image

Svensk Historia, Runstenar från 1400-talet

Runor och runstenar är tätt förknippade med vikingatiden, men de fanns många hundra år före detta, och skulle också fortsätta att resas många hundra år efteråt. De allra flesta av dem är faktiskt gjorda under tidig medeltid, och då  som kristna gravmonument, dekorerade med kors istället för drakar. I vissa delar av landet skulle de fortsätta att resas så sent som på 1400-talet. Alltså fanns det fortfarande runristare uppe i Norden samtidigt som Renässansen blomstrade nere i Italien. Ön Gotland var ett av de områden där detta levde kvar som längst, och det följande är två exempel på gravstenar från byn Lye där:

“Jakob i lilla Rone lät göra denna sten över sin fader Olav och sina bröder Liknvid och Simon. Må vi bedja för dem och alla kristna själar. Och då hade förlidit från guds födelse fjortonhundra år och ett år mindre än femtio år. Och i det året var runan K primtal och runan R söndagsbokstav i elfte raden.”

Lilla Rone, som nämns i inskriften är en gård i Lye socken, ungefär två kilometer från kyrkan. De två sista meningarna daterar stenen till år 1449, och förtydligar detta med att hänvisa till en typ av kalender där årets dagar och månader markerades ut med runor.

I samma kyrka hittar vi en till sten, gjord samma år, och den lyder:

“Denna sten lät husfru Rudvi göra efter sin man, Jakob i Mannagården, som blev ihjälskjuten med en bössosten från Visborg, då konung Erik var belägrad på nämnda slott. Och då hade lidit från Guds födelse fjortonhundra år och ett år mindre än femtio år. Vi bedja, att Gud vare nådig mot hans själ och alla kristna själar. Amen.”

Texten berättar om en man som blivit dödad av en "bössosten", alltså en sten som kommit ifrån en bössa. Med andra ord har han blivit skjuten i samband med en belägring av Visborgs slott. Eftersom Erik av Pommern nämnda årtal befann sig där, så är det sannolikt han som åsyftas i texten. Efter att ha blivit avsatt som kung av Sverige, Norge och Danmark, hade han bosatt sig på Gotland, och därifrån idkat sjöröveri.



Want to learn a language?


Learn from this text and thousands like it on LingQ.

  • A vast library of audio lessons, all with matching text
  • Revolutionary learning tools
  • A global, interactive learning community.

Språkinlärning, helt enkelt.

Runor och runstenar är tätt förknippade med vikingatiden, men de fanns många hundra år före detta, och skulle också fortsätta att resas många hundra år efteråt. De allra flesta av dem är faktiskt gjorda under tidig medeltid, och då  som kristna gravmonument, dekorerade med kors istället för drakar. I vissa delar av landet skulle de fortsätta att resas så sent som på 1400-talet. Alltså fanns det fortfarande runristare uppe i Norden samtidigt som Renässansen blomstrade nere i Italien. Ön Gotland var ett av de områden där detta levde kvar som längst, och det följande är två exempel på gravstenar från byn Lye där:

“Jakob i lilla Rone lät göra denna sten över sin fader Olav och sina bröder Liknvid och Simon. Må vi bedja för dem och alla kristna själar. Och då hade förlidit från guds födelse fjortonhundra år och ett år mindre än femtio år. Och i det året var runan K primtal och runan R söndagsbokstav i elfte raden.”

Lilla Rone, som nämns i inskriften är en gård i Lye socken, ungefär två kilometer från kyrkan. De två sista meningarna daterar stenen till år 1449, och förtydligar detta med att hänvisa till en typ av kalender där årets dagar och månader markerades ut med runor.

I samma kyrka hittar vi en till sten, gjord samma år, och den lyder:

“Denna sten lät husfru Rudvi göra efter sin man, Jakob i Mannagården, som blev ihjälskjuten med en bössosten från Visborg, då konung Erik var belägrad på nämnda slott. Och då hade lidit från Guds födelse fjortonhundra år och ett år mindre än femtio år. Vi bedja, att Gud vare nådig mot hans själ och alla kristna själar. Amen.”

Texten berättar om en man som blivit dödad av en "bössosten", alltså en sten som kommit ifrån en bössa. Med andra ord har han blivit skjuten i samband med en belägring av Visborgs slott. Eftersom Erik av Pommern nämnda årtal befann sig där, så är det sannolikt han som åsyftas i texten. Efter att ha blivit avsatt som kung av Sverige, Norge och Danmark, hade han bosatt sig på Gotland, och därifrån idkat sjöröveri.


×

Vi använder kakor för att göra LingQ bättre. Genom att besöka sajten, godkänner du vår cookie policy.