×

우리는 LingQ를 개선하기 위해서 쿠키를 사용합니다. 사이트를 방문함으로써 당신은 동의합니다 쿠키 정책.


image

Gener kopplas till "skräddarsydd" tarmbakterieflora

Gener kopplas till "skräddarsydd" tarmbakterieflora

[PRESSMEDDELANDE 2013-01-07] Sammansättningen av miljarder bakterier i tarmen är viktig för människors hälsa, och förändringar i tarmfloran har kopplats ihop med sjukdomar som övervikt och inflammatorisk tarmsjukdom.

En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och University of Glasgow talar nu för att våra gener kan bidra till att forma bakteriefloran i tarmen. Resultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut. - Hypotesen att generna bidrar till att skräddarsy vår bakterieflor är mycket intressant.

Vi vet fortfarande inte säkert om vissa genetiska variationer resulterar i en specifik bakterieprofil i tarmfloran, men om det är på det viset kan den här upptäckten ha betydelse för framtida behandling av vanliga sjukdomar genom terapeutisk modifiering av tarmfloran, säger Mauro D'Amato, docent vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet och den forskare som ledde studien. I den mänskliga magtarmkanalen finns den sammansatta och varierade tarmfloran, som består av flera miljarder bakterier.

Bakterierna har olika funktion i tarmen, som till exempel att bryta ner proteiner eller ta upp och bearbeta kolhydrater. I den nu publicerade studien kartlade forskarna tarmfloran hos 51 friska personer i förhållande till 30 gener, kända för att öka risken för den kroniska tarmsjukdomen Crohns sjukdom och som antas spela en viktig roll i samspelet mellan tarm och bakterier. Forskarna fann då ett samband mellan en bakterieflora i tarmen dominerad av prevotellabakterier och en variant av den så kallade IRGM-genen, som indirekt är inblandad i immunförsvaret mot bakterier genom en process där cellen bryter ner bakterierna.

- Det här ger statistiska bevis för att det mänskliga genomet har betydelse för bakteriefloran i kroppen.

Att det är just prevotella som förknippas med IRGM är särskilt intressant, eftersom vi vet att tarmfloran hos vissa människor domineras av bacteroides medan den hos andra domineras av prevotella. Nu kan vi ha hittat ytterligare en ingång till att försöka förstå varför, säger Christopher Quince vid University of Glasgow, en annan av forskarna bakom studien. - Det här är fortfarande bara en pilotstudie, men studien stärker idén om att storskaliga analyser behöver göras för att ta reda på hur variationer i människans genom eller arvsmassa avspeglar sig i variationer i bakteriefloran, säger Mauro D'Amato.

Utöver forskarna vid Karolinska Institutet och University of Glasgow har även forskare vid Science for Life Laboratory i Stockholm, Stockholms universitet, KTH och University of Newcastle, Storbritannien.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, AFA Försäkring, Svenska läkaresällskapet, Ragnar Söderbergs stiftelse, EU:s sjunde ramprogram genom forskningsprojektet Tornado samt EPSRC Career Acceleration Fellowship.


Gener kopplas till "skräddarsydd" tarmbakterieflora Genes are linked to "tailored" gut bacterial flora Genler "uyarlanmış" bağırsak bakteri florasına bağlıdır

[PRESSMEDDELANDE 2013-01-07] Sammansättningen av miljarder bakterier i tarmen är viktig för människors hälsa, och förändringar i tarmfloran har kopplats ihop med sjukdomar som övervikt och inflammatorisk tarmsjukdom. [BASIN BÜLTENİ 2013-01-07] Bağırsaktaki milyarlarca bakterinin bileşimi insan sağlığı için önemlidir ve bağırsak florasındaki değişiklikler obezite ve inflamatuar bağırsak hastalığı gibi hastalıklarla ilişkilendirilmiştir.

En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och University of Glasgow talar nu för att våra gener kan bidra till att forma bakteriefloran i tarmen. A new study by researchers at the Karolinska Institutet and the University of Glasgow now suggests that our genes can contribute to shaping the bacterial flora in the gut. Karolinska Enstitüsü ve Glasgow Üniversitesi'ndeki araştırmacılar tarafından yapılan yeni bir araştırma, genlerimizin bağırsaktaki bakteri florasının şekillenmesine katkıda bulunabileceğini öne sürüyor. Resultatet publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut. The result is published in the scientific journal Gut. Sonuç bilimsel dergi Gut'ta yayınlandı. - Hypotesen att generna bidrar till att skräddarsy vår bakterieflor är mycket intressant. - The hypothesis that the genes contribute to tailoring our bacterial flora is very interesting. - Genlerin bakteri floramızı şekillendirmeye katkıda bulunduğu hipotezi çok ilginç.

