image

Rivstart B1+B2, Kapitel 5 10. Godisets historia

Läs texten "Godisets historia". 10 meningar är bortplockade ur texten De finns i rutan här nedanför med en bokstav framför. Skriv sedan rätt bokstav på raderna i texten.

a Gränna, vid Vättern, är fortfarande känt för sina polkagrisar och många turister stannar till där för att handla.

b Men man vet i alla fall att han hade dåliga tänder.

c  När folk gick på bio ville de ha godis med sig in i salongen.

d Idén med lördagsgodis spred sig snabbt i Sverige och lever kvar än idag.

e Choklad var dock fortfarande en lyx och de som inte hade så mycket pengar kunde bara köpa enklare karameller.

f Den hade också vissa medicinska effekter och hjälpte till att hålla munnen och tänderna rena.

g Sockret var dock en extremt dyr produkt och det var inte många som hade råd att äta sötsaker.

h Snart följde fler succéer som Daim, Schweizernöt och Twist

i Flera generationer stockholmare har njutit av systrarnas gräddkolor, Tjong, och stora kokosbollar.

j De gjorde vackra arrangemang på konfektborden och dekorerade eleganta marsipantårtor.

Människan har i alla tider tyckt om att tugga på och äta söta saker. Man tror att människan för länge, länge sedan smaskade på kåda, honung, bär, frukter och nötter. I Finland har man hittat en bit kåda av björk med tuggmärken i. Det visade sig vara en sorts tuggummi som var 5 000 år gammalt. an var söt och god att tugga på. (1)_________

Redan på 500-talet kunde man tillverka socker i Indien och Kina och så småningom kom sockret via Mellanöstern till länderna runt Medelhavet, framför allt Spanien och Italien Men det var först på 1100-talet handeln med socker blev stor. (2)____________

På 1500-talet var det apotekarna som tillverkade och handlade med konfekt i Sverige. Skillnaden mellan medicin och konfekt var inte stor. På den tiden trodde man nämligen att sötsaker var bra för kroppen Man säger att Gustav Vasa, som levde på 1500-talet, var Sveriges första godisgris. Hur ofta och hur mycket sötsaker kungen åt vet emellertid ingen. (3) ___________

När de långa krigen i Europa var slut på 1600-talet och de svenska militärerna återvände hem tog de med sig tyska och schweiziska sockerbagare. Rika adelsfamiljer anställde sockerbagarna och man såg dem mer eller mindre som fria konstnärer.

En del av sockerbagarna kallades till och med dessertmålare. (4) __________Exempel på godis från den tiden är kanderade violer, syrener eller rosenblad och brända mandlar

Sockerimporten till Sverige blev med tiden mycket stor och de som styrde landet tyckte att man borde minska importen, eftersom så mycket valuta försvann utomlands. Man för- odla sockerbetor i Sverige, men det var först mot slutet av 1800-talet man lyckades. Tack vare odlingen av sockerbetor kunde man starta en egen sockerindustri, vilket blev startpunkten för masstillverkning av godis i Sverige. Sveriges första chokladfabrik öppnade i Göteborg på 1870-talet. (5)________

Under senare delen av 1800-talet delen var det mest kvinnor som sysslade med karamellkokning. De kokade karamellerna hemma i sina kök och sålde dem sedan på torgen. Två kvinnor har betytt mycket för svenskarnas godisätande. Den ena var änkan Amalia Eriksson. Hennes röd- och vitrandiga polkagrisar som hon till verkade i Gränna blev mycket populära. Amalia tjänade mycket pengar på sin polkagristillverkning och hon blev med tiden en förmögen kvinna. (6) ________

Den andra kvinnan var Augusta Jansson. Hon kom till Stockholm på 1880-talet och lärde sig hur man kokade karameller. Efter en tid öppnade hon eget karamellkokeri i en källarfabrik på Söder. Till en början var det gatuförsäljare som sålde Augusta Janssons godsaker på olika platser i Stockholm. Gummor sålde godiset i pappersstrutar på de platser där Stockholmare brukade ta sina söndagspromenader. Tillsammans med sin syster Signe öppnade hon så småningom en godisbutik. (7)________

På 1920-talet ökade svenskarnas godis konsumtion. Sverige behövde vid den här tiden inte importera socker och man startade större fabriker som tillverkade kolor, tablettaskar och chokladkakor. Samtidigt fick filmen sitt genombrott, något som också ökade godisförsäljningen. (8) _____

En annan orsak till att folk började äta mer godis var att man öppnade kiosker på olika platser i landet, framför allt vid järnvägsstationer. På så sätt blev det lättare att få tag på godis. På 40-talet lanserade chokladfabriken Marabou pralinasken Aladdin (9)____

Aladdin är fortfarande en storsäljare och många svenskar köper den än i dag till storhelger som jul och påsk.

Under 40- och 50-talet forskade man om varför man får karies i tänderna och kom fram till att socker var en viktig faktor för dålig  tandhälsa. Man upptäckte också att det var skadligare att äta lite godis ofta än att äta mycket godis mer sällan Därför startade man en kampanj för att barnen bara skulle äta godis en gång i veckan, på lördagar. (10)_________



Want to learn a language?


Learn from this text and thousands like it on LingQ.

