We kind of don't develop our thoughts, this is the debate format that we have... so maybe we contradict that a bit... We ontwikkelen onze gedachten niet echt, dit is de debatvorm die we hebben... dus misschien spreken we dat een beetje tegen... Düşüncelerimizi gerçekten geliştirmiyoruz, sahip olduğumuz tartışma formatı bu... bu yüzden belki de bununla biraz çelişiyoruz... 我们有点不发展自己的想法,这就是我们的辩论形式……所以也许我们有点矛盾……

**Emil:** Ja, just det. Emil: Yes, exactly that. Nu sitter vi och funderar för oss själva, i stället blir vi lite inte lika smarta. Jetzt sitzen wir da und denken für uns selbst, stattdessen werden wir ein bisschen weniger schlau. Now we sit and think for ourselves, instead we become a little less smart. Nu zitten we en denken we bij onszelf, in plaats daarvan worden we een beetje minder slim. Şimdi oturup kendi kendimize düşünüyoruz, bunun yerine biraz daha az akıllı oluyoruz.

**Sofi:** Ja, man skulle behöva lite för den här stimulansen är riktigt god. Sofi: Ja, ein bisschen bräuchte man schon, denn dieser Stimulus ist wirklich gut. Sofi: Yes, you would need a little because this stimulus is really good. Sofi: Ja, je hebt wel wat nodig want deze stimulans is echt goed. Sofi: Evet, biraz ihtiyacınız olacak çünkü bu teşvik gerçekten çok iyi. Konflikt skulle innebära att vi kan spetsa till sina kikare, verkligen förstå vad det egentligen är man tänker på. Konflikt würde bedeuten, dass wir unser Fernglas schärfen können, wirklich verstehen, was uns wirklich beschäftigt. Conflict would mean that we can sharpen our binoculars, really understand what is really on one's mind. Conflict zou betekenen dat we onze verrekijker kunnen aanscherpen, echt begrijpen waar we aan denken. Çatışma, dürbünümüzü keskinleştirebileceğimiz, ne düşündüğümüzü gerçekten anlayabileceğimiz anlamına gelir.

**Emil:** Det låter väldigt osvenskt. Emil: Das klingt sehr unschwedisch. Emil: That sounds very un-Swedish. Emil: Bu kulağa hiç İsveçli gibi gelmiyor. Men en sådan här… en annan sak som han ofta pratar om är en stereotyp om svenskar. But one like this... another thing he often talks about is a stereotype about Swedes. Det här är med att ge kritik. Dies ist mit dem Geben von Kritik. This is with giving criticism. Att vi är konflikträdda. Dass wir Angst vor Konflikten haben. That we are afraid of conflict. Hur är det med det? How about that?

