Tisdag 18 oktober 2022
Idag fick vi veta vilka som blir ministrar i den nya regeringen. Ulf Kristersson talade i riksdagen på förmiddagen. Han berättade om den nya regeringens politik.
Ulf Kristersson talade mycket om att stoppa kriminella gäng, men han sa att det kan ta lång tid innan det blir bättre. Han berättade också vilka som blir nya ministrar, som även kallas statsråd.
– Låt mig då herr talman, till sist anmäla de statsråd som, tillsammans med mig, kommer att ingå i regeringen.
Gunnar Strömmer blir ny justitieminister. Han kommer att ha ansvar för polisen och kriminalvården. Han fick också frågor om våldet i kriminella gäng. Han sa att Sverige ska ta efter andra länder som lyckats minska brotten bland kriminella. Till exempel Danmark.
– Vi ska organisera arbetet på ett nytt sätt. Vi ska utgå från vad andra länder som har varit framgångsrika mot den grova brottsligheten har gjort, inte minst Danmark.
Kristdemokraterna har sex ministrar och Liberalerna har fem. Övriga 13 ministrar är moderater. Flera partiledare blir ministrar. Liberalernas ledare Johan Pehrson blir arbetsmarknads- och integrationsminister. Han får alltså ansvar för jobben och att invandrare kommer in i det svenska samhället.
Kristdemokraternas ledare Ebba Busch blir energi- och näringsminister, plus vice statsminister. Hon får ansvar för landets energi, alltså elen, och det som gäller företagen. Hon ersätter Ulf Kristersson som statsminister om han skulle bli sjuk.
Tobias Billström blir utrikesminister. Han får bland annat ta hand om stödet till Ukraina. Han ska även förhandla med Turkiet för att Sverige ska kunna gå med i Nato.
Elisabeth Svantesson från Moderaterna blir finansminister. Hon får ansvar för Sveriges ekonomi. Hon sa att hon vet att många har det svårt med ekonomin just nu.
– Jag vet att väldigt många människor och många företag har en tuff situation. Nu måste vi hjälpas åt i detta.
Romina Pourmokhtari från Liberalerna blir Klimat- och miljöminister. Hon är 26 år och den yngsta ministern någonsin i Sverige.
På eftermiddagen hade regeringen ett möte på slottet med kungen. Det heter konselj. Nu har regeringen med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tagit över arbetet med att leda landet. Hela listan med de nya ministrarna finns på vår sajt.
Många personer som bor i Sverige men är födda i andra länder lever i fattigdom. Fattigdom är nästan sju gånger vanligare bland utrikesfödda än bland inrikesfödda. Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB. Sverige är ett av de EU-länder med störst skillnad mellan grupperna. Men samtidigt är den totala fattigdomen lägre än i alla andra EU-länder. Drygt 3 procent av alla i Sverige över 16 år levde i fattigdom förra året.
För att se om en person lever i fattigdom mäter SCB tio olika saker. Till exempel: Har personen råd att värma upp sitt hem? Har personen råd med en veckas semester per år? Har personen två par skor? Kan personen betala hyra och räkningar? Om personen inte har råd med fem eller fler saker säger man att personen lever i fattigdom.
Skillnaden var mycket stor när SCB mätte vilka som hade råd med semester. 22 procent av de utrikesfödda hade inte råd. Drygt 4 procent av de inrikesfödda hade inte råd.
Fattigdomen bland utrikesfödda har ökat de senaste åren. År 2017 levde drygt 7 procent av de utrikesfödda i fattigdom. Förra året var det drygt 10 procent. Men fattigdomen bland de inrikesfödda har nästan inte förändrats alls. 2017 levde 1,7 procent av de inrikesfödda i fattigdom. Förra året var det 1,5 procent.
Det är alltså nästan sju gånger vanligare att leva i fattigdom bland utrikesfödda än bland inrikesfödda i Sverige. Det är den största skillnaden mellan grupperna i hela EU. Men det är färre utrikesfödda som lever i fattigdom i Sverige än i många andra EU-länder. I hela EU är det ungefär 21 procent av de utrikesfödda som lever i fattigdom. I Sverige är det 10 procent.
Två anställda på vårdföretaget Attendo har dömts för brott. De har brutit mot en ny lag som började gälla år 2017. Det är lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. Det här var första gången lagen användes i domstol. Lagen säger att privata vårdföretag inte får straffa anställda som berättar om brister i företaget. Men det har två av personerna som var anställda på Attendo gjort. En annan chef som också var åtalad för brottet frias.
En åklagare åtalade de tre anställda efter Sveriges Radios dokumentär "Det illojala vårdbiträdet". Dokumentären handlar om vad som hände vårdbiträdet Stine Christophersen efter att hon kritiserade Attendo i media.
Stine Christophersen jobbade på ett av Attendos boenden för äldre i Stockholm. Där upptäckte hon att boendet inte följde corona-reglerna. De skyddade inte de gamla från att bli smittade med covid-19. För två år sedan berättade hon det för tidningen Expressen.
Efter det sa hennes chefer att hon skulle komma på ett möte. De sa att Stine inte var lojal och att hon hade skadat företaget. Hon fick ett papper med en varning. Det kallas för en skriftlig erinran. Stine spelade in mötet med en dold mikrofon. Så här lät det i radiodokumentären.
– För de grejerna som du har gått ut och sagt i media som vi tycker har skadat företaget och som har varit osanning i många fall, du kommer att få en erinran av oss.
Tingsrätten har nu kommit fram till att det som hände på mötet var brottsligt. Det var fel att Stine fick en varning. Två av de tre anställda döms till att betala dagsböter.
Alla som jobbar med vård och omsorg på ett företag får prata med media om brister. Det står i grundlagen. Företag får inte undersöka vem som har pratat media. Företag får inte heller straffa anställda som har pratat med media.
Stine Christophersen säger att den här domen är en viktig signal. Den bevisar att anställda inom vården har yttrandefrihet.
– En jätteviktig signal att vi har yttrandefrihet och vi har ett meddelarskydd. Och man kan och man ska visselblåsa.
Den som larmar om brister kallas visselblåsare. Stine Christophersen har fått ett fint pris som heter "Årets visselblåsare".