  • A vast library of audio lessons, all with matching text
  • Revolutionary learning tools
  • A global, interactive learning community.

Language learning online @ LingQ

Läs texten "Godisets historia". 10 meningar är bortplockade ur texten De finns i rutan här nedanför med en bokstav framför. Skriv sedan rätt bokstav på raderna i texten.

a Gränna, vid Vättern, är fortfarande känt för sina polkagrisar och många turister stannar till där för att handla.

b Men man vet i alla fall att han hade dåliga tänder.

c  När folk gick på bio ville de ha godis med sig in i salongen.

d Idén med lördagsgodis spred sig snabbt i Sverige och lever kvar än idag.

e Choklad var dock fortfarande en lyx och de som inte hade så mycket pengar kunde bara köpa enklare karameller.

f Den hade också vissa medicinska effekter och hjälpte till att hålla munnen och tänderna rena.

g Sockret var dock en extremt dyr produkt och det var inte många som hade råd att äta sötsaker.

h Snart följde fler succéer som Daim, Schweizernöt och Twist

i Flera generationer stockholmare har njutit av systrarnas gräddkolor, Tjong, och stora kokosbollar.

j De gjorde vackra arrangemang på konfektborden och dekorerade eleganta marsipantårtor.

Människan har i alla tider tyckt om att tugga på och äta söta saker. Man tror att människan för länge, länge sedan smaskade på kåda, honung, bär, frukter och nötter. I Finland har man hittat en bit kåda av björk med tuggmärken i. Det visade sig vara en sorts tuggummi som var 5 000 år gammalt. an var söt och god att tugga på. (1)_________

Redan på 500-talet kunde man tillverka socker i Indien och Kina och så småningom kom sockret via Mellanöstern till länderna runt Medelhavet, framför allt Spanien och Italien Men det var först på 1100-talet handeln med socker blev stor. (2)____________

På 1500-talet var det apotekarna som tillverkade och handlade med konfekt i Sverige. Skillnaden mellan medicin och konfekt var inte stor. På den tiden trodde man nämligen att sötsaker var bra för kroppen Man säger att Gustav Vasa, som levde på 1500-talet, var Sveriges första godisgris. Hur ofta och hur mycket sötsaker kungen åt vet emellertid ingen. (3) ___________

När de långa krigen i Europa var slut på 1600-talet och de svenska militärerna återvände hem tog de med sig tyska och schweiziska sockerbagare. Rika adelsfamiljer anställde sockerbagarna och man såg dem mer eller mindre som fria konstnärer.

En del av sockerbagarna kallades till och med dessertmålare. (4) __________Exempel på godis från den tiden är kanderade violer, syrener eller rosenblad och brända mandlar

Sockerimporten till Sverige blev med tiden mycket stor och de som styrde landet tyckte att man borde minska importen, eftersom så mycket valuta försvann utomlands. Man för- odla sockerbetor i Sverige, men det var först mot slutet av 1800-talet man lyckades. Tack vare odlingen av sockerbetor kunde man starta en egen sockerindustri, vilket blev startpunkten för masstillverkning av godis i Sverige. Sveriges första chokladfabrik öppnade i Göteborg på 1870-talet. (5)________

Under senare delen av 1800-talet delen var det mest kvinnor som sysslade med karamellkokning. De kokade karamellerna hemma i sina kök och sålde dem sedan på torgen. Två kvinnor har betytt mycket för svenskarnas godisätande. Den ena var änkan Amalia Eriksson. Hennes röd- och vitrandiga polkagrisar som hon till verkade i Gränna blev mycket populära. Amalia tjänade mycket pengar på sin polkagristillverkning och hon blev med tiden en förmögen kvinna. (6) ________

Den andra kvinnan var Augusta Jansson. Hon kom till Stockholm på 1880-talet och lärde sig hur man kokade karameller. Efter en tid öppnade hon eget karamellkokeri i en källarfabrik på Söder. Till en början var det gatuförsäljare som sålde Augusta Janssons godsaker på olika platser i Stockholm. Gummor sålde godiset i pappersstrutar på de platser där Stockholmare brukade ta sina söndagspromenader. Tillsammans med sin syster Signe öppnade hon så småningom en godisbutik. (7)________

På 1920-talet ökade svenskarnas godis konsumtion. Sverige behövde vid den här tiden inte importera socker och man startade större fabriker som tillverkade kolor, tablettaskar och chokladkakor. Samtidigt fick filmen sitt genombrott, något som också ökade godisförsäljningen. (8) _____

En annan orsak till att folk började äta mer godis var att man öppnade kiosker på olika platser i landet, framför allt vid järnvägsstationer. På så sätt blev det lättare att få tag på godis. På 40-talet lanserade chokladfabriken Marabou pralinasken Aladdin (9)____

Aladdin är fortfarande en storsäljare och många svenskar köper den än i dag till storhelger som jul och påsk.

Under 40- och 50-talet forskade man om varför man får karies i tänderna och kom fram till att socker var en viktig faktor för dålig  tandhälsa. Man upptäckte också att det var skadligare att äta lite godis ofta än att äta mycket godis mer sällan Därför startade man en kampanj för att barnen bara skulle äta godis en gång i veckan, på lördagar. (10)_________


×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.