**Sofi:** Jo, ofta pratar man med någon, både liksom direkt och indirekt kommunikation. Sofi: Yes, you often talk to someone, both direct and indirect communication. Och där har ju folk ofta ganska mycket fördomar också, tänker sig liksom tyskar, de är direkta, de säger vad de vill och är inget liksom småsnackare, liksom de i Japan till exempel, de är än väldigt indirekt. Und da haben die Leute auch oft viele Vorurteile, denken Sie an die Deutschen, die sind direkt, die sagen, was sie wollen und sind nicht so Smalltalker, wie die Japaner zum Beispiel, die sind noch sehr indirekt. And people there often have quite a lot of prejudices too, they think like Germans, they are direct, they say what they want and are nothing like small talkers, like those in Japan for example, they are still very indirect. En ook daar hebben mensen vaak nogal wat vooroordelen, denk maar aan Duitsers, die zijn direct, die zeggen wat ze willen en zijn niet van de small talkers, zoals die in Japan bijvoorbeeld, die zijn nog erg indirect. Men ofta är ju bilderna om liksom kombinationsmönster lite mer komplex än att bara indirekt eller direkt ur. Oft sind die Bilder jedoch etwas komplexer als nur indirekt oder direkt aus einem Kombinationsmuster. But often the images of combination patterns are a bit more complex than just indirect or direct. Vaak zijn de afbeeldingen echter iets complexer dan alleen indirect of direct van een combinatiepatroon. Svenskar är faktiskt ganska direkta när det kommer till vissa saker och mindre direkta i andra saker så ofta om vi liksom ska kommunicera vad vi skulle kunna kalla, liksom objektiv information, då kan vi vara väldigt direkta och då lindar vi inte in det här utan det kan vara “kommer inte på mötet. Die Schweden sind in manchen Dingen sehr direkt und in anderen weniger direkt. Wenn wir also etwas mitteilen, was man als objektive Information bezeichnen könnte, können wir sehr direkt sein und dann nicht einpacken, sondern es kann heißen: "Kommen Sie nicht zum Treffen". Swedes are actually quite direct when it comes to some things and less direct in other things so often if we are to sort of communicate what we could call, like objective information, then we can be very direct and then we don't wrap this up but that can be “not coming to the meeting. Kan vi boka om det till nästa vecka?”, vilket ofta kan uppfattas som ganska skrämmande om man kommer från till exempel Storbritannien där det skulle föregås av en ursäkt och så vidare. Können wir den Termin auf nächste Woche verschieben?", was z. B. im Vereinigten Königreich oft als ziemlich einschüchternd empfunden werden kann, da dort eine Entschuldigung usw. vorausgehen würde. Can we reschedule it for next week?”, which can often be perceived as quite intimidating if you come from, say, the UK where it would be preceded by an apology and so on. Kunnen we het verzetten naar volgende week?", wat vaak als behoorlijk intimiderend kan worden ervaren als het bijvoorbeeld uit het Verenigd Koninkrijk komt, waar het zou worden voorafgegaan door een verontschuldiging enzovoort. Gelecek haftaya erteleyebilir miyiz?" gibi sorular sorulabilir ve bu sorular, örneğin öncesinde özür dilenmesi gereken Birleşik Krallık'tan gelenler için oldukça korkutucu olarak algılanabilir.

**Emil**: Just det. Emil: Exactly.

**Sofi**: Men i andra situationer, när det till exempel handlar om kritik eller en konflikt, då plötsligt vänder vi det här kommunikations mönster och gör precis tvärtom, försöker liksom mjuka upp det genom att linda in positiva kommentarer och använda ord som “lite”, “kanske” och så vidare. Sofi: Aber in anderen Situationen, z. B. wenn es um Kritik oder einen Konflikt geht, drehen wir dieses Kommunikationsmuster plötzlich um und tun genau das Gegenteil, indem wir versuchen, es durch positive Kommentare und die Verwendung von Worten wie "ein bisschen", "vielleicht" usw. abzumildern. Sofi: But in other situations, when it's about criticism or a conflict, for example, then suddenly we reverse this pattern of communication and do exactly the opposite, sort of try to soften it by wrapping up positive comments and using words like "little", “maybe” and so on. Sofi: Maar in andere situaties, bijvoorbeeld als het gaat om kritiek of een conflict, draaien we dit communicatiepatroon plotseling om en doen we precies het tegenovergestelde, proberen we het te verzachten door positieve opmerkingen te maken en woorden te gebruiken als "een beetje", "misschien" enzovoort.