Vi vet fortfarande inte säkert om vissa genetiska variationer resulterar i en specifik bakterieprofil i tarmfloran, men om det är på det viset kan den här upptäckten ha betydelse för framtida behandling av vanliga sjukdomar genom terapeutisk modifiering av tarmfloran, säger Mauro D’Amato, docent vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet och den forskare som ledde studien. We still don't know for sure whether certain genetic variations result in a specific bacterial profile in the gut flora, but if so, this discovery could have implications for the future treatment of common diseases through therapeutic modification of the gut flora, says Mauro D'Amato, associate professor at the Department of Life Sciences and Nutrition, Karolinska Institutet and the researcher who led the study. Mauro D, belirli genetik varyasyonların bağırsak florasında belirli bir bakteri profiline yol açıp açmadığından hala emin değiliz, ancak eğer öyleyse, bu keşfin bağırsak florasının terapötik modifikasyonu yoluyla yaygın hastalıkların gelecekteki tedavisi için etkileri olabilir, diyor Mauro D. Amato, Karolinska Institutet Yaşam Bilimleri ve Beslenme Bölümü'nde doçent ve çalışmayı yöneten araştırmacı. I den mänskliga magtarmkanalen finns den sammansatta och varierade tarmfloran, som består av flera miljarder bakterier. İnsan gastrointestinal sisteminde, birkaç milyar bakteriden oluşan karmaşık ve çeşitli bağırsak florası bulunur.

Bakterierna har olika funktion i tarmen, som till exempel att bryta ner proteiner eller ta upp och bearbeta kolhydrater. The bacteria have different functions in the gut, such as breaking down proteins or absorbing and processing carbohydrates. Bakterilerin bağırsakta proteinleri parçalamak veya karbonhidratları emmek ve işlemek gibi farklı işlevleri vardır. I den nu publicerade studien kartlade forskarna tarmfloran hos 51 friska personer i förhållande till 30 gener, kända för att öka risken för den kroniska tarmsjukdomen Crohns sjukdom och som antas spela en viktig roll i samspelet mellan tarm och bakterier. In the now published study, the researchers mapped the gut flora of 51 healthy people against 30 genes known to increase the risk of the chronic bowel disease Crohn's disease and thought to play an important role in the interaction between gut and bacteria. Şimdi yayınlanan çalışmada, araştırmacılar, kronik bağırsak hastalığı Crohn hastalığı riskini arttırdığı bilinen ve bağırsak ile bakteri arasındaki etkileşimde önemli bir rol oynadığı varsayılan 30 genle ilişkili olarak 51 sağlıklı insanın bağırsak florasını haritaladı. . Forskarna fann då ett samband mellan en bakterieflora i tarmen dominerad av prevotellabakterier och en variant av den så kallade IRGM-genen, som indirekt är inblandad i immunförsvaret mot bakterier genom en process där cellen bryter ner bakterierna. The researchers found a link between a bacterial flora in the gut dominated by prevotella bacteria and a variant of the so-called IRGM gene, which is indirectly involved in the immune response to bacteria through a process where the cell breaks down the bacteria. Araştırmacılar daha sonra bağırsakta prevotella bakterilerinin baskın olduğu bir bakteri florası ile hücrenin bakterileri parçaladığı bir süreç aracılığıyla bakterilere karşı bağışıklık savunmasına dolaylı olarak dahil olan IRGM geninin bir varyantı arasında bir bağlantı buldular.

- Det här ger statistiska bevis för att det mänskliga genomet har betydelse för bakteriefloran i kroppen. - Bu, insan genomunun vücuttaki bakteri florası için önemli olduğuna dair istatistiksel kanıt sağlar.

Att det är just prevotella som förknippas med IRGM är särskilt intressant, eftersom vi vet att tarmfloran hos vissa människor domineras av bacteroides medan den hos andra domineras av prevotella. IRGM ile ilişkili olanın tam olarak prevotella olması özellikle ilginçtir, çünkü bazı insanların bağırsak florasına bacteroidlerin hakim olduğunu, diğerlerinde ise prevotellanın hakim olduğunu biliyoruz. Nu kan vi ha hittat ytterligare en ingång till att försöka förstå varför, säger Christopher Quince vid University of Glasgow, en annan av forskarna bakom studien. Çalışmanın arkasındaki araştırmacılardan biri olan Glasgow Üniversitesi'nden Christopher Quince, şimdi bunun nedenini anlamaya çalışmak için başka bir giriş bulmuş olabileceğimizi söylüyor. - Det här är fortfarande bara en pilotstudie, men studien stärker idén om att storskaliga analyser behöver göras för att ta reda på hur variationer i människans genom eller arvsmassa avspeglar sig i variationer i bakteriefloran, säger Mauro D’Amato. - Mauro D'Amato, bu henüz sadece bir pilot çalışma, ancak çalışma, insan genomundaki veya genetik materyaldeki varyasyonların bakteri florasındaki varyasyonlara nasıl yansıdığını bulmak için büyük ölçekli analizlerin yapılması gerektiği fikrini güçlendiriyor, diyor Mauro D'Amato .

Utöver forskarna vid Karolinska Institutet och University of Glasgow har även forskare vid Science for Life Laboratory i Stockholm, Stockholms universitet, KTH och University of Newcastle, Storbritannien. In addition to researchers at Karolinska Institutet and the University of Glasgow, researchers at the Science for Life Laboratory in Stockholm, Stockholm University, KTH Royal Institute of Technology and the University of Newcastle, UK, have also participated. Karolinska Enstitüsü ve Glasgow Üniversitesi'ndeki araştırmacılara ek olarak, Stockholm'deki Science for Life Laboratuvarı, Stockholm Üniversitesi, KTH ve Büyük Britanya Newcastle Üniversitesi'nde de araştırmacılar var.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, AFA Försäkring, Svenska läkaresällskapet, Ragnar Söderbergs stiftelse, EU:s sjunde ramprogram genom forskningsprojektet Tornado samt EPSRC Career Acceleration Fellowship.