Avsnitt 6: Partikelverb (1)
Det är den här frågan när någon kommer in på morgonen och frågar, hur står det ut? Hahaha! Och så... Hur står det ut? Ja.
[intro] Lysande Lagom.
Välkomna till Lysande Lagom, en podd om svensk kultur, svenska språket och om att lära sig svenska. Hej Sofi! Hej Emil! Sofi Tegsveden Deveaux heter jag alltså och jag driver företaget Bee Swedish som har kurser i svenska och svenskhet.
Ja, Emil Molander, lärare i svenska som andraspråk. Idag ska vi prata om partikelverb. Ja, jag har en liten historia för dig här Emil. Jag var hemma hos en kille, det var ganska länge sedan, men han skulle ta kort på mig.
Jag går in genom dörren, det var vinter och då säger han, väldigt trevligt, han var britt, väldigt trevligt och generöst. Här kan du hänga dig. Hahaha! Du vet väl förstås vad han menade? Ja, han menade hänga av dig.
Ja, precis. Och där har vi exempel på vad partikelverb är. Det där av som han glömde, hänga av dig, gör att det blir en helt annan betydelse. Ja. Jag har en till annars som jag kan dra. Ja, få höra. Det är den här frågan när någon kommer in på morgonen och frågar, hur står det ut?
Hahaha! Hur står det till? Ja, precis. Men jag tycker det är bra, det är ett härligt sådär vintermorgon i december. Ja. Och det är verkligen allvarligt liksom. Hur står det ut egentligen?
Hahaha! Har du något Emil att bjuda på? Annars finns ju den här, istället för att man säger slå dig ner så säger man slå ner dig. Hahaha! Det är en klassiker. Och slå på datorn också. Ja, precis. Nej men det här är ju det för den som inte är insatt.
Det är någonting som kallas partikelverb. Och jag älskar det här ordet. Det känns liksom som om man håller på med nanofysik eller någonting. Att det är små partiklar som står där runt. Ja. Men låt är väldigt avancerat när man berättar det för svenskar som inte har studerat eget språk själva. Precis.
Och jag hade en diskussion med min pappa för några veckor sedan. Han frågade, men vad gör ni då när ni har kurser? Vad övar ni på? Och då kom det här med partikelverb upp. Och då blev han nästan lite arg. Så det var då partikelverb. Det är inte något jag har lärt mig. Det var inte något vi pluggade i skolan liksom.
Backren på 50-60-talet. Så det är ju någonting som många svenskar överhuvudtaget aldrig har hört talas om. Men det betyder ju inte att vi inte vet vad det är för någonting. Nej, men jag tror att vi inte märker dem. Nej. Vi tänker att vi bara säger slå dig ner.
Det är självklart att det betyder sätt dig. Sitt på den där stolen. Eller hänga av sig. Det är så självklart. Vi tänker inte på att det är ett annat ord än hänga. Alltså, häng av dig. Det är inte sådär jättetydligt egentligen när man verkligen tittar på språket. Eller slå dig ner.
Det är också jättefantast. Det känns väldigt, vad ska jag säga, brutal metod för att sätta sig. Det här är något som våra kursdeltagare får stora problem med oftast. Precis, det är jättesvårt. Och om man ska definiera vad de här partikelverben är. Då är det ju alltså verb som har, som är ett partikel, alltså ett adverb eller en preposition som har blivit betonad. Det vill säga att den är lång. Så man säger häng av sig.
Och inte hänger av sig. Det är ju så. Det är ju så. Det är ju så. Det är ju så. Det är ju så. Det är ju så.
Precis, man måste betona den där delen. Alltså man kan säga så här. Det är två ord som har lexikaliserats. Som har slagit sig ihop och blivit till ett nytt ord med en ny betydelse. Häng dig betyder inte samma sak som häng av dig. Och man kan inte bara säga häng av dig. Nej, och det är stor skillnad på att stöta på sin chef på helgen. Och att stöta på sin chef på helgen.
Exakt. Exakt. Och allt ligger i betoningen. Och om man läser det i en text så ser man ju inte heller. Jag stöttade på min chef på helgen. Men jag stöttade på min chef på helgen. Men om man läser det i en text så ser man ju inte heller. Jag stöttade på min chef.
Det går inte om man inte vet från kontexten. Eller gissar sig till det. Man ser det inte i skrift. Och sen en annan sak är att i en participform så inverteras ju den här ordningen på partikeln av arbetet. Och sen en annan sak är att i en participform så inverteras ju den här ordningen på partikeln av arbetet. Och sen en annan sak är att i en participform så inverteras ju den här ordningen på partikeln av arbetet. En gång hade jag en kursdeltagare. Han var otroligt språkbegåvad.
Han jobbade som översättare från isländsk. Han översatte isländsk poesi till brasiliansk portugism. Det var ju ett lite nisch. Det var ju ett lite nisch. En ganska smal bransch.
Han hade bestämt sig för att lära sig svenska. Så han kunde översätta svensk poesi till portugism. Så han kunde översätta svensk poesi till portugism. Så jag hade honom på en kurs. Han var ju väldigt litteraturintresserad. Han kom till mig med en dag med en bok som han satt och läste. Han kom till mig med en dag med en bok som han satt och läste. Han hittade ordet en avskuren ballong.