**Emil:** Jag fick en fråga av en före detta kursdeltagare om vad betyder det när de säger “så kan man göra”. Emil: Ein ehemaliger Schüler hat mich gefragt, was es bedeutet, wenn man sagt: "Das kannst du auch". Emil: I received a question from a former course participant about what it means when they say "that's how you can do it". Emil: Een oud-leerling vroeg me wat het betekent als ze zeggen "dat kun je". Mina kollegor säger “så kan man göra” till mig och då vill jag förklara att det betyder att de tycker att jag gjort fel, de tycker att jag har en dum idé. Meine Kollegen sagen mir: "Das ist der richtige Weg", und ich möchte ihnen erklären, dass sie meinen, ich hätte einen Fehler gemacht, dass ich eine dumme Idee habe. My colleagues say "that's how you can do it" to me and then I want to explain that it means they think I made a mistake, they think I have a stupid idea. Mijn collega's zeggen tegen me "zo moet het" en ik wil uitleggen dat dit betekent dat ze denken dat ik een fout heb gemaakt, dat ze denken dat ik een stom idee heb. “Ja, så kan man göra. “Yes, you can do that. Nu gör vi så här i stället”. Now we do this instead". Laten we dit in plaats daarvan doen.

**Sofi:** Precis, det finns så mycket… Man har tänkt bara på ordet ja, som kan betyda allt ifrån “ja” till ett riktigt liksom ordentligt… Sofi: Exactly, there is so much... They have only thought of the word yes, which can mean anything from "yes" to a really, like properly... Sofi: Precies, er zijn zoveel... Je hebt alleen maar gedacht aan het woord ja, dat van alles kan betekenen, van "ja" tot een echt, echt goed...

**Emil**: “jaaa…” Emil: "yeah..."

**Sofi**: “Jaaaa…” Och det här riktigt avståndstagande och det är väldigt sällan man får det här direkta nejet. Sofi: "Yeah..." And this real distancing and it's very rare that you get this direct no. Sofi: "Ja..." En dit is echte afwijzing en het is heel zeldzaam om zo'n direct nee te krijgen. Man har till exempel en idé på jobbet. For example, you have an idea at work.

**Emil**: Precis. Emil: Exactly. Du har ju en liten tabell här i din bok här där det står olika sätt att säga nej och där det första “nej” betyder “nej”. Sie haben in Ihrem Buch eine kleine Tabelle, in der Sie verschiedene Arten des Neinsagens auflisten und wo das erste "Nein" "Nein" bedeutet. You have a little table here in your book where it says different ways to say no and where the first "no" means "no". Je hebt hier in je boek een kleine tabel met verschillende manieren om nee te zeggen en waar de eerste "nee" "nee" betekent. “Nja” betyder “nej”. "Nja" means "no". “Jag vet inte” betyder nej, eller “kanske” betyder “nej”, och “vi får se”, eller “jag ska tänka på saken” betyder “nej”… Ich weiß nicht" bedeutet "nein", oder "vielleicht" bedeutet "nein", und "wir werden sehen" oder "ich werde darüber nachdenken" bedeutet "nein". .... "I don't know" means no, or "maybe" means "no", and "we'll see", or "I'll think about it" means "no"...

**Sofi**: …också “nej”. Sofi: ...also "no".

**Sofi:** Precis. Om man vill tro, om det ska vara ett “ja”, då är det oftare här liksom väldigt entusiastisk - “absolut”, eller “precis”. If you want to believe, if it is to be a "yes", then it is more often here like very enthusiastic - "absolutely", or "exactly". Als je wilt geloven, als het een "ja" moet zijn, dan is het hier vaker als heel enthousiast - "absoluut", of "precies". Ja…

Emil: Ja, då precis man bara får säga “ja, det kan vi göra”. Emil: Yes, then you just have to say "yes, we can do that". Då undrar man lite “hmmm, vill de egentligen det eller inte? Then you wonder a little "hmmm, do they really want it or not?

**Sofi:** Precis. Sofi: Exactly. Sedan går man där och väntar i ett par veckor, men ingenting händer och då blir man lite osäker på om det verkligen var ett “ja”, eller om det var egentligen något annat som har hänt. Then you go there and wait for a couple of weeks, but nothing happens and then you become a little unsure if it really was a "yes", or if it was actually something else that has happened. Dan ga je erheen en wacht je een paar weken, maar er gebeurt niets en dan word je een beetje onzeker of het echt een "ja" was, of dat er iets anders is gebeurd.

