image

Rivstart, Det svenska utbildningssystemet

I Sverige är det obligatoriskt att gå i grundskolan, det vill säga år 1-9 i skolan.

Man börjar skolan när man är sex eller sju år. De flesta barn går i förskola (dagis). Det finns kommunala skolor och friskolor. Båda är gratis för alla. I skolan har man två terminer: höst- och vår- terminen. Man har jullov och sommarlov men också sportlov, påsklov och höstlov. Man får betyg varje termin men inte från första klass.

I nionde klass väljer man program till gymnasiet.

På gymnasiet går man tre år.

På olika program läser man lite olika ämnen, men alla läser svenska, engelska och matematik. Det finns praktiska program som till exempel fordonsprogrammet och teoretiska program som naturvetenskapsprogrammet. Den som inte går gymnasiet som ung kan göra det som vuxen. Då heter det komvux.

Det är många som studerar på högskola eller universitetet direkt efter gymnasiet.

Men andra jobbar eller reser innan de börjar på universitetet. Det är inte ovanligt att man är 25 år eller äldre när man börjar på universitetet. För några utbildningar måste man ha mycket höga betyg från gymnasiet. Universitetet är gratis så att alla kan studera. Men böcker, mat och hyra kostar ganska mycket. De flesta finansierar sina studier med studielån, pengar som staten lånar ut. Efter examen kan man söka till forskarutbildning att ta doktorsexamen.

Bland OECD-länderna (de flesta industriländer i världen) låg Sverige på fjärde plats 2004 när det gäller utbildningsnivå bland befolkningen.

35 procent av Sveriges befolkning mellan 25 och 64 är hade högskola- eller universitetsutbildning.

I Kanada, USA och Japan var siffran högre.



Want to learn a language?


Learn from this text and thousands like it on LingQ.

  • A vast library of audio lessons, all with matching text
  • Revolutionary learning tools
  • A global, interactive learning community.

Language learning online @ LingQ

I Sverige är det obligatoriskt att gå i grundskolan, det vill säga år 1-9 i skolan.

Man börjar skolan när man är sex eller sju år. De flesta barn går i förskola (dagis). Det finns kommunala skolor och friskolor. Båda är gratis för alla. I skolan har man två terminer: höst- och vår- terminen. Man har jullov och sommarlov men också sportlov, påsklov och höstlov. Man får betyg varje termin men inte från första klass.

I nionde klass väljer man program till gymnasiet.

På gymnasiet går man tre år.

På olika program läser man lite olika ämnen, men alla läser svenska, engelska och matematik. Det finns praktiska program som till exempel fordonsprogrammet och teoretiska program som naturvetenskapsprogrammet. Den som inte går gymnasiet som ung kan göra det som vuxen. Då heter det komvux.

Det är många som studerar på högskola eller universitetet direkt efter gymnasiet.

Men andra jobbar eller reser innan de börjar på universitetet. Det är inte ovanligt att man är 25 år eller äldre när man börjar på universitetet. För några utbildningar måste man ha mycket höga betyg från gymnasiet. Universitetet är gratis så att alla kan studera. Men böcker, mat och hyra kostar ganska mycket. De flesta finansierar sina studier med studielån, pengar som staten lånar ut. Efter examen kan man söka till forskarutbildning att ta doktorsexamen.

Bland OECD-länderna (de flesta industriländer i världen) låg Sverige på fjärde plats 2004 när det gäller utbildningsnivå bland befolkningen.

35 procent av Sveriges befolkning mellan 25 och 64 är hade högskola- eller universitetsutbildning.

I Kanada, USA och Japan var siffran högre.


×

We use cookies to help make LingQ better. By visiting the site, you agree to our cookie policy.