Han hittade ordet en avskuren ballong. Och det där kunde han inte. Han kunde inte hitta ordet avskuren. Han hade läst på avskuren, avskura, avskuret. Han hade läst på avskuren, avskura, avskuret. Men det fanns inget hemma i hans lexikon. Där måste han kunna analysera att det här har kommit från
att någon har skurit av ballongsnöret. Att någon har skurit av ballongsnöret. Sen även kunna se hat vervet kommer från skära. Sen även kunna se hat vervet kommer från skära. Precis. Det är ju ett väldigt långt steg att gå från avskuren till skära av. Precis. Det är ju ett väldigt långt steg att gå från avskuren till skära av. Dels måste man veta att skära heter nödvändigtvis skär, skar, skurit.
Dels måste man veta att skära heter nödvändigtvis skär, skar, skurit. Därför är det Verbgrupp 4 som slutar på SPE isupinum. Det görs om till skuren i particip. Det görs om till skuren i particip. Eftersom det är partikelverskära av, så tar man- eftersom det är partikelverskära av, så tar man- partikeln av och söker allt först.
Det bådar väldigt tekniskt, återigen. Det låter väldigt tekniskt. Det är väldigt svårt om man- ska tänka på det på det sättet. Men varför är de här partikelverk? De är väldigt svåra för alla inlärare. De är väldigt svåra för alla inlärare.
De är väldigt specifika för nordiska språk. Det finns sällan någon motsvarighet till exempel- det finns sällan någon motsvarighet till exempel- portugisiska. Det finns lite i engelska. Man säger turn off the tv. Ja, det finns det. Och tyska.
Men det är väldigt specifikt för de nordiska. Och det första problemet är att man inte ser dem. Och det första problemet är att man inte ser dem. Det finns ingenting- när man läser en text eller man hör någon prata- om man inte verkligen har lärt sig det här. Det finns ingenting som signalerar att det här är ett partikelverb. Det finns ingenting som signalerar att det här är ett partikelverb.
Det här betyder någonting annat. Vad tycker du om? Eller vad tycker du om? Vad tycker du om det här? Det är liksom- väldigt svårt att se skillnaden där. Ena fallet är det tycker. Man har en åsikt om någonting.
Och det andra är tycker om som betyder gillar. Alltså tycker har ändrat betydelse helt och hållet. Och det är små, små signaler. Man måste höra det där att det är om som betonas. Om man inte hör det- då är det omöjligt att särskilja det där. Det tror jag är det första problemet. Och sen är det andra tror jag att alla de här partikelverben-
är mer eller mindre lika. Vi har går till, går ut- går ut på, går hem, går igen- går upp, går ner och så vidare. Hur ska man hålla ordning på allt det där? Det finns väldigt många snarlika. Och ibland så är de ju- de kan se ut nästan likadant.
Som till exempel det här med att ta sig till. Vad tar du dig till? Ja, det betyder vad gör du? Men att man tar till sig någonting. Alltså ta till sig och ta till sig betyder två helt olika saker. Sen har vi också då ta till. Det betyder att använda någonting. Eller ta till en ny metod.
Ta till, ta till sig och ta sig till- betyder tre helt olika saker. Och ta för dig. Ja, precis. Ta för dig är inte samma sak som ta på dig. Nej, eller ta av sig. Exakt. Och sen det där med- så ska man höra det också, att det är betoning på-
ta på dig, det är inte ta på dig. Ja, precis. Igår tog jag på mig skorna. Det blir en helt annan sak än jag tog på mig skorna. Och sen får man ju inte blanda ihop det heller med avtar. Nej, precis. Som inte är ett partikelverb utan ett så kallat fast sammansatt verb.
Men det finns ju, så att säga, väldigt, väldigt lika, liknande- former där som gör att det är väldigt svårt att hålla ordning på allt. Ja, det beror på vem du frågar. En del säger att det där är ett partikelverb också. Att ta av och avta. Båda är partikelverbar, att avta är sammansatt. Men det betyder ju inte samma sak.
Nej, men det där är ju jätteintressant det där- när man vänder på dem. För ibland så kan de betyda samma sak. Ja, medför, för med sig är väl ungefär samma sak? Ja, precis. Men det finns liksom en liten skillnad där i formalitet. Till exempel ta med.
Då säger man, ja, ta med dig väskan. Medta, lunch medtages. Då blir det mycket mer formellt. Precis, då sträcker man på sig och packar något riktigt tjusigt i sin väska. Men samtidigt som det här med ta av och avta, då är det helt olika betydelser. Avta är att det blir mindre av någonting, eller smärtan avtog.
Men ta av är ju en helt annan sak. Går av, avgår. Går an, angår. Ja, det betyder helt olika saker. Men ibland så kan det också vara skillnaden mellan konkret och abstrakt. Till exempel att stryka under någonting. Det är ju någonting du gör med pennan.
Men understryka, då gör du det inte med pennan. Men det är i princip samma sak du menar. Jag vill understryka att det här är viktigt. Sådana där små, små nyanser. Det kan ta väldigt lång tid att lära sig dem. Och framförallt att börja använda partikelvärv. Det är en sak att förstå dem. Men sen att börja använda dem, det brukar ta ganska lång tid.
Precis, jag upplever ofta att det är många som inte vill acceptera att de här partikelvärven finns. Det där vill inte jag befatta mig med. Och jag tror också det är lite relaterat till att på engelska till exempel, deras motsvarigheter, get up, get out och så vidare.
Det är en ganska informell språk. Man skulle aldrig använda dem i ett professionellt sammanhang. Medan på svenska så är partikelvärven någonting vi använder även på jobbet eller informell text. De är väldigt specifika och sakliga tycker vi.
Ja men precis, de är ju det. De är väldigt vanliga, vi har väldigt många. Om man har tur som inlärare, då har man en... Nu är det ingen som har ordbok längre. Men det finns ju en ordbok som har partikelverben i skriften.