**Emil:** Precis. Emil: Exactly. Men det intressanta här, du säger mig att att när det är objektiv information eller vi liksom ska informera någon om någonting, då är vi väldigt direkta. But the interesting thing here, you're telling me that when it's objective information or we're kind of informing someone about something, then we're very direct.

**Sofi:** Ja och svenskar älskar siffror, jag har kommit på. Sofi: Ja, und die Schweden lieben Zahlen, das habe ich gemerkt. Sofi: Yes, and Swedes love numbers, I've come up with it.

**Emil**: Hur då? Emil: How then?

**Sofi**: Det finns en historia om en man som går längs en sjö. Sofi: Es gibt eine Geschichte über einen Mann, der an einem See entlang geht. Sofi: There is a story about a man walking along a lake. Han är engelsman, tror jag, och han stöter på en svensk som kommer upp och precis har badat och så frågar henne “Är det varmt i vattnet?” och svensken svarar “23”. Er ist Engländer, glaube ich, und stößt mit einer Schwedin zusammen, die gerade schwimmen war, und fragt sie: "Ist es heiß im Wasser?". und die Schwedin antwortet "23". He is English, I think, and he runs into a Swede who comes up and has just bathed and asks her "Is the water warm?" and the Swede answers "23". Och försöker han insistera, den här engelsmannen, “så det är varmt?”, “är det varmt eller kallt?”, men svenska liksom… “23”. Und er versucht, darauf zu bestehen, dieser Engländer, "so it's hot?", "is it hot or cold?", aber Schwedisch wie... "23". And he tries to insist, this Englishman, "so it's warm?", "is it hot or cold?", but Swedish like... "23". En hij probeert aan te dringen, deze Engelsman, "dus het is warm?", "is het warm of koud?", maar Zweeds zegt... "23". Och ofta är det faktiskt så, jag vet min mamma, till exempel, och hon… känner vilken temperatur det är i vattnet, som hon har liksom tränat upp sin känselsinne för att kunna grad-bestämma. And often it is actually like that, I know my mother, for example, and she... feels what temperature it is in the water, which she has sort of trained her sense of touch to be able to determine the degree.

**Emil:** Ja alltså… alla svenskar vet ju vilken tid på dygnet som helst vad grader är, om det är ju några grader varmt i morse. Emil: Nun... alle Schweden wissen zu jeder Tageszeit, wie die Temperatur ist, ob es heute Morgen ein paar Grad warm ist. Emil: Yes, then... all Swedes know what the temperature is at any time of the day, if it's a few degrees warm this morning. Emil: Nou... alle Zweden weten op elk moment van de dag wat de temperatuur is, of het vanochtend een paar graden warmer is. Du kan fråga vem som helst på gatan. You can ask anyone on the street. Je kunt het iedereen op straat vragen. Alla vet den. Everyone knows it.

**Sofi:** Men det finns ju en trygghet i det här att slippa ta ställning. Sofi: Aber es gibt ein Gefühl der Sicherheit, nicht Stellung beziehen zu müssen. Sofi: But there is a sense of security in not having to take a stand. Sofi: Maar er is een gevoel van veiligheid als je geen standpunt hoeft in te nemen. Man behöver inte säga varmt eller kallt. You don't have to say hot or cold. Man behöver inte säga att det är långt eller kort att åka sommarstugan, utan det är 46 mil, och alla svenskar vet exakt hur många kvadratmeter deras boende på. Es ist nicht nötig zu sagen, dass es eine lange oder kurze Fahrt zum Sommerhaus ist, es sind 46 Meilen, und alle Schweden wissen genau, wie viele Quadratmeter ihre Unterkunft hat. You don't need to say that it is far or short to go to the summer cottage, but it is 46 miles, and all Swedes know exactly how many square meters their accommodation is. Det här är, ja, självklart, absurd, från ett annat perspektiv att man har koll på sådana saker. Das ist ja natürlich absurd, aus einer anderen Perspektive, dass man solche Dinge im Griff hat. This is, yes, of course, absurd, from another perspective that you have a handle on such things. Dit is natuurlijk absurd, vanuit een ander perspectief van bewust zijn van zulke dingen.

