Pronomen

Thailändska pronomen är fascinerande eftersom deras användning påverkas starkt av faktorer som formalitet, förhållandet mellan talare, ålder, kön och önskad artighetsnivå. Medan det finns direkta motsvarigheter för "jag," "du," "han/hon," etc., är det viktigt att välja rätt för naturlig och lämplig kommunikation. I informella sammanhang utelämnas pronomen ofta om betydelsen är tydlig.

Personliga pronomen

Första personen (Jag / Mig / Vi / Oss)

• ผม (phǒm): "Jag" / "Mig" - Används av manliga talare i formella och allmänna artiga sammanhang.

  • Exempel: ผมไปตลาด (phǒm bpai dtà-làat) - Jag åker till marknaden.

• ฉัน (chǎn): "Jag" / "Mig" - Används av kvinnliga talare i allmänna artiga och informella sammanhang. Kan användas av män i mycket informella eller kärvänliga sammanhang, men undvik detta som en manlig studerande.

  • Exempel: ฉันชอบกินข้าว (chǎn chɔ̂ɔp gin kâao) - Jag gillar att äta ris.

• ดิฉัน (dì-chǎn): "Jag" / "Mig" - Används av kvinnliga talare i mycket formella sammanhang (t.ex., offentliga tal, tillsägelse av äldre, formella brev). Mindre vanligt i vardagligt samtal.

• เรา (rao): "Vi" / "Oss" - Kan också betyda "Jag" / "Mig" i informella, vardagliga eller ibland kärvänliga sammanhang, speciellt när du pratar med barn eller nära vänner.

  • Exempel: ฉันชอบกินข้าว (chǎn chɔ̂ɔp gin kâao) - Jag gillar att äta ris.

  • เราไม่รู้ (rao mâi rúu) - Jag vet inte (informellt "Jag").

• หนู (nǔu): "Jag" / "Mig" - Används av små barn som talar till vuxna, eller av kvinnor som talar till någon äldre och respekterad (visar ödmjukhet). Betyder också "mus."

Andra personer (Du)

• คุณ (khun): "Du" - Den vanligaste och artigaste allmänna termen för "du", oavsett kön. Använd den i de flesta situationer när du är osäker.

  • Exempel: คุณสบายดีไหม (khun sà-baai dii mái) - Mår du bra?

• เธอ (thoe): "Du" - Används ofta för att tilltala kvinnor eller bland nära vänner (man till kvinna, eller kvinna till kvinna). Kan också betyda "hon."

  • Exempel: คุณสบายดีไหม (khun sà-baai dii mái) - Mår du bra?

• นาย (naai): "Du" - Kan användas för att tilltala yngre män eller underordnade. Betyder också "chef" eller "mästare." Använd med försiktighet.

• แก (kaae): "Du" - Mycket informell och familjär, typiskt använd bland mycket nära vänner i samma ålder eller nära familj. Undvik med främlingar eller överordnade.

• ท่าน (thâan): "Du" - Mycket formell och respektfull, används för högt respekterade individer, munkar, kungligheter eller i offentliga tal. Betyder också "han/hon/dem" (formellt).

Tredje personen (Han / Hon / Det / De)

• เขา (káo): "Han" / "Hon" / "De" (singular eller plural) - Den vanligaste allmänna pronomen för tredje person, oavsett kön.

  • Exempel: เขาไปทำงาน (káo bpai tham-ngaan) - Han/hon går till jobbet.

  • พวกเขา (phûak káo): “De” (explicit plural) - พวก (phûak) är en pluralbeteckning.

    • Exempel: พวกเขาเป็นคนไทย (phûak káo bpen khon thai) - De är thailändska människor.

• ท่าน (thâan): “Han” / “Hon” / “De” - Mycket formell och respektfull, används för högt respekterade individer, munkar eller kungligheter.

• มัน (man): “Det” - Används för djur, döda objekt eller ibland nedsättande för människor (undvik för människor).