**Emil:** Har du en stor lägenhet? Emil: Do you have a big apartment? 98 kvadrat. 98 square.

**Sofi:** Och i annonsen så står det 99, men sedan har vi mätt och det är 98. Sofi: Und in der Anzeige steht 99, aber dann haben wir gemessen und es ist 98. Sofi: And in the ad it says 99, but then we measured and it's 98. Det är väldigt viktigt och om man kan få lite mer svenska gå in, kom och verkligen börja prata om det här är som en natt i min mormors hemby så var det minus 37 grader, det här är det här datumet. Es ist sehr wichtig, und wenn Sie noch mehr Schweden bekommen können, gehen Sie rein, kommen Sie und fangen Sie wirklich an, darüber zu sprechen, wie es eines Nachts im Heimatdorf meiner Großmutter war, es hatte minus 37 Grad, das ist dieses Datum. It is very important and if you can get a little more Swedish to go in, come and really start talking about this is like a night in my grandmother's home village, it was minus 37 degrees, this is this date. Het is heel belangrijk en als je wat meer Zweeds kunt krijgen, ga naar binnen, kom en begin echt te praten over dit is zoals op een nacht in het geboortedorp van mijn oma, het was min 37 graden, dit is deze datum.

**Emil:** Det är ett bra tips till de som ska jobba i Sverige om man vill ha en… Emil: It's a good tip for those who are going to work in Sweden if you want a...

**Sofi:** Precis. Sofi: Exactly. Kanske inte de mest konventionella, liksom, konversationsstartar, som jag brukar kalla det, men det kan ofta liksom bryta med jobb i tystnad eller att man inte vet hur man ska prata om någonting. Vielleicht sind das nicht die konventionellsten Gesprächsanfänge, wie ich es gerne nenne, aber es kann oft die Arbeit in der Stille durchbrechen oder wenn man nicht weiß, wie man über etwas sprechen soll. Maybe not the most conventional, like, conversation starters, as I usually call it, but it can often kind of break with work in silence or not knowing how to talk about something.

**Emil:** Men jag har också märkt ibland att somlig svenskarna blir ganska irriterade om det kommer någon… jag hade en kursdeltagare från en annan kultur som har stod och väntat på mig utanför mitt arbetsrum. Emil: Aber ich habe auch festgestellt, dass manche Schweden ziemlich genervt sind, wenn jemand kommt... Ich hatte einen Kursteilnehmer aus einer anderen Kultur, der vor meinem Büro auf mich wartete. Emil: But I have also sometimes noticed that some Swedes get quite irritated if someone comes... I had a course participant from another culture who has been waiting for me outside my study. Emil: Maar ik heb soms ook gemerkt dat sommige Zweden behoorlijk geïrriteerd raken als er iemand komt... Ik had een cursist uit een andere cultuur die voor mijn kantoor op me stond te wachten. Och så ja, jag skulle in liksom, och, “Ja, hej, vad vill du?” och då började han här: “Hur mår du?” “Jag mår bra, tack” “Hur mår din fru?” “Hun mår så bra?” “Hur mår dina barn?” “Ja, de mår bra” “Hur mår dina föräldrar?” Och för hans kultur så är det väldigt oartigt att bara direkt säga vad man tycker, speciellt när man vill liksom begära någonting av någon annan, då måste man först vara lite trevlig. And so yeah, I'd go in like, and, "Yeah, hey, what do you want?" and then he started here: "How are you?" “I'm fine, thanks” “How's your wife?” “She is so well?” "How are your children?" “Yes, they are fine” “How are your parents?” And for his culture, it is very impolite to just directly say what you think, especially when you want to request something from someone else, then you have to be a little nice first. En dus ja, ik ging naar binnen, en, "Nou, hé, wat wil je?" en toen begon hij hier: "Hoe gaat het met je?" "Goed, dank je" "Hoe is het met je vrouw?" "Gaat het goed met haar? "Hoe gaat het met je kinderen?" "Ja, het gaat goed met ze" "Hoe gaat het met je ouders?" En voor zijn cultuur is het erg onbeleefd om gewoon direct te zeggen wat je denkt, vooral als je iets van iemand anders wilt vragen, moet je eerst aardig zijn. Det blir ju super irriterande till slut och så frågar jag mig “Vad vill du höra? Am Ende wird es sehr nervig und ich frage mich: "Was willst du hören?". It gets super annoying in the end and then I ask myself “What do you want to hear? Kom med saken!” Bring it on!”

**Sofi:** Så där har du kanske inte heller varit trevlig tillbaka, för du kanske förväntades fråga om hans familj. Sofi: Vielleicht warst du dort auch nicht nett, weil man von dir erwartet hätte, dass du nach seiner Familie fragst. Sofi: So you might not have been nice back either, because you might have been expected to ask about his family. Sofi: Dus misschien was je daar ook niet aardig, omdat er misschien van je werd verwacht dat je naar zijn familie vroeg.

**Emil:** Precis. Emil: Exactly. Det är så det går till. So funktioniert es. That's how it happens. Ja, men har du något tips då till den som ska arbeta i Sverige med att ge kritik och få kritik. Yes, but do you have any advice for those who will work in Sweden with giving criticism and receiving criticism. När vi pratar om hur svenskarna är, vad ska man göra som om man är utlänning och ska arbeta i Sverige och ge kritik? Wenn wir darüber sprechen, wie die Schweden sind, was sollte man als Ausländer, der in Schweden arbeitet und Kritik übt, tun? When we talk about what the Swedes are like, what should you do as if you were a foreigner and were going to work in Sweden and give criticism?

**Sofi:** Jag då kommer ju först i frågan hur ska man anpassa sig till den nya lokala kulturen eller ska man hålla fast vid sin egen? Sofi: I will come first to the question of how to adapt to the new local culture or should you stick to your own? Det där är ju ofta en ganska svår fråga för många. That is often a rather difficult question for many. Då känner jag att det nästan är i konflikt med deras integritet eller identitet att liksom ändra på sig. Dann habe ich das Gefühl, dass es fast mit ihrer Integrität oder Identität kollidiert, wenn sie sich irgendwie verändern. Then I feel that it is almost in conflict with their integrity or identity to sort of change their mind.

**Emil:** Vi kanske behöver lite nytt blod på olika sätt i det landet också. Emil: Vielleicht brauchen wir auch in diesem Land auf verschiedene Weise neues Blut. Emil: Maybe we need some new blood in different ways in that country too. Det kanske är bra också… It might also be good…

**Sofi:** Det brukar jag också säga. Sofi: I usually say that too. Tiggeri och kultur förändras alltid och att det flyttar in människor. Das Betteln und die Kultur verändern sich ständig, und die Menschen ziehen zu. Begging and culture is always changing and that it moves people in. Det är en del av vår kultur och att en anledning till att det förändras och det har förändrats tidigare så det är inget nytt. It's part of our culture and that's a reason it's changing and it's changed before so it's nothing new. Men däremot tycker jag att det är viktigt att man som en utländsk person i ett nytt land ska veta vilka regler eller vilka normer man har att göra med för att en dag sitter man där i en situation och verkligen vill göra ett gott intryck eller vill övertyga med om att ta det beslut man själv vill ta. But on the other hand, I think it is important that as a foreign person in a new country you should know what rules or what norms you have to deal with because one day you are sitting there in a situation and really want to make a good impression or want to convince with making the decision you yourself want to make. Och då kan det vara bra att kunna de här sociala koderna hos det svenska sättet att göra det. And then it can be good to know these social codes of the Swedish way of doing it. Och då handlar det ju om liksom att om det handlar om kritik eller en konfrontation, då ska man tona ner det och ta det så försiktigt som möjligt. And then it's about, like, if it's about criticism or a confrontation, then you have to tone it down and take it as carefully as possible. Det finns ju den här ganska populära “sandwich metoden” att du börjar med något positivt och sedan får du in liksom det riktiga budskapet… There is this quite popular "sandwich method" where you start with something positive and then you get the real message in...