  • Exempel: หมามันกินข้าว (mǎa man gin kâao) - Hunden äter ris.

2. Demonstrativa pronomen (Den här / Den där / Dessa / De där)

Dessa refererar till saker baserat på deras närhet.

• นี่ (nîi): “Den här” / “Dessa” (nära talaren)

  • Exempel: นี่คืออะไร (nîi khue à-rai) - Vad är detta?

• นั่น (nân): “Den där” / “De där” (långt från talaren, närmare lyssnaren)

  • Exempel: นั่นคืออะไร (nân khue à-rai) - Vad är det där?

• โน่น (nôon): “Den där” / “De där” (långt från både talare och lyssnare)

  • Exempel: โน่นบ้านฉัน (nôon bâan chǎn) - Det där är mitt hus (där borta, långt borta).

• สิ่งนี้ (sìng níi): “Denna sak” - สิ่ง (sìng) betyder “sak.”

• สิ่งนั้น (sìng nán): “Den saken.”

• สิ่งโน้น (sìng nóon): “Den saken (långt borta).”

För att uttryckligen pluralisera demonstrativa pronomen (t.ex., “dessa saker,” “de där sakerna”), kan man använda:

• เหล่านี้ (lǎo níi): Dessa (saker)

• เหล่านั้น (lǎo nán): De där (sakerna)

3. Interrogativa pronomen (Vem / Vad / Var / När / Varför / Hur)

Dessa används för att ställa frågor.

• ใคร (khrai): Vem / Vem som

  • Exempel: ใครมา (khrai maa) - Vem kom?

• อะไร (à-rai): Vad

  • Exempel: คุณชอบอะไร (khun chɔ̂ɔp à-rai) - Vad gillar du?

• ที่ไหน (thîi nǎi):Var

  • Exempel: ห้องน้ำอยู่ที่ไหน (hɔ̂ng-náam yùu thîi nǎi) - Var är toaletten?

• เมื่อไหร่ (mûa-rài): När

  • Exempel: คุณจะมาเมื่อไหร่ (khun jà maa mûa-rài) - När kommer du?

• ทำไม (tham-mai): Varför

  • Exempel: ทำไมคุณไม่กิน (tham-mai khun mâi gin) - Varför äter du inte?

• อย่างไร (yàang-rai): Hur (mer formellt)

  • Exempel: คุณสบายดีอย่างไร (khun sà-baai dii yàang-rai) - Hur mår du? (mer formellt)

• ยังไง (yang-ngai): Hur (mer informellt, vanligt)

  • Exempel: ทำยังไง (tham yang-ngai) - Hur gör man det?

4. Possessiva pronomen

Till skillnad från engelska possessiva pronomen (min, din, hans), bildas ägande i thailändska vanligtvis på ett av två sätt:

1. Substantiv + ของ (kɔ̌ɔng) + Pronomen: Denna struktur betyder bokstavligen “sak av [pronomen].”

   • Exempel på detta:

     • หนังสือของฉัน (nǎng-sǔu kɔ̌ɔng chǎn) - Min bok (bok av mig)

     • บ้านของเขา (bâan kɔ̌ɔng káo) - Hans/Hennes hus (hus av honom/henne)

2. Enbart pronomenet efter substantivet: I många fall, om kontexten är tydlig, kan ของ (kɔ̌ɔng) utelämnas, särskilt för närmare relationer eller vanliga ägodelar.

   • Exempel på detta:

     • หนังสือฉัน (nǎng-sǔu chǎn) - Min bok

     • บ้านเขา (bâan káo) - Hans/Hennes hus

Det finns inga direkta motsvarigheter för “min,” “din,” etc., som fristående ord. Man skulle använda en fras som “เป็นของฉัน” (bpen kɔ̌ɔng chǎn - det är mitt) eller “อันนี้ของฉัน” (an níi kɔ̌ɔng chǎn - den här är min).