**Emil**: …det man egentligen vill säga. Emil: ...what you really want to say.

**Sofi**: … precis och sedan avsluta med något “men det var bra ändå”. Sofi: ... exactly and then finish with something "but it was good anyway". Det där brukar faktiskt inte vara särskilt svårt för många när de väl liksom har accepterat att det där inte, så att säga, inkräktar på deras person. Das ist eigentlich für viele Menschen gar nicht so schwierig, wenn sie erst einmal akzeptiert haben, dass das sozusagen nicht ihre Person betrifft. That usually isn't very difficult for many people once they have sort of accepted that it doesn't, so to speak, encroach on their person. Men däremot kan det måste vara svårt att faktiskt förstå vad svenskarna menar. But on the other hand, it must be difficult to actually understand what the Swedes mean. Att själv lyckas liksom hitta det där riktiga budskapet mitt i den här stora dubbelmakan, liksom bara onödigt positivt. Inmitten dieser großen Zweideutigkeit die eigentliche Botschaft zu finden, ist einfach unnötig positiv. To somehow manage to find that real message in the middle of this big double whammy, like just unnecessarily positive.

**Emil**: Man måste lära sig sålla lite för att höra vad de egentligen säger… Emil: Man muss lernen, ein wenig zu sichten, um zu hören, was sie wirklich sagen... Emil: You have to learn to sift a little to hear what they are really saying...

**Sofi**: …ja…

**Emil**: …och kritiken kan ju vara ganska otydlig i dag, så det kan vara så “så kan man göra, men det vore lite bättre om vi kunde nästa gång göra så här”. Emil: ...und die Kritik kann heute ziemlich unklar sein, so nach dem Motto: "So kann man es machen, aber es wäre besser, wenn wir es beim nächsten Mal so machen könnten". Emil: ...and the criticism can be quite unclear today, so it can be like "that's how you can do it, but it would be a little better if we could do it like this next time".

**Sofi:** Ja, och det är det min man hävdar beror på att vi är så ovana att uttrycka kritik, att vi faktiskt inte riktigt vet hur vi är, liksom, att vi inte tycker det är särskilt bra. Sofi: Ja, und mein Mann behauptet, das liegt daran, dass wir so ungewohnt sind, Kritik zu äußern, dass wir eigentlich gar nicht wissen, wie wir sind, dass wir es nicht gut finden. Sofi: Yes, and that's what my husband claims is because we're so unaccustomed to expressing criticism, that we don't really know how we are, like, that we don't think it's very good.

**Emil**: Vi är lite otränade på det. Emil: We're a little untrained in that. Ja, men en annan fråga är då vad man ska göra om man som utländsk person i Sverige samarbetar om man verkligen vill visa framfötterna. Ja, aber eine andere Frage ist, was zu tun ist, wenn man als Ausländer in Schweden mitarbeitet, wenn man wirklich angeben will. Yes, but then another question is what to do if you as a foreign person in Sweden cooperate if you really want to show your forefoot. Vi har ju det här fina uttrycket “visa framfötterna” - gör ett gott intryck på jobbet - och liksom verkligen lyckas. Wir haben diesen tollen Ausdruck "angeben" - einen guten Eindruck bei der Arbeit machen - und wirklich erfolgreich sein. After all, we have this nice expression "show the front feet" - make a good impression at work - and sort of really succeed. Vad gör man då? What do you do then? Man ska inte jobba för hårt. You shouldn't work too hard. Man ska liksom inte ta över någon annans arbetsuppgifter eller liksom konkurrera ut någon så där. Man soll nicht die Aufgaben eines anderen übernehmen oder mit ihm konkurrieren. You shouldn't take over someone else's tasks or compete with someone like that.

**Sofi:** Nej, jag tror det handlar väldigt mycket och blir en del av team möte att liksom bygga förtroende med sina kollegor och sätta sig ner och fika och prata om hur många mil det är till sommarstugan och hur mycket man springer på helgen och hur många gamla… gammal katten är och så där. Sofi: No, I think it matters a lot and becomes part of the team meeting to kind of build trust with your colleagues and sit down and have coffee and talk about how many miles it is to the summer house and how much you run on the weekend and how many old… old the cat is and so on. De är ganska egentligen meningslösa och ytliga relationer som man säkert tycker att det här är och sedan måste man se på lång sikt att om man är en kompetent yrkes person så kommer det alltid visa sig när det väl är dags. Es sind ziemlich bedeutungslose und oberflächliche Beziehungen, von denen Sie wahrscheinlich denken, dass sie es sind, und dann müssen Sie auf lange Sicht sehen, dass, wenn Sie ein kompetenter Profi sind, es sich immer zeigen wird, wenn die Zeit kommt. They are actually quite pointless and superficial relationships that you probably think this is and then you have to see in the long term that if you are a competent professional, it will always show when the time is right. Men även då kanske man man man framförallt fokuserar på det gemensamma resultat och inte sig själv som en individ. But even then, you may focus above all on the joint result and not yourself as an individual.

**Emil:** Just det. Emil: Exactly. Teamet före laget före jaget är det som gäller. Was zählt, ist das Team vor dem Team vor sich selbst. The team before the team before the self is what counts. Men om man då vänder på om man är svensken på arbetsplatsen och så får man en utländsk kollega som inte är van vid normerna kanske, har du några tips där och vad man ska tänka? Aber wenn Sie sich umdrehen und der Schwede am Arbeitsplatz sind und einen ausländischen Kollegen bekommen, der nicht an die Normen gewöhnt ist, haben Sie da irgendwelche Tipps und woran Sie denken sollten? But if you then turn around if you are Swedish at the workplace and you get a foreign colleague who is perhaps not used to the standards, do you have any tips there and what to think?

**Sofi:** Jag tror att man alltid ska ha i bakhuvudet liksom att den här personen vill väl och den här personen vill göra ett gott intryck och genom det så tror jag att man får en mycket större tolerans för det som man kanske upplever som avvikande beteende och sedan också se det som en positiv sak att någon som bidrar med ett mer sätt att se saker från ett annat perspektiv. Sofi: I think that you should always have in the back of your mind that this person wants well and this person wants to make a good impression, and through that I think that you gain a much greater tolerance for what you might perceive as deviant behavior and then also see it as a positive thing that someone who contributes with a more way of seeing things from a different perspective. Det är någonting otroligt positivt också för från själva gemenskapen. It is something incredibly positive also for from the community itself. Och angående fika och så där att faktiskt öppet informera om vad som är förväntningarna både från, så tt säga, högre ort och från kollegorna, så att man man som utländsk kollega faktiskt förstår vad det menar att man ska göra. And regarding coffee and such, to actually openly inform about what the expectations are both from, so to speak, higher up and from the colleagues, so that you, as a foreign colleague, actually understand what it means to do. 至于咖啡之类的东西,要真正公开地告知来自上级和同事的期望,这样你作为一名外国同事,才能真正理解这意味